Politiker som förespråkar vindkraft måste ge faktasvar

Politiker idag verkar vara totalt kunskapslösa ang vindkraftens oekonomiska och miljömässiga konsekvenser för människor , djur och natur.  Det har varit tydligt i alla kommuner som beslutat om vindkraftsetableringar;  inte minst i Sollefteå kommun.

Det måste ställas krav på att politiker (på riks- och lokalnivå) sätter sig in i  fakta om vindkraft och inte bara lyssnar på vindkraftslobbyn. Det borde vara  regel, utan undantag, när det gäller en så stor energisatsning i vårt land som vindkraften blivit.  Tyvärr saknas den kunskapen hos politikerna idag.

En artikel i Klimatsans belyser detta: ” Politiker som förespråkar vindkraft måste ge faktasvar”

”Efter alla miljardsatsningar på vindkraften är det dags att få tydliga svar från politikerna, från lokal nivå till riksdag och regering.

Vilka vetenskapliga fakta ligger till grund för förespråkarnas uppfattning att vindkraften är den elenergikälla vi fortsatt skall skattesubventionera medan vatten- och kärnkraft straffskattas?”

Det kommunala vetot vid uppförandet av vindkraftverk

 

I dagens tidning (30 mars) av ”Dagens samhälle”  finns följande artikel av Hans Perkiö.

”Över 350 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste åren. Vindkraftsbranschen och regeringen är missnöjda med vetot, som kan komma att avskaffas.

Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. För att uppnå det behövs utbyggnad av vindkraften.

Tillståndsprövningen av nya vindkraftsparker är dock omfattande och tar lång tid. Det är inte bara fåglar, fladdermöss och försvaret som kan sätta stopp för nya vindkraftverk. Kommunerna kan dessutom lägga in veto mot etableringen.

Det finns ingen statistik över i vilken mån vetot har använts. Men Dagens Samhälle har sammanställt uppgifter från landets tolv miljöprövningsdelegationer. De visar att vetot har stoppat över 350 vindkraftverk i ett tjugotal kommuner de senaste tre åren. I några av fallen handlar det om att projektören dragit tillbaka sin ansökan efter signaler om att kommunen skulle säga nej.”

Hela artikeln finns att läsa här: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/kommunalt-veto-stoppar-vindkraft-32679

 

Åke Wikström, Ramsele svar på Hans Perkiös artikel:

”Hej!

Jag har tagit del av din artikel i Dagens Samhälle, nr 12 2017, om kommunala veton mot vindkraft. Charlotte Unger Larsson Svensk Vindenergi har i många år retat upp sig på vad hon kallar brister på rättssäkerhet i samband med tillståndsgivning för ny vindkraft. Jag har haft anledning att följa ett stort antal ärenden i min kommun Sollefteå men också i andra delar av Sverige. Min bild är att kommunerna i stort sett godkänner de allra flesta projekt trots massiva protester från landsbygdens invånare som drabbas av konsekvenserna. I norra Sverige drabbas dessutom rennäringen mycket hårt av de massiva utbyggnader som skett. Kommunerna förlitar sig på att myndigheterna tar hänsyn till miljöfrågorna.

Vindkraften har sin egen gräddfil. Enligt min mening föreligger en sorts korruption mellan myndigheterna:  Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Miljöprövningsdelegationer samt miljödomstolar av olika dignitet, Folkhälsomyndigheten. Dessutom finns en rad andra aktörer som lever i symbios med de nämnda aktörerna och det är forskare, konsulter och jurister.

Hur kan jag påstå att det finns korruption i denna expansiva bransch? Jag grundar mitt påstående på att man från myndighetshåll sanktionerar  brott mot Miljöbalkens paragraf 2 Kap, §2 som säger att man skall veta vad man gör så att man inte orsakar skada eller olägenhet och ohälsa. I första hand är det olägenheter och grava störningar från lågfrekvent buller från dagens megastora vindkraftverk. Regelsystemet för att ljud baseras på studier som nu är mer än ett decennium gamla och då fanns det bara små vindkraftverk på 500 kW och 50 m höga. Idag byggs verk som är tre gånger så höga och med effekter på 3-4 MW. Ljud/bulleralstringen från dessa verk är helt annorlunda än från de små regelverket. Det rör sig om ett lågfrekvent buller som varierar i styrka och som kan störa människor på mer än 5 km avstånd. Det är känt från arbetslivet att just denna ljudtyp är speciellt störande och kan ge upphov till olika stressymptom. Jag har efterlyst vetenskapliga studier som styrker att man kan använda dagens regelverk för denna ljudtyp från vindkraftverk. Professor Kerstin Persson Waye Gbg kan inte peka på någon svensk studie och inte heller internationell. Man är annars mycket snabb att utlysa medel till olika studier för att fördröja anpassning av regelverk till verkligheten. Detta är något som ett flertal forskare uppskattar. Om det framkommer negativa resultat så formulerar man nya projekt för att ytterligare fördröja en negativ inverkan på tillståndsprocesserna. I värsta fall så underkänns vetenskapliga studier som i fallet Anna Skarins studier om renars beteende i vindkraftlandskap. Internationella studier beaktas ej heller.

Jag betraktar ovan beskrivet beteende som myndighetskorruption. Man är resistent mot alla nya erfarenheter och ny kunskap för att inte störa den politiskt subventionerade utbyggnaden av vindkraft. Jag menar att detta förfarande minskar tilltron till rättssäkerheten och samhällets instanser som skall värna om oss medborgare. Om det är några som skall kräva rättssäker tillämpning så är det landsbygdens invånare, både människor och djur.”

Hälsningar
Åke Wikström

Vad hände med medborgarförslaget?

Ett medborgarförslag skickades in den 6 nov. 2016 till Sollefteå kommunfullmäktige ang. vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden. Skälet till detta var att samebyarna har brutit samexistensavtalet med vindbolaget  efter att avtalet ingicks. Därefter har nya förhandlingar skett mellan främst Forsca och samebyarna i Mark-och miljödomstolen i Östersund, där samebyarna vann vad de kallar en ”halv seger”. Men samebyarna är inte nöjda med detta beslut. Ny forskning och nya erfarenheter har visat att vindkraften stör renskötseln. Vindkraft och renskötsel går inte att förena.  Därför accepterar inte samebyarna någon vindkraft öht i området Fängsjö/Storsjöhöjden!

Ett avtal mellan vindbolaget och samebyarna var förutsättningen för att kommunen skulle bifalla bolagets ansökan om den gigantiska vk-industrin i Fängsjö/Storsjöhöjden. Detta står i  Kommunfullmäktiges protokoll av beslutet på vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden.  Sidan 22 i Kommunfullmäktiges protokoll den 27 maj 2013.  KF+protokoll+2013-05-27

”Det finns ett avtal tecknat mellan FORSCA AB och Voernese respektive Vilhelmina södra sameby i vilket parterna har reglerat frågan om den eventuella kvarstående påverkan som vindkraftsverksamheten, efter föreslagna åtgärder, har på rennäringen.

Kommunens förbehåll ”områden lämpliga för storskalig vindkraftetablering förutsatt att samförstånd nås mellan berörd rennäring och vindkraftetablerare” har därmed uppnåtts.” 

Eftersom samebyarna har brutit samexistensavtalet och inte är nöjda med MMD:s beslut anser vi att kommunen bör riva upp Kf:s beslut i ärendet pga att förutsättningarna till kommunens bifall har ändrats.

Medborgarförslaget skickades in den 6 nov. 2016. Fortfarande har ingenting hörts eller sagts från kommunen ang. medborgarförslaget. Varför dröjer det?

Tänker Sollefteå kommun strunta i att de bryter mot sitt eget beslut?

Här är vårt medborgarförslag: Medborgarförslag nov. 2016

 

Fakta om lågfrekvent buller och infraljud

Här några kalla fakta om lågfrekvent buller och infraljud i arbetslivet – från svenska Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet(ALI) och Boverkets författningar och kunskapsöversikter.

Sammanfattningvis säger man:
Det finns i praktiken ingen absolut avgränsning mellan lågfrekvent buller och infraljud

Lågfrekvent buller och infraljud kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, tryckkänsla över trumhinnan, yrsel, illamående, vibrationer i bröstkorg och mage, samt återkommande, pulserande stötar eller tryckvågor som repeterande ljudstörningseffekter i mellan- och innerörat.

I tillägg; Exponering av infraljud beror främst av tekniska installationer och kan bl a alstras av installationer där stora luftmassor sätts i rörelse. Närmiljön runt sådana anläggningar påverkas starkt av uppkomna resonanser.

Hur lång tid ska det ta att erkänna – att det som är fakta från arbetslivet – också kan göra sig gällande för storskalig vindkraftindustri i kombination med människors boendemiljöer?

Olägenheter gör sig gällande i ännu högre grad där än i arbetslivet. Det är nämligen i boendemiljön det är tänkt att människor ska vila, återhämta sig och få behövlig sömn.
Här finns dessutom också grupperna barn, ungdomar, sjukskrivna och pensionärer.

Nej – inget av redan vedertagna fakta kan appliceras på människors reaktioner och upplevelser av den storskaliga vindkraftsindustrins akilleshäl – lågfrekvent buller och infraljud.

Den giriga vindkraftsindustrins causa nostra och idékampen om storskalig vindkraft som ”grön”, ”hållbar” och ”förnyelsebar” helgar alla medel för att pressa ned den klumpiga betongfoten i glasskon.

Men jag säger som sagan;
– Kro, kro, det är blod i hens sko!

****
(ALI 1999:27)
”Lågfrekvent buller kan ge upphov till symptom/besvär redan vid nivåer som ligger strax över normal hörtröskelnivå.

Redan vid dessa nivåer kan trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk en tryckkänsla över trumhinnan samt i vissa fall yrsel och illamående uppkomma. Intervallet mellan hörtröskel och den nivå som upplevs oacceptabel är mycket mindre för lågfrekventa än för högfrekventa ljud. Personer med hörselnedsättning kan bli mycket störda av lågfrekvent buller på grund av att diskanten blir förvrängd så att basljuden framträder onaturligt starkt.

Vissa undersökningar har också visat att vid tillräckligt höga ljudtrycksnivåer uppstår störningar av vibrationer i framförallt bröstkorg och mage.

Det sistnämnda beror på att olika kroppsdelar har olika egenfrekvenser varvid bröstkorgens resonansfrekvens ligger vid 50 Hz. Alltså inom det lågfrekventa området.”

http://www.boverket.se/…/lagfrekvent_buller_i_boendemiljon.…

****
(ALI 1999:20)
”Infraljudet utgörs av akustiska vågrörelser med frekvenser under 22 Hz. Våglängden inom infraljudområdet varierar från 340 m (1 Hz) till ca 15.5 m (22 Hz).

Den exponering som människan idag utsätts för beror främst på en omfattande industrialisering och teknisk utveckling (Leventhall 1980).
Som exempel på vanliga infraljudkällor i arbetsmiljön kan nämnas fordon, dieselmotorer, jetmotorer, kompressorer, fläktar, ventilationssystem, utsläpp av gas eller ånga under högt tryck, elektrodugnar, oljebrännare, maskiner med svängande delar och rörelser av vattenmassor i kraftstationer.

Ljudtrycksnivåerna i närmiljön runt anläggningar av dessa slag påverkas starkt av uppkomna resonanser.

Infraljudet dämpas endast i mycket ringa utsträckning under utbredning i luft och andra medier. De stora våglängderna innebär dessutom att avskärmningar endast i mycket begränsad utsträckning kan hindra dess utbredning.

Under 15 Hz uppfattas infraljudet inte som urskiljbara toner utan istället som återkommande, pulserande stötar eller tryckvågor.

Perceptionen för infraljud under 15 Hz skulle därmed baseras på repeterande distortionseffekter i mellan- och innerörat, snarare än på hörupplevelser av rena infraljudtoner.”

http://nile.lub.lu.se/arbarch/arb/1999/arb1999_20.pdf

****
(AFS 2009:2)
”I (ventilations)installationer där stora luftmassor sätts i rörelse kan infraljud alstras vilket också bör beaktas.”

https://www.av.se/…/arbetsplatsens-utformning-foreskrifter-…

****
(ALI 1999:27)
”Lågfrekvent buller saknar internationell fastställd definition. Med låga frekvenser avses vanligen frekvensområdet upp till 200 Hz (Persson Waye, 1995a). Andra definitioner som förekommer är frekvenser upp till 500Hz (Castelo Branco m fl, 1999), 250 Hz (t ex Berglund m fl, 1996) eller 160 Hz (Miljøstyrelsen, 1997). Avgränsningen mot infraljud sker vid 22 Hz, men i praktiken kommer vissa ljud, vid tillräckligt höga ljudnivåer att innehålla såväl percepierbara infraljud som låga frekvenser.”

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4203/1/ah1999_27.pdf

Text: Nina Svensson

Sverige – en odyssé i vindkraftsterror

Björkhöjden. Foto: Anders Nilsson

I Hälsingland har förtvivlade människor redan fått fly sina hem. I Jämtland har man samma problem. I Skåne och Blekinge också. Över hela landet.

Politiker och myndigheter tiger ihjäl att detta händer – istället för att agera.

Man plågar och röker ut människor från egna hem. Skattebetalare, småbarn, skolbarn, pensionärer…

Varför då?

Här är en del av det facit man tiger ihjäl:

”För Matilda Landegren och hennes sambo blev bullret till slut outhärdligt att de valde att flytta.”
http://www.svt.se/…/vindkraftverket-tvingar-henne-att-flytt…

”Asta och Bertil Holgersson fick lämna sitt hem på grund av buller och oljud från vindkraftverken.”
http://www.barometern.se/…/kvillabor-far-stod-av-lakarexpe…/

”Vindkraft är vårt helvete.. Efter den gångna veckan med konstant nordostlig vind kan vi bara konstatera att vindkraftparken på Källeberg har blivit vårt helvete. Ett pinande outhärdligt buller har konstant trängt rakt igenom kropp och själ och gjort livet i det närmaste outhärdligt.”
https://www.svd.se/kommuner-har-ratt-att-varna-sina-invanare

”Det finns ingen störningsjour för vindkraften. De drabbade skriker..”
http://www.kristianstadsbladet.se/…/tystnad-en-livskvalit…/…

”– Den ljudstyrkan som är på verken på Svartvallsberget är det högsta jag har sett. De har alldeles för hög källstyrka.. Så det är något som är fel. Att vindkraftparken på Svartvallsberget bullrar för mycket har konstaterats via mätningar. Trots klagomål på lågfrekvent buller slipper företaget utföra mätningar hos de boende.”
http://www.helahalsingland.se/…/vindkraftverken-bullrar-for…

”Enligt de boende känns deras hus som en resonanslåda och det låter som surrande kraftfält i hela huset. Ljuden orsakar även sömn- och koncentrationssvårigheter.”
http://www.helahalsingland.se/…/klagomal-om-buller-fran-sor…

”I stället upplever vi ett mycket enerverande lågfrekvent ljud. Det hörs ibland också inomhus. Några av oss säger att det ”känns” i kroppen”.
http://www.op.se/…/ett-dovt-brummande-storda-vindkraftsgran…

”Man får som en oros- eller obehagskänsla i hela kroppen av ljudet”
http://www.ltz.se/…/vindprojekten-tar-over-bygden-kring-ful…

”Det blir vibrationer så man känner det fysiskt i hela kroppen, säger Terese Björk.”
http://www.ltz.se/…/kampen-mot-vindkraften-i-fullsjon-forts…

”Vi upplever ett mycket enerverande lågfrekvent ljud. Det hörs ibland också inomhus. Några av oss säger att det ”känns i kroppen”
http://www.allehanda.se/…/vindkraftverken-stor-boende-i-sma…

”Det lågfrekventa ljudet är otroligt störande. Hus på landet är inte byggda för att stänga ute lågfrekventa ljud, utan ljudet tränger in i huset som då fungerar som en resonanslåda, säger Anders Nilsson. Därför har han gjort en polisanmälan.”
http://www.barometern.se/…/bullrande-snurror-stor-inte-ba…/…

”Nollie Knoop berättade att hon och de andra i familjen, och en del av de gästande turisterna, mår dåligt av ljudet från vindkraftverken ”
http://www.op.se/…/proteststorm-i-albacken-mot-mer-vindkraf…

”Förr längtade jag efter att komma hem men nu för tiden vill jag bara stänga in mig”
http://www.expressen.se/gt/det-danar-sa-vi-inte-kan-sova/

”Buller från vindkraftverk är på god väg att bli en skandalhistoria över hela landet. Men den myndighet som skall värna och skydda de närboende för skadlig ljudpåverkan från anläggningarna tiger om detta problem.”
http://www.dagenssamhalle.se/…/vindkraftens-bullerproblem-t…

Text: Nina Svensson

Vindkraftsbolagen stoppade larmrapport. JO-anmäls.

Källa: http://www.processnet.se/alla/vindkraftsbolagen-stoppade-larmrapport/

Efter påtryckningar stoppades en forskarrapport som kan hota vindkraften i Norrland. Forskare har nämligen visat att vindkraften påverkar rennäringen negativt. Flera vindkraftsbolag har ifrågasatt resultatet. ”Inget fel på slutsatserna”, säger oberoende forskare.

Renforskaren Anna Skarin och hennes kollegor har tidigare genomfört två liknande forskningsprojekt utan problem, men nu är det tvärstopp. Deras forskning är rena dynamiten och hotar vindkraftsutbyggnaden i Norrland.

– Majoriteten av forskningen visar på störningseffekter från mänskliga ingrepp i renarnas livsmiljöer. Därför var det inte förvånande när vi såg att renarna störs av vindkraftverk och undviker dem med ett avstånd på ungefär tre kilometer, berättar Anna Skarin för Process Nordic.

 Om dessa resultat blir allmänt accepterade betyder det att åtskilliga vindkraftverk inte kan byggas av hänsyn till den samiska rennäringen. Vindkraftsbolagens vinster hotas och Sveriges energimål kan bli svårare att nå.”

SLU:s rapport:  Vindkraft i driftsfas och effekter på renar och renskötsel

Tidigare inlägg:

”Vindval” stoppar forskningsrapport om vindkraftens effekt på renskötseln.

Uppdatering 13 april 2017:

Det blåser till ny strid om vindkraften. Svensk rennäring känner sig hotad av utbyggnationen och får stöd för sin sak i en ny forskarrapport – men vindkraftbranschen ifrågasätter rapporten och nu är oron stor bland dom som byggt upp hela sin tillvaro kring renskötseln. Vindval är ett forskningsprogram under Energimyndigheten.

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/strid-om-ren-vindkraft-3897392

Läs ledare på sid 2 och artikel på sid 4:  Vad säger de ansvariga myndigheterna när allvarliga hot mot den samiska rennäringen tystas ned av vindkraftintressena?

http://ebook.mentorcommunications.se/PRO_03_2017/pubData/source/processnordic_3_2017_ebook2.pdf

Vindval JO-anmäls. Branschtidningen Process Nordic JO-anmäler Naturvårdsverkets och Energimyndighetens gemensamma forskningsprogram Vindval till JO. Vindvals kanslichef har raderat mail efter att de har efterfrågats av tidningens journalist. Bakgrunden är att tidningen skrivit om Anna Skarins forskningsrapport om renskötsel och vindkraft.

http://papernet.se/ledaren/nu-jo-anmaler-vi/

Ett föredrag av Anna Skarin som hölls vid Vindkraftsforskning i fokus, i Uppsala den 7 oktober 2015. Anna Skarin ledde projektet inom Vindval som studerade hur renar påverkades av vindkraftverk under driftfasen, och vilka konsekvenser det i så fall kunde få på renskötseln. Projektet blev klart i början av 2016. Föredraget hölls i okt. 2015.

Gör om, gör rätt!

Insändare i TÅ Allehanda den 11 mars 2017:

Sollefteå kommun håller, 24 år försenad, på att göra en ny översiktsplan. Trots den långa handläggningstiden anser vi i föreningen ”Livskvalitet vid Fjällsjöälven” att arbetet i stort måste göras om.

Planen bör inte godkännas därför att den inte tar upp den kanske viktigaste markanvändningsfrågan i kommunen – vindkraftsexploateringen.

Vi anser med stöd av såväl länsstyrelsens yttranden som konsultrapporten från Calluna att vindkraftsutbyggnaden på ett mycket påfallande sätt utgör en riskfaktor vad gäller landskapsbilden och medborgarnas livsmiljö.

Att behandla vindkraftsfrågan utanför den heltäckande översiktsplanen är, enligt vår mening, ett taktiskt drag för att kunna fortsätta att driva igenom exploateringstillstånd utanför en korrekt demokratisk process.

Man banar väg för att fortsätta på den inslagna vägen med beslutsgångar i enlighet med den så kallade Vägledningen från april 2013. Kommunen har med stöd av denna ”vägledning” tillstyrkt tillstånd för 117 vindkraftverk i områden, som i den gällande vindplanen från 2008, utpekas som utredningsområden där endast småskaliga anläggningar eventuellt kan tillåtas.

Detta kommunstyrda mixtrande med demokratin innebar att ett stort antal människor i berörda områden berövades rätten till information och samråd, i en fråga av vital betydelse för deras livsmiljö.

Om kommunen fortsätter med att låta målsättningsfrågor och regelverk kring vindbruket leva som en blindtarm utanför den övergripande Översiktsplan (ÖP) 2016 är det stor risk att brotten mot plan- och bygglagen, PBL, och Århuskonventionen fortsätter.

Tyvärr måste vi konstatera att det finns inslag i den demokratiska processen kring framtagandet av den nya översiktsplanen som borde få berörda politiker och tjänstemän att rodna av skam.

Under samrådsprocessen presenterades ett kartmaterial där det efter många turer hit och dit framgick att bland annat Fjällsjöälvens dalgång skulle skyddas från vindkraft. Vi häpnar!

Kommunen vill skydda ett område från vindkraft där man redan tillstyrkt 40 verk.

Tragikomiskt blir det när man på kartan ser den avsmalnande kringelikrok man tvingats göra förbi den planerade Ranasjöanläggningen. Kommunen har skyddat det som redan är beslutat för exploatering och i den remsa som återstår skulle det aldrig vara aktuellt med vindsnurror, eftersom ingen vettig människa bygger nere i en dalgång.

Vårt krav är att ÖP 2016 återremitteras och läggs på is till dess den nya fördjupade vindplanen är klar att inlemmas i den övergripande planen. Vi förutsätter att processen kring vindbruket kommer att innehålla alla moment av samråd och insyn som gäller för ÖP 2016.

En rimlig konsekvens av kommunens nyvunna insikt att Fjällsjöälvens dalgång har skyddsvärde är att man snarast vänder sig till Mark- och miljödomstolen i Östersund och meddelar att en kommunal omprövning av tillstyrkandebeslutet för Ranasjöanläggningen kommer att ske.

Det gäller att göra som kommunalrådet Elisabet Lassen sagt i andra sammanhang: Tänk om, gör rätt!

CL

Information om kungsörnsinventeringar

Bilden lånad från nätet.

 

Det kommer ibland funderingar och frågor hur man ska göra för att inventera kungsörn i planerade vindkraftsområden. Frekvent förekomst av kungsörn (örnbon är svåra att hitta) och andra rovfåglar (bl.a. fiskgjuse)  kan eliminera ett antal vindkraftverk och ibland helt stoppa vindkraftsprojekt i Miljöprövningen och domstolar.

ÅOF (Ångermanlands ornitologiska förening) är en viktig organisation i det arbetet. De gör årliga inventeringar i de områden som de känner till att kungsörnar finns och de rapporterar resultatet vidare till MPD/domstolar i aktuella vindkraftsärenden. Tyvärr hinner inte ÅOF alltid göra inventeringar överallt i länet; de inventerar först och främst i de områden man vet att det finns örnar och för att årligen undersöka om örnarna häckar. Inventeringarna görs främst under slutet av maj t.o.m juli när det är lättast att få se örnarna och när ungarna är flygga.

Därför finns det skäl att ibland försöka göra egna inventeringar och ffa rapportera alla rovfågels- och örnobservationer till ÅOF. Men viktigt är att inventeringarna görs på rätt sätt och under rätt tid för att inte störa en ev. häckning i området. ÅOF rekommenderar den här inventeringshandledningen – se bifogad fil.

Vid en örnobservation: markera platsen på en karta, ta gärna ett foto av rovfågeln om det är möjligt och iaktta vilken riktning örnen flyger. Kontakta ÅOF: http://birdlife.se/vart-vander-jag-mig/ Om flera observationer görs i ett område och rapporteras till ÅOF så gör ÅOF en ny inventering under lämplig tid.

inventeringshandledning