Norrland – Sida 3

Det existerar ett stort antal ”trianglar”, som sorteras in under begreppet ”Dödens Triangel”. Som exempel kan nämnas:

1 Gyllene triangeln, det område, där Thailand, Laos och Burma möts och där opium odlas och hanteras.

2 Bermudatriangeln, en triangelformad region i den västra delen av norra Atlanten, där ett antal flygfarkoster och skepp påstås ha försvunnit under mystiska omständigheter

3. Drakens triangel, region i Stilla havet, ibland kallat Djävulens hav, där flygplan och fartyg mystiskt försvinner,

4. Röda triangeln, ett område i norra delen av Kaliforniens kust, där stora kolonier av sälar, uttrar och sjölejon lockar till sig vithajar – som attackerat ett stort antal badande människor

5. ”Casaluce-Acerra”, ett område mellan Nola, Marigliano och Acerra (i Italien) som för något år sedan av den brittiska medicintidskriften The Lancet döptes till “dödens triangel Casaluce-Acerra”. Maffian i Neapel kontrollerar sophanteringen och tjänar grova pengar på att ta hand om giftigt industriavfall med förödande konsekvenser på närboendes hälsa och miljön.

Att italienska maffian förutom att tvätta pengar via sophantering även använder vindkraftindustrier i samma syfte är sedan länge omtalat.

Och nu riskerar vi att få en alldeles egen triangel i den kategorin:

6. ”Flodintriangeln”, det område i Fjällsjöälvens vackra dalgång, som nu hotas av miljö- och hälsofarlig vindindustri. Hörnpunkterna i denna triangel är: Flakaberget med 6 verk (ett tillståndsärendeområde), som Flodin nyligen köpt (!), Salsjö (en storskalig Flodinanläggning med 25 verk), som nu ligger i farozonen att inte ytterligare få överklagas och Ranasjö (ett storskaligt Flodinvindindustriområde på 40 verk), som nu behandlas av MPD.

Att storskalig vindraft är farlig för miljö, människor och andra djur vet vi. Det ligger ju dessutom

i själva definitionen eftersom de måste prövas som miljöfarlig verksamhet och
genom ny forskning och stora mängder rapporter från drabbade människor.

Ändå fortskrider detta vansinne. Steg för steg behandlas överklaganden och remisser och ……det mal obevekligt på mot slutet, “Flodintriangeln”.

Det kommer alltid att finnas människor, som låter sig köpas. För pengar är de beredda att sälja ut miljön och sina medmänniskor. Detta är sorgligt. Men kanske ändå sorgligare är det faktum att vi bor i en kommun, vars politikertopp är beredd att gå i stort sett hur långt som helst för att leva upp till sin slogan: ”En kraftfull kommun ” Med en nyfrälsts eller nyförälskads totala brist på eftertänksamhet, konsekvensanalys eller försiktighet tar kommunledningen till mycket suspekta metoder, som exempelvis genomförandet av ”Vägledningen” i strid med PBL, KL och Århuskonventionen, genomförandeprocessen av den nya översiktsplanen med en förlamande ”osynlighets-/ hemligstämpel” över vindkraften och tendentiösa förändringar av, av MPD begärt, yttrande av miljöhandläggare. Detta gör de för att jämna vägen för exploatörer. Gräddfiler skapas och vår natur säljs ut till… ….. ja, till vilka får vi ju inte ens veta.

Situationen är nu sådan, efter den genomförda kommunomorganisationen, att det är ”lättare för en kamel att ta sig igenom ett nålsöga” än för ett vindkraftärende att passera oformaterad enligt ”väglednings” mallen. All makt åt folket, brukar men ju säga, men när det gäller vindkraft är all makt koncentrerad till kommunstyrelsen alltså i praktiken kommunalrådet E. Lassen (s). Denna kontroll har dessutom ytterligare förstärkts av att hon placerat sig själv som ersättare i samhällsutvecklingsutskottet. I angelägna ärenden, som tydligen ovan nämnda remissyttrande bedömdes vara, kan hon alltså ersätta någon partikamrat med sig själv. Och som en extra försiktighetsåtgärd finns även hennes vapendragare Åsa Sjödén (s) som ersättare i samma utskott. Konsekvensen blir att om ett yttrande inte till punkt och pricka följer Lassens ”väglednings ”mall så kan det ändras:

i utskottssammanträdet och/eller
i efterföljande kommunstyrelsesammanträde exempelvis efter förslag från Åsa Sjödén

Vilket alltså skedde!!!!!! Precis så!!!!!!

Hur tänker våra valda ombud i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, då de låter detta ske, då de i praktiken medverkar till denna ”Flodintriangel” och många liknande tragedier i vardande? Tänker dom överhuvudtaget….. eller gör dom som dom blir tillsagda?

/ Tarabrita

januari 9, 2016

Öppet brev till MPD Länsstyrelsen, Härnösand

Ramsele 2015-11-13

Öppet brev till Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen 871 86 Härnösand

Kopia: Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Sollefteå Kommun, Nyhetsmedia

Ert svar beträffande beslut angående tillstånd för vindkraftanläggning i Salsjö, Sollefteå kommun, dianr 559-7322-15

Vi får tacka för Ert svar på Ert svar (Svar från LS ) på vårt brev från 2015-10-02 Ert svar innebär tyvärr en oförändrad tillämpning av dagens regelverk för störande ljud i samband med drift av vindkraftverk. Ett regelverk som är baserat på kortvariga studier av mycket små vindkraftverk, en sjättedel i storlek i jämförelse med dagens, och placerade i ett flackt landskap det vill säga en helt annan miljö än de kuperade skogslandskap som nu är fallet. Erfarenheterna av tillämpning av detta regelverk är att landsbygdens invånare, som bor inom 5-10 km från vindkraftanläggningar, kan komma att drabbas av en starkt försämrad livsmiljö. Dessutom tillkommer alla andra konsekvenser på sociala relationer, fastighetsvärden mm. Att störande ljud i samband med vindkraft är ett problem framgår klart av alla rapporter som nu strömmar in från hela landet. Dessa rapporter har Ni tagit del av i vårt förra brev. Förutom de nationella rapporterna förekommer en strid ström av störningsrapporter på global nivå.

Dessa klagomål har i sin tur lett till att man på sina håll begärt omprövning av villkor som i Kristianstad i fallet Karlsholm och i Bräcke säger kommunen nej till en utvidgning av Mörttjärnbergets vindkraftpark med hänvisning till störande lågfrekvent ljud i Albacken med flera byar. Vi är nu ytterst förvånade att verkligheten negligeras på detta sätt som Ni nu gör genom att ge tillstånd till ännu ett stort projekt utan att på något sätt beakta alla dessa erfarenheter. Slutsatsen för vår del är att Ni inte beaktar Miljöbalkens hänsynsparagraf.

Ni hänvisar till Era erfarenheter från tillsyn. Vi menar att regelverket är baserat på fel förutsättningar och att de mätningar som görs för att följa upp anläggningar i drift är därför av ringa värde när det gäller att fastställa ljudstörningar. Mätresultaten har dessutom en märklig förmåga att alltid hamna på rätt nivå, dvs under de 40 dB(A) som i de allra flesta fall är stipulerat. Detta står ej i överensstämmelse med resultatet av långtidsstudier av ljudnivåer, se nedannämnda rapport av Conny Larsson.

Forskningsrapporter av skilda slag har slagit fast att vindkraftljudets störningsgrad ej kan karaktäriseras av mätning av medelvärde av ekvivalent ljudnivå uttryckt i dB(A). Detta har påtalats i bl.a. den omfattande kanadensiska studien, Understanding the Evidence: Wind turbine Noise. I denna studie deltog professor Kertin Persson Waye från Göteborgs Universitet som en av ett stort antal mycket meriterade forskare. En av rapportens viktigaste slutsatser är att störande ljud från vindkraftverk ofta är amplitudmodulerat och lågfrekvent. Att mäta detta ljuds styrka som ett vägt medelvärde uttryckt som dB(A) är olämpligt. Då förloras information av stor betydelse för förståelse av uppträdande ljudstörningar.

Ni hänvisar till relevant forskning och vi menar att den ovannämnda kanadensiska rapporten är högst relevant. Samma gäller för rapporten Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning, initierad av Energimyndigheten och utförd av Conny Larsson Uppsala Universitet. Denna rapport redovisar att de ljudberäkningar som utförs i samband med tillståndsgivning ligger konsekvent ca 5 dB(A) för lågt beroende på en rad omständigheter som beräkningsmodellerna inte tar hänsyn till. Denna rapport redovisar också att amplitudmodulation förekommer frekvent vid de stora anläggningar som var föremål för studien. Om man menar att forskning skall ge vägvisning i för vilka krav man skall ställa på anläggningar så borde detta resultat omedelbart få genomslag i regelverket. Detta tycks nu inte vara fallet. Vi kan tolka denna brist så att Ni menar att forskningsresultaten inte skall få påverka dagens regelverk. Det handlar om ännu ett brott mot Miljöbalken.

Att införa en ny regel för lågfrekvent ljud, som i år introducerats, baserat på Folkhälsomyndighetens allmänna råd för inomhusmiljöer synes oss vara en desperat åtgärd utan förankring i forskning om störande lågfrekvent ljud från dagens stora vindkraftverk. Även detta vill vi rubricera som brott mot Miljöbalken om Ni inte kan på ett övertygande sätt kan visa att relevanta studier genomförts i miljöer med ljud från vindkraftverk.

Ni pekar på att det pågår studier vid ett antal anläggningar för att komma till rätta med problemen med störningar från lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. I England har man gått på djupet i att studera denna ljudtyp, se rapporten Wind Turbine Amplitude Modulation initierad av renewableUK. Ett omfattande arbete har lagts ned på att förstå de mekanismer som ger upphov till denna ljudtyp. Slutsatsen är att det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet alstras när rörelseenergi i luften omvandlas till elenergi med hjälp av mycket stora rotorer. Rapporten säger vidare att detta ljud hörs företrädesvis på avstånd större än 10 rotordiametrar, i med- och motvind, och att processen som alstrar detta ljud och spridningen av detsamma är så komplex att det enda säkra sätt som man kan komma tillrätta med störningar är att stoppa driften. Vi anser att mot denna vetenskapliga bakgrund fortsättningsvis besluta om att ge tillstånd till nya storskaliga vindkraftprojekt är liktydigt med att spela en form av rysk roulette med landsbygdens miljö. Vi anser att Ni borde tillämpa en försiktighetsprincip när det gäller lokalisering av storskalig vindkraft. Det innebär stora avstånd till bebyggelse.

Att myndigheterna nu inser att lågfrekvent amplitudmodulerat ljud är ett påtagligt problem förstår vi när vi läser att ytterligare medel tilldelas både Kerstin Persson Waye och Conny Larsson för att fortsätta studier kopplade till denna ljudtyp. Är detta ett sätt att fördröja introduktionen av ett reviderat regelverk som lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf? Att gömma sig bakom pågående svensk forskning när det gäller dessa synnerligen viktiga frågor anser vi vara oacceptabelt. Är utländsk forskning inom detta område av undermålig kvalitet så att den inte bör beaktas? Vi tvivlar på att så är fallet.

Vår tolkning är att svenska myndigheter på olika sätt fördröjer en revidering av det regelverk som nu skapar allt fler ljudstörda miljöer. Människor som valt att leva och bo på landsbygden får betala ett högt pris för det som nu sker i vindkraftens tecken.

Vi vill nu få förklarat hur Ni anser att Ni lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf som säger att ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa mot skada eller olägenhet.”

Vi begär därför svar på följande frågor:

Är rapporten Ljud från vindkraft-modell-validering-mätning ett undermåligt underlag för revidering av regelverket för ljud från vindkraftverk?

Är rapporten Understanding the evidence: Windturbine noise en rapport vars slutsatser om hälsorisker och karaktärisering av störande ljud inte behöver beaktas?

Är rapporten Wind Turbine Amplitudmod Modulation ett underlag vars slutsatser inte behöver beaktas vid lokalisering av storskalig vindkraft?

Kan Ni lämna referens till någon vetenskaplig studie som visar att Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus är relevant när det gäller samband mellan upplevda störningar och amplitudmodulerat lågfrekvent ljud från vindkraftverk?

Är störningsrapporter från levande människor av den arten att de kan avfärdas som icke relevanta?

Tacksam för svar.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå
Åke Wikström e.u.
062310417@telia.com

januari 8, 2016

Det blåser kalla vindar.. En magisteruppsats av Sanna Olsson

Det blåser kalla vindar i Norrland : ”En studie av kommunikation, attityd och acceptans av vindkraftsutbyggnad utifrån lokalinvånares perspektiv.”

En magisteruppsats av Sanna Olsson, Uppsala om vindkraftsexploateringen i Norrland med fokus på Sollefteå kommun. Tack Sanna! http://www.uppsatser.se/uppsats/fa9dfa451e/

”I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.”

Hela uppsatsen finns att läsa här: Uppsats Sanna Olsson

december 23, 2015

Nej, det är inte OK!

SVT Västernorrland: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasternorrland/ja-till-hogre-vindkraftverk

– “Vi tycker att det är okej utifrån alla aspekter”, menar Elisabet Lassen (S), kommunalråd, “….. och vi har som många anser då förstört delar av naturen…..”

SSVABs fick som förväntat ja av Sollefteå kommunfullmäktige på sin begäran om tillstånd att ändra höjden på vindkraftverken i Stamåsen från 170 meter till 220 meter. Den typen av argumentation, som jag hoppas ni tittar på nu, om ni missade Mittnytt, är långt ifrån OK

Lika o-OK är det att manipulera material, som ev. skulle kunna påverka miljöprövningsdelegationen i en oönskad riktning.(sett ur vindstrategernas vinkel)

Inte heller är det OK att förespegla kommunmedborgare att de har något som helst inflytande i det pågående översiktsplanearbetet. Det finns 11 stycken planeringsförutsättningar för turism/rekreation/friluftslivm.m. och i inget av dessa nämns vindkraften. Vindkraft är ett ickeexisterande begrepp. Dessa möten var därför fullständigt surrealistiska upplevelser. Vi bor i en kommun som verkar ha ambitionen att ensamt uppfylla vindkraftmålen för hela Sverige och ändå skulle vi bortse från detta på dessa medborgarmöten.

Att kommunhusets vindstrateger har berett en gräddfil för exploatörer, som berikar sig genom att våldföra sig på vår natur är inte OK Inte mot de, som drabbas, inte för kommande generationer och definitivt inte för den biologiska mångfalden.

Bilden visar redan uppförda, tillståndsgivna och planerade vindindustriområden med en avståndsradie på 5 km och 10 km. Vad som än så länge bara ligger i “pipeline” får inte vi veta. Men på ett av dessa medborgarmöten bekräftade E. Lassen att hon inte tänkte sätta stopp i avvaktan på att översiktsplanen blir klar och/eller erfarenheter från redan uppförda vindindustrier blir utvärderade.

Det är inte heller OK

/Tarabrita

december 11, 2015

Hjälp oss med överklagan av Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt!

I gårdagens (10/12) TÅ Allehanda kunde man läsa Mark- och miljödomstolens kungörelse ang. överklaganden av Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt.

Forsca vindbolag har överklagat MPD:s dom och vill bl.a. att det ansökta antalet vkv (153 st) ska gälla (inte 113 vkv som MPD beslutade). MPD beslutade att igångsättningstiden skulle vara 7 år isf 10 år, vilket Forsca motsätter sig.

Vi övriga som överklagat beslutet har yrkat att h e l a vindkraftsprojektet ska/måste upphävas.

Viktigt att vi åter igen yrkar på att hela vindkraftsprojektet upphävs! Vi kan inte acceptera att vår livs- och boendemiljö ska förstöras av en vindkraftsindustri av denna gigantiska storlek. Oersättliga fritidsområden och naturvärden kommer att förstöras.

Hjälp oss gärna med Ditt yttrande! Senast den 7 jan. 2016. Kampen går vidare.

MPD:s beslut den 11 juni 2015 ang. Fängsjö-Storsjöhöjden finns att läsa här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3773

december 3, 2015

MMD i Wäxjö tar reson

Mark- och Miljödomstolen har nu kommit med sin dom i ärendet Karlsholms Vindkraft AB där Miljöprövningsdelegationen i Skåne begärt omprövning av miljötillståndet. Skälet är att verkligheten inte alls motsvarar vad som beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen. Det som plågar ortsborna är det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet, företrädesvis under kvällar, nätter och morgnar. MMD avslår yrkandet om omprövning och återförvisar ärendet till Tillsynsmyndigheten. Detta är mycket intressant för det innebär att MMD inte avfärdar de skäl som åberopats utan kräver mer fakta på bordet. Det är också intressant att läsa Naturvårdsverkets yttrande. De avfärdar ej hellre de klagomål som under lång tid riktats mot Karlsholmsparken. Detta öppnar nu för krav på andra installationer. Jag har blivit nekad mätningar på SSVAB:s installationer som visar förekomsten av eventuell amplitudmodulation. Både SSVAB och Länsstyrelsen avfärdar våra krav. De hänvisar till att miljötillståndet inte innehåller några krav i detta avseende. Nu kan vi hänvisa till denna dom i de fall vi har klagomål om störande ljud och det har vi i stor mängd. Det finns ett stort antal installationer i Sverige som plågar ortsbor med mycket störande ljud.

Åke W.

MMD Karsholm M 4939-14 2015-10-27 (bra)

november 29, 2015

Tänk om, gör rätt!

001

Insändare i TÅ Allehanda den 29/11 2015 :

Kommunledningen har lanserat ett nytt begrepp inom kommunplanering: Kapad översiktsplan. Arbetet med en ny översiktsplan ska nu delas upp i två oberoende etapper. Ett beslut som tycks ha fattats över huvudet på kommunens politiska beslutsorgan. Innebörden, som vi förstår den, är att nu slippa hantera konflikten mellan en omfattande exploatering av kommunens landskap med vindkraft och andra verksamheter. Vindkraftsfrågor ska nämligen behandlas i etapp 2.

Vi anser att det är av stor vikt att man samtidigt hanterar alla frågor som rör nyttjandet av landskapet. Vindkraften tar mycket stora ytor i anspråk. Detta kan komma i konflikt med en rad andra verksamheter. Kan tätorternas ljudmiljö påverkas, hur påverkas alla byar i älvdalarna, hur påverkas friluftsliv, hur påverkas inflyttning/avflyttning, hur påverkas den sociala miljön? Frågorna är många.

Arbetsgruppen livsmiljö i Sollefteå har skapat en karta där de flesta men inte alla nu kända vindkraftprojekt placerats in för att ge en bild av vad som kan hända med vår livsmiljö. Projektområdena är utmärkta på kartan och namngivna.

På kartan kan man se områden som ligger cirka 5 km och 10 km från projektområdena. Vad vi nu säkert vet är att inom 5-7 km finns en högst påtaglig risk för besvärande störningar av lågfrekvent ljud, ett muller, och inom 10 km kan ljudstörningar uppträda under vissa väderleksförhållanden (källa: ”Vindkraftens lågfrekventa buller: en kunskapssammanställning” http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3920). Boende i Bräcke kommun inom 5-7 km från Mörttjärnbergets vindkraftpark störs av denna typ av ljud (enligt tjänsteanteckningar från dialogmöte med länsstyrelserna i Y- och Z-län 10 februari och 21 september 2015). Ett ljud som ibland hörs mer inomhus än utomhus. Ett ljud som ibland dessutom känns i kroppen.

Samma förhållanden gäller för byarna Rensjön, med flera, i Ramsele (Rapport: ”Delredovisning angående ljudstörningar”, 15 maj 2015, Vindkraftnorr.se). Rapporter från ett stort antal orter i Sverige bekräftar att mycket besvärande ljudstörningar är en vanlig företeelse i samband med storskalig vindkraft.

Nu har även myndigheter såsom Naturvårdsverket insett att något är fel och satsar ännu mer pengar på forskning om ljud i vårt typ av landskap (Vindlov 8 september, ”Stor satsning ökar kunskapen om vindkraftsljud”). Under tiden borde ett stopp för utbyggnad införas för att inte förstöra mer än vad man redan gjort.

En engelsk studie (”Wind turbine amplitude modulation: Research to improve understanding as to its cause & effect”, december 2013) har klargjort att det lågfrekventa ljudet uppträder först på större avstånd från vindkraftverken. Det är därför besökare säger ”jag besökte vindkraftparken X och jag hörde bara ett lätt sus eller svisch”. Det lågfrekventa ljudet, som hörs på stora avstånd, liknas med det från ett startande flygplan (enligt, bland andra, meteorologen Conny Larsson, Uppsala universitet). Det lyfter dock inte utan står kvar timme efter timme och hörs företrädesvis under kvällar, nätter och morgnar. Denna typ av ljudstörning är mycket påfrestande och vissa personer kan drabbas av rent fysiska besvär.

Vi anser att man inte kan bedriva ett seriöst arbete med en ny översiktsplan utan att se hur alla vindkraftprojekt kan påverka miljön och verksamheter i våra vackra älvdalar. Kravet på en skyddszon är mer än berättigat.

Vår uppmaning till politikerna är: Tänk om och gör rätt.

/ Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

november 18, 2015

”Kapad” översiktsplan och vindkraft i Sollefteå

Kommunledningen har lanserat ett nytt begrepp inom kommunplanering- en Kapad översiktsplan. Arbetet med en ny översiktsplan skall nämligen uppdelas i två etapper. Ett beslut som tydligen har fattats över huvudet på politiska organ såsom kommunstyrelse och kommunfullmäktige . Innebörden, som vi förstår den, är att nu slippa hantera konflikten mellan en planerad vittgående exploatering av kommunens landskap med vindkraft och andra verksamheter. Vindkraftsfrågor skall nämligen behandlas i etapp 2. Kan man planera för friluftsliv, turism mm i etapp 1 utan att beakta vindkraftsutbyggnaderna som kan komma att påverka stora delar av älvdalarna?

Vi anser att det är av stor vikt att man samtidigt hanterar alla frågor som rör nyttjandet av landskapet. Vindkraften tar mycket stora ytor i anspråk. Detta kan komma i konflikt med en rad andra verksamheter. Kan tätorternas ljudmiljö påverkas, hur påverkas alla byar i älvdalarna, hur påverkas friluftsliv, hur påverkas inflyttning/avflyttning, hur påverkas den sociala miljön????. Frågorna är många.

Arbetsgruppen livsmiljö i Sollefteå har skapat en karta där de flesta men inte alla nu kända vindkraftprojekt placerats in för att ge en bild av vad som kan hända med vår livsmiljö, se bilagd karta.

Projektområdena är utmärkta på kartan och namngivna. På kartan kan man se områden som ligger ca 5 km från projektområdena och ca10 km. Vad vi nu säkert vet är att det är en högst påtaglig risk för besvärande störningar av lågfrekvent ljud, ett muller, inom 5 km och inom 10 km kan ljudstörningar uppträda under vissa väderleksförhållanden. Boende i Bräcke kommun inom 5-7 km från Mörttjärnbergets vindkraftpark störs av denna typ av ljud. Ett som ibland hörs mer inomhus än utomhus. Ett ljud som ibland dessutom ”känns i kroppen”. Samma förhållanden gäller för byarna Rensjön m.fl i Ramsele. Rapporter från ett stort antal orter i Sverige bekräftar att besvärande ljudstörningar är en vanlig företeelse i samband med storskalig vindkraft av samma typ som nu är aktuell i vår kommun. Nu har även myndigheter såsom Naturvårdsverket insett att något är fel och satsar ännu mer pengar på forskning om ljud i vår typ av landskap. Under tiden borde ett stopp för utbyggnad införas för att inte förstöra mer än vad man nu gjort.

En omfattande engelsk studie har identifierat det förhållandet att det lågfrekventa ljudet uppträder först på större avstånd från vindkraftverken. Typiskt 10 rotordiametrar och mer dvs på avstånd över 1 km. Detta ljud dämpas mycket lite jämfört med det ljud som hörs intill vindkraftverken. Det är mer högfrekvent och dämpas därigenom mycket snabbt. Det är därför besökare säger ”jag besökte vindkraftparken xx och jag hörde bara ett lätt sus eller svisch” Det lågfrekventa ljudet, som hörs på stora avstånd, liknas med det från ett flygplan som håller på att starta. Men flygplanet lyfter inte utan står kvar timme efter timme och företrädesvis kvällar, nätter och morgnar. Denna typ av ljudstörning är mycket påfrestande och vissa personer kan drabbas av fysiska besvär.

Vi anser att man inte kan bedriva ett seriöst arbete med en ny Översiktsplan utan att se hur alla vindkraftprojekt kan påverka miljön i våra vackra älvdalar.

Vår uppmaning till politikerna är ”Tänk om och gör rätt”

/ Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

november 11, 2015

Öppet brev från Församlingsrådet i Borgvattnet

”Öppet brev till Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.

Vindkraften har, under de senaste åren, växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion. Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser också församlingsrådet vindkraften som ett intressant alternativ.

Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk. Det är av denna anledning som församlingsrådet vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.

De beräkningsmetoder, som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk, som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera. I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Detta har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar som framkommit. Conny Larsson, meterolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det har visat sig att problemet med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Därför anser församlingsrådet att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndgivning kan genomföras.

En annan företeelse som församlingsrådet vill lyfta fram, är vilka gränsvärden för ljudpåverkan, som lokalbefolkningen ska behöva tolerera. Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverket vara 35 dbA som ska gälla. I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshys få mera än 40 dbA ljudpåverkan. Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Församlingsrådet ifrågasätter Länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning. Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.

Församlingsrådet vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen. Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till hundra procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten. Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av s.k. vindkraftsparker med tanke på rennäringen. Sverige har uttalat att samernas rättigheter är betydande, men frångår detta i samband med tillståndsgivningen av vindkraft.

Församlingsrådet i Borgvattnets församling anser att ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser måste beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.

Johnna Christensen
Ordförande.”

november 4, 2015

På tal om dold agenda..

Från Röåns hemsida: http://roan.junselebyar.se/?p=2011

”Hur många känner till omfattningen av de vindkraftindustrier, som Flodin håller på att genomdriva på bergen ovan Fjällsjöälvens vackra dalgång? Han har köpt Flakabergsprojektet med 6 kraftverk, fått kommunens tillstånd att uppföra 25 verk vid Salsjön och 40 verk i Ranasjö/Kuflo. Salsjöprojektet har tillstyrkts av miljöprövningsdelegationen och Ranasjö/Kuflo är utskickat på remiss till ett antal instanser. Flakaberget går ej att överklaga längre. Salsjön och Ranasjö/Kuflo har nått vägs ände i förvaltningsrättssvängen. Återstår alltså miljödomstolarna för de förtvivlade människorna i drabbade byar.

TARÅMEDVERK-440x594 — Tara/Röån med vkv. Montagebild.

Tänk tanken att detta skulle drabba oss i Röån! Bakom Röåns Möbler kunde 6 verk torna upp sig, ovan Tarå 25 jättemonster och en kilometer från Backen skulle det första av 40 stycken likaledes blinkande och oljudsalstrande verk utgöra början på ett jätteområde bort mot Timmeråsen/Storflöje.

Hur kan det få vara så att EN människa tillåts förstöra så fullständigt sanslöst? Hur kan EN människa tillåtas utföra fullskaleexperiment på människor och miljö?

I gårdagens TÅ ondgjorde E. Lassen sig över en ”dold agenda” i sjukhusaffären. Hon har säkert rätt. Hon om någon bör kunna bedöma just den företeelsen eftersom hon själv är en svårslagen mästare på det området. Det sätt på vilket exempelvis Ranasjö genomdrevs och förutsättningen att ro det och andra Flodinprojekt i hamn genom den sk ”vägledningen” är ett mästerprov i den tvivelaktiga konsten att genomföra en dold agenda.

Kommunplaneraren U. Ullstein och de som anförda av E. Lassen satt i TU under den perioden detta skedde är ingenjörerna och de sammansvurna i den mycket väl dolda agendan som gick ut på att till priset av åsidosatt demokrati, transparens och medborgarinflytande tillåta vindindustrier i områden, som dessförinnan inte ansetts lämpliga för storskalig miljöfarlig vindkraftverksamhet.

Det hävdas ibland att vindkraft och turism går bra ihop. (Kanske kommer Sollefteå kommun i framtiden att kunna satsa på katastrofturism. Det lär ju vara en företeelse på frammarsch.)

Därför var det litet överraskande att i september läsa att 23 fastighetsägare nu protesterade mot ett 150 meter högt vindkraftverk som planeras på Kapelludden på sydöstra Gotland:

– “Ett groteskt jättevindkraftverk riskerar lägga en våt filt över fritidsliv och fastighetsutveckling i Kapelluddens närhet”, skriver de.

Denna protest gällde ETT vindkraftverk av samma storlek som det här i Sollefteå kommun smälls upp hundratals av. Det beskrevs som ett groteskt jättevindkraftverk. För byborna vid Fjällsjöälven blir det 71 stycken groteska jättekraftverk. I alla väderstreck.”

/Tarabrita i Röån