En glesbygdsbos funderingar..

10425483_321671331360535_8066814212754268931_n

Som glesbygdsbo får man många anledningar att fundera över utvecklingen.

Vindkraftsutbyggnaden är väl egentligen bara en del i en utvecklingskedja som pågått i hundratals år, ja egentligen ända tillbaka till 500-talet när vissa Ådalsbor blev rika på skinnhandeln i övre Ådalen. Från 1700-talet har skogen i allt större omfattning blivit föremål för investerarnas intresse. I början av 1900-talet blev älvarna investeringsobjekt. På 1960-talet behövdes arbetskraft ute i landet, och då försvann en majoritet av de ungdomar som fått sin skolning i kommunen. På 1980-talet kom torven på modet, och skulle bidra till energiförsörjningen. Nu, på 2000-talet, är det blåsvädret som är föremål för investerarnas intresse. Intressant att fundera över vilken resurs som nu står på tur efter vindkraftsutbyggnaden.

Vad gav investeringarna tillbaka till den lilla glesbygdssocknen? Ja skogen och flottningen gav med hårt fysiskt arbete en försörjning för folk under drygt 50 år. Nu sköter några maskinförare och timmerbilar det som tidigare gav 100-tals arbetstillfällen, och skogsbyarna avfolkas. Den skogsmark som inte tidigare köpts upp av bolag köps nu upp av nya investerare som spekulerar i värdesökning i skogsmark. Vattenkraften gav torrlagda forssträckor, ödelagda fiskevatten, och de få arbetstillfällen som fanns för att sköta kraftverken är nu helt borta. Torven blev en kortlivad historia. Den för nu en tynande tillvaro med några anställda under sommarmånaderna. Tur att vi lyckades rädda några myrar.

Vindkraftsutbyggnaden har hittills gett ett visst uppsving för lokala handlare och rumsuthyrare, men det mesta av transporter och jobb har gått till specialföretag från utlandet eller andra delar av landet. Den framtida driften av vindkraftverken lär väl som vattenkraftverken kunna fjärrstyras. Vad blir över till kommunen och den lilla glesbygdssocknen? Investerarnas vinstskatter hamnar ju inte i kommunen, och antalet arbetstillfällen ”bidde en tumme”.

Ja, i den lilla socknen skulle skolan avvecklas, så nu lever den vidare som friskola. Det 30-åriga servicehuset för äldre blev efter en tid ordinärt boende utan nattpersonal, för att sen säljas till en ideell förening som försöker hålla liv i bygden. Befolkningen minskar och ålderspyramiden har blivit upp och nervänd. Gnälligt, javisst, men ser ni någon annan utveckling? Vad blir nästa glesbygdsresurs som blir föremål för investerarnas intresse?

/ Alvar Norlén

TACK Alvar!

Film från Stor-Rotlidens vindkraftsområde

”Måndag 24 november 2014 gjorde jag ett besök i Stor-Rotlidens vindkraftpark. Parken har 40 verk med en totalhöjd på 140 meter. Jag skulle inte kunna bo så nära som 4 kilometer kan jag säga. Där hördes ljudet otroligt tydligt! Även trots att det var lite vindbrus i skogen så hör man en otrolig skillnad på det ljudet och ljudet från verken. De låter som ett jetplan och det var flera andra ljudeffekter från vindparken.

Jag skulle aldrig i mitt liv kunna tänka mig att bo i närheten av denna plats. Det finns inte på kartan! Ljudet är otroligt påfrestande. Det hördes konstant en hörbar ton och då är exploatören skyldig att minska bullret med 5 dBA enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Detta måste vara en oerhörd plåga för djuren. Detta är ett övergrepp!”

/ Anders Nilsson

I det här inlägget finns mer att läsa om och flera filmer från Stor-Rotliden: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2709

Ett rop på hjälp

På gränsen mellan Ångermanland och Jämtland pågår en gigantisk vindkraftsexploatering. Över 500 vindkraftsverk planeras med höjder upp till 220 meter höga.  Människorna i byarna ropar på hjälp!

Borgvattnet 2014-10-21

Ragunda Kommun
Strömsunds kommun
Sollefteå kommun
Länsstyrelsen Västernorrland
Länsstyrelsen Jämtland
ÖP
LT
Tidningen Land

Detta är ett rop på hjälp.

I bilagd skrivelse vill vi tillsammans i berörda byar belysa vår oro för det enormt stora vindparks-området som är under byggnation och som planeras i våra bygder. Om allt byggs kommer vi att bo i ett område med 510 vindkraftverk. Vindkraftverk med höjder på upp till 220 m. Försök att tänka Er in i samma situation. Alla byar kommer att ha närmaste vindpark på ca 1-2 km avstånd. Det är ett övergrepp på vår natur och oss människor som vill fortsätta att bo här.

Den bilagda teoretiskt beräknade ljudkartan säger en hel del. Bl.a. att man i Fullsjöns by överskrider det tillåtna ljudet på 40 dBA och ligger i farozonen i andra byar. Ändå har man tillstyrkt tillstånds-ansökningar från flera olika exploatörer.

Vi kämpar för vår överlevnad och vill bl.a. att man ska utföra loggade ljudmätningar i redan byggda parker under långa perioder, under olika väderförhållanden och årstider. Vi besöker och tillskriver därför bl.a. berörda kommuner, Länsstyrelserna och media i hopp om att få stöd i vår kamp och att man uppmärksammar vad ortsbefolkningen vill och tar hänsyn till det och lyssnar på oss.

Bygga vindkraftverk så nära som 1 km från bostäderna kommer att avfolka landsbygden i en allt snabbare takt. Allt det som gjort att vi valt att bo i glesbygd raseras. Naturen, friluftslivet, allemansrätten, lugnet, ron, tystnaden, rekreationen, stjärnhimlen, gemenskapen, smultronställena m.m. Ta inte av oss det! Vi har gjort avkall på mycket annan service bara för att vår högsta önskan är att bo kvar.

Med vänliga hälsningar

Fullsjöns Byalag
Sörvikens Byalag
Görviks Bygdegårdsförening
Torbjörn Eriksson
Kerstin Torgersson

Genom
Kerstin Torgersson

Undersökande journalistik

Jag har stor respekt för de journalister som gör undersökande reportage om de misshälligheter som finns i vårt samhälle. Tänk vilken makt och kunskap de har, och vilken nytta de gör, genom att ta fram fakta och belysa de samhällsproblem som maktmissbruk ställer till med.

Men var finns de undersökande journalister som kan hjälpa oss drabbade när det gäller vindkraftsetableringar? Vi har själva inte de resurser som krävs för att möta den propagandaapparat som vindkraftsindustrin och dess anhängare har.

Det är ofattbart att journalistkåren inte synat de sista veckornas propaganda som vindkraftsanhängarna gått ut med. Vill här nämna exempel på vad man bör titta närmare på. På grund av utrymmesskäl kan jag här bara nämna några.

Jakob Norström som är vd för Statkraft SCA Vind sa i en TV-intervju att de nu vill bygga mera vindkraft trots det överflöd av ström som finns på marknaden. Hans skäl till att de ändå vill bygga mera lät krystade. Skälet kan kanske vara att han inte talar om att SCA arrenderar ut sin mark för stora pengar till andra som vill bygga vindkraft. Vad han heller inte talar om är att när SCA själva bygger får de en skattelättnad på egen förbrukad ström som vi övriga skattebetalare får stå för. Hur kan SCA s konkurrenter acceptera dessa konkurrensfördelar? Denna skattebefrielse används nu även av företag som IKEA och kommuner som Eskilstuna som inte bygger i sin kommun utan i någon Norrlandskommun.

Vi som bor eller riskerar att få bo intill en vindkraftspark har små eller inga möjligheter att klaga när ljudnivåerna blir högre än de ”lagliga”. Ett stort antal klagomål har inkommit från vindparker runt om i Sverige.

ÅF är det enda företag som är auktoriserat att få utföra ljudmätningar. ÅF är också med i samma organisation som vindföretagen. Trots helt klart påvisade ljudstörningar så går kommuner och länsstyrelser på ÅFs inte konkurrensutsatta mätningar vilket gör att det i princip är omöjligt att få gehör för de som är drabbade. I en vindpark i Karsholm visade ÅFs mätningar att värdena var inom de lagliga. Bekymren blev så stora att de störda själva kostade på experthjälp som konstaterade att ÅFs mätmetoder var felaktiga. För intresserade finns väl dokumenterade undersökningar att finna under http://www.karsholmsvindkraft.se/bullermatning/

Det talas så mycket om att vindkraften gjort vår ström så billig. Om man tittar på hur mycket ström som vindkraften producerat sista tiden och hur mycket vi exporterat så tar de ut varandra ganska så precis. Vår billiga ström beror nog till stor del på att vi har låga utetemperaturer, vår tunga industri går inte på högvarv och våra vatten och kärnkraftverk producerar för fullt. Många strömbesparande åtgärder görs också vilket borde vara det stora målet för alla. Undrar vilka incitament t.ex. SCA har till att spara ström som får så stora inkomster och subventioner på grund av vindkraftsutbyggnaden?

Min önskan är att undersökande journalister kunde ta sig tid att sätta sig in i de problem och den utarmning som sker på landsbygden på grund av dessa stora vindkraftsetableringar. Min önskan är då att dessa journalister belyser alla sidor av den storskaliga utbyggnaden

Jag har nämnt ett par exempel på denna för vår landsbygd ofattbara situation. Mina exempel är bara toppen på ett isberg när det gäller mörkning av anledningarna till och konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden.

Sverige behöver en levande landsbygd så hjälp oss mot detta våldsförande som snart omöjliggör ett boende där.

/ Christer Lidén

Fiskgjusar stoppar vindkraft i Fängsjö/Storsjöhöjden

En glad nyhet! 🙂

Tidningen Allehanda: http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/fiskgjusar-stoppar-vindkraft

Ett rovfågelbo stoppar delar av det planerade vindkraftsområdet vid Fängsjöhöjden utanför Näsåker.

– Jättekul, det är ett steg på vägen, säger Anita Berglund, vindkraftsmotståndare från Omsjö.

I området Fängsjö-Storsjöhöjden planerar Forsca för att bygga upp två vindkraftsområden med 152 vindkraftverk fördelade över en yta på 66 kvadratkilometer. Nu har man hittat ett rovfågelbo på Fängsjödelen.

– Jägare hittade ett fiskgjusebo som vi fotograferade och dokumenterade. Vi kontaktade både ornitologerna i Ångermanland samt Forsca, berättar Anita Berglund.

– Forscas vd ringde snabbt upp och var väldigt samarbetsvillig. Forsca kommer att avsätta en fredad zon runt boet, exakt hur mycket vet vi fortfarande inte men det borde röra sig om ett rejält avstånd, med minst en kilometers radie.

Anita Berglund ifrågasätter dock att bara själva boplatsen ska vara utslagsgivande.

– Vi har till exempel flera örnar dokumenterade i det här området. Men örnar har väldigt stora revir, och vi har inte lyckats lokalisera bona. Men örnarna flyger ju lika flitigt över vindkraftsområdena och risken är lika stor där som närmare boet.”

Text: Katarina Östholm
0620-257 90 

ÅF gör felaktiga och missvisande bullermätningar

Facebookgruppen ”Nej till vindkraft i Fullsjön, Borgvattnet, Skyttmon och Sörviken” skriver:

”Vi var flera som var på möte med SSVAB på deras servicekontor 28/10. På plats fanns också Paul Appelqvist från ÅF som hade en lång genomgång med oss angående ljudet från vindkraftverken. ÅF ska genomföra bullermätningar med anledning av de störningar som har varit. SSVAB har även kallat till möte med kommunerna och Länsstyrelsen 2/12 kl 10 på SVAR i Ramsele. Allmänheten är inte inbjuden. ÅF kommer också att vara där och prata om ljudproblemen. ÅF har tidigare gjort bullermätning på störande vindkraft i Karsholm. Forskare har analyserat denna bullermätning och hittat stora brister! Det går att läsa om detta på denna länk:

http://www.karsholmsvindkraft.se/bullermatning/

”På uppdrag av Föreningen mot Karsholms störande vindkraft har bl.a. Urban Eriksson  granskat den rapport över bullermätning som ÅF-Infrastructure AB har gjort. Urban Eriksson är universitetsadjunkt i fysik och astronomi vid Högskolan i Kristianstad och doktorand vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

Forskarna ser stora brister och direkta felaktigheter i själva bullermätningen, i sättet att hantera mätresultaten samt presentationen av dessa. Urban Eriksson menar att rapporten endast har spekulativa värden och förvånas över att ett ackrediterat företag vågar presentera en så bristfällig rapport.

ÅF är ett av Sveriges få ackrediterade företag, godkända att göra bullermätningar av vindkraftverk. ÅF beskriver sig själva som Europas ledande expert på området ljud och vibrationer. Vi har goda grunder att ifrågasätta detta.

Länk till Urban Erikssons granskning Kommentarer ÅFs rapport 584685 Karsholm Vindkraft

Länk till ÅF rapport 584685 Rapport Kontroll av ljud Karsholm vindbrukspark 131118 ”

Uppdatering: ÅF är medlem i vindkraftbolagens branschorganisation Svensk vindenergi! Se medlemsförteckningen här:
http://www.vindkraftsbranschen.se/medlemsforetag/

Uppdatering 25/11 2014 Tidningen Allehanda: Bullermätning av vindkraft utanför Ramsele får kritik.

Uppdatering:

Simon Rudin (Stor-Rotliden) skriver följande:

”Direktivet för miljöbedömningar redovisar att miljökonsekvenser ska beskrivas i miljökonsekvensbeskrivning för att möjliggöra miljöprövning. Länsstyrelsens tillstånd redovisar att driftkontroll av verkens buller ska utföras en gång under första året enligt IEC 61 400-11. Det är en metod som redovisar att ljudnivån ska beräknas vid fasad. Forskare vid Uppsala universitet redovisar att det saknas ljudberäkningsprogram som kan medräkna ljud  och nivåhöjande effekter av moln, regn, dimma, snöfall, blötsnö, hagel, iskristaller i lufthavet, sidovindar, lufthastighetsskillnader i vertikalled, isbildning och inversionsförstärkning. Bristen medför att verkliga miljökonsekvenser inte kan redovisas för en etablering i vår miljö enligt villkoren.

Vattenfall redovisar att isbildning i medeltal höjer ljudnivån med 10,6dB(A) på Storrotliden och att det alltid under vinterperioden är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalarna vilket medför varierande grad av inversionsförstärkning en effekt som enligt SMHI höjer ljudnivån med upp till 20dB(A). Nu ska säkerhetsmarginal med 3,8dB(A) tillföras källstyrkan. Jag har inte sett någon ljudberäkning som har definierat källstyrkans sammansättning.

Ovanstående fel omfattar 34,4dB(A).

Nedan redovisas några exempel för att skapa förståelse för vad felen innebär: Vad medför en ökning med 10,6dB(A)? Det medför att grundnivån från en vindkraftspark med 40st verk stiger till en ljudnivå som motsvarar bullret från ca 480st verk.

Vad krävs om den beräknade nivån vid fasad ska sänkas med -3dB(A)? Det medför att hälften av verken måste tas bort förutsatt att medelavståndet mellan fasad och verk inte förändras.

Effekten av inversionsförstärkning medför att ljudet hörs 10 ggr längre bort än det som redovisas.

Standarden medför att det beräknade värdet är betydligt lägre än det verkliga värdet och att det beräknade värdet inte kan användas för att prognostisera andelen som kommer att känna sig störda eller starkt störda. Lagstiftarens mening med ljudberäkningen är att den ska användas för att säkerställa att inte mer än 20 % av befolkningen får känna sig störda eller starkt störda av buller.

Eftersom miljöbalken redovisar att man måste veta vad man gör före man gör det och direktivet för miljöbedömningar kräver att miljöpåverkan ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivning så anser vi att myndigheter som föreskriver orimliga villkor ska lagföras före det är för sent.

Ingen tänker på vindkraftsbolaget som luras att sätta upp verk för nära bostäder på grund av den felaktiga standarden IEC 61 400-11 som inte är utvecklad för att användas i vår miljö. Prejudicerande dom i EU domstolen visar att tillståndsmyndigheten blir skadeståndsskyldig om tillstånd för miljöfarlig verksamhet medges utan att miljökonsekvenser är beskrivna. Där är vi nu.

(Centrum för rättvisa kanske kan hjälpa Länsstyrelsen ur den rävsax som Länsstyrelsen har hamnat i?) ”

/Simon

 

Livsmiljön i älvdalarna är till salu – vindkraft till varje pris.

Sollefteå kommuns politiker fortsätter sitt fälttåg mot livsmiljön i våra vackra älvdalar. Projekt efter projekt för storskalig vindkraft tillstyrks på löpande band. Listan är nu lång och där ingår platser som Ranasjön i Ramsele, Flakaberget och Fängsjön i Näsåker, Salsjön i Edsele och nu senast Vaberget i Resele. Vi väntar också med spänning på vad som kommer att hända med Drickesbäckberget i Ramsele. Om politikerna får fortsätt så blir det säkert flera projekt med storskalig vindkraft. Betecknande är väl moderaten Bengt Sörlins yttrande på ett informationsmöte i Näsåker att: -”Vi har väl fått nog av tystnaden” och Kerstin Franzén (m) inflikar att: -”Vi skall väl inte vara en fäbodvall”. Politiker i de flesta andra läger har samma uppfattning.

Strömmen av klagomål mot den storskaliga vindkraften ökar nu dag för dag. Människor som lever i närheten av de projekt som tagits i drift upplever nu att de blivit lurade på flera sätt. Buller från vindkraften har jämförts med ljudet från dammsugare eller vindbrus i skogen. I Albacken Bräcke hör man nu ett mycket störande buller på 6 kilometers avstånd. Ett otrevligt lågtfrekvent buller som hörs mer inomhus än utomhus. SSVAB har fått en polisanmälan på störande buller i Fullsjön. Personer i Rensjön och andra byar klagar på buller och försämrad miljö för jakt. Ja, så här låter det på en rad andra orter i Norrland såsom Sörvik i Strömsund, Malå i Västerbotten, Storrotliden i Lycksele. Listan kan göras mycket längre och den kommer växa ju fler verk som sätts i drift. Sent omsider börjar bybor inse vad som är på väg att hända med deras livsmiljö. Den blir en blinkande och bullrande industrimiljö som passar vare sig människor eller djur. Borta är den tysta och vackra norrländska skogsmiljön.

Politikerna vill inte höra talas om att det finns några problem och överlåter miljöbedömningar till myndigheter och domstolar i tron att man då får en saklig behandling av miljöfrågorna. Så är dock inte fallet. Sörviksborna i Strömsund har försökt påtala att miljön är svårt störd av buller från Havsnäsparken under vinterhalvåret trots att de ej ser verken och bor tre kilometer från dem. Projektägare och Länsstyrelsen i Jämtland har avfärdat det hela med att säga att vi har räknat på detta och ni kan inte vara störda. Man får väl säga att: Om verkligheten inte stämmer med kartan så är det kartan som gäller. Så behandlas medborgarna som klagar. De betraktas som gnällspikar och det gäller att se till att trötta ut dom så tystnar dom.

Det är alldeles uppenbart att både projektörer och myndigheter bryter mot Miljöbalken Kapitel 2, §2 som säger att man skall skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Vi vill påstå att kunskaper om speciellt spridning av ljud finns men att dessa kunskaper inte tillåts påverka vare sig det regelverk som tillämpas eller praxis tillämpad av miljödomstolar. Vi menar att detta är ett brott mot Miljöbalken. En brottslighet som kan pågå med stöd av myndigheter. miljödomstolar och politiker på alla nivåer. De som får sitta emellan är den lilla människan boende i en tyst lantlig miljö.

/ Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå.

Omringade byar ropar på hjälp

 

safe_image”Att tvingas leva i ett område med 510 vindkraftverk är ett övergrepp och raserar möjligheterna att bo kvar. Det anser ett antal byalag och föreningar som nu vädjar om hjälp från lokala politiker.

Det handlar om ett område i gränstrakterna mellan Strömsunds och Ragunda kommun. Ett flertal större vindkraftsparker har byggts eller planeras och enligt en sammanställning som gjorts handlar det om totalt 510 vindkraftverk. De största så höga som 220 meter.

Byalagen i Sörviken och Fullsjön har tillsammans med Görviks bygdegårdsförening skrivit ett brev till kommuner, länsstyrelser och media i hopp om att kunna begränsa de skador som skulle bli följden av den kraftiga utbyggnaden.

Brevskrivarna anser att den enorma utbyggnaden kommer att leda till en allt snabbare avfolkning av bygden. Alla de saker som har gjort att folk bott kvar, trots år av försämrad samhällsservice, kommer att raseras. Befolkningen vädjar därför till makthavarna att vidta åtgärder för att begränsa skadorna.

Byalagen och föreningarna vill bland annat att Strömsunds och Ragunda kommun samarbetar i de här frågorna och kräver att opartiska konsulter ska granska exploatörernas mätresultat när det gäller bland annat buller. De anser att de ljudmätningar som har gjorts inte är tillförlitliga och bygger på teoretiska modeller mer än på verkliga förhållanden.

Brevskrivarna kräver att kommunerna inte ska godkänna fler eller högre vindkraftverk innan ordentliga utvärderingar av de redan befintliga parkerna har gjorts.

Byalagen och bygdegårdsföreningen pekar också på att fastigheterna i området kommer att minska i värde om alla vindkraftverk byggs. Många byar och hushåll ligger inom en radie av 1-2 kilometer från närmaste vindkraftverk. De ställer sig frågan vem som vill bo i en vindkraftpark.”

http://www.ltz.se/jamtland/stromsund/omringade-byar-ropar-pa-hjalp