Baggböleri på 2000-talet
Även i Norge är vindkraftsexploateringen i full gång. Människor protesterar.
”Norske politikere er enige om at vindmølleutbygging er et godt bidrag til å redde klimaet. Derfor innførte regjeringen grønne sertifikater, en ordning som betyr at vanlige strømkunder skal subsidiere utbygging av vindkraft og småkraft i Norge. Men gir nødvendigvis vindmølleutbygging i Norge et bedre klima i verden?
Se det här programmet!
På Junsele hemsida http://www.junsele.nu / Lokala rådet finns protokoll, uppgifter om lokala rådets arbete och verksamhet samt information om olika frågor/ärenden som behandlats genom åren.
Här finns även information om det senaste remissyttrandet (längst ner på länksidan) från lokala rådet som är insänt till miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Västernorrland med anledning av den ansökan som inlämnats om tillstånd och uppförande av 22 vindkraftverk vid Kärmsjön norr om Betarsjön i Junsele.
Monica Blomström, Junsele.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/boende-far-betala-ett-hogt-pris-for-vindkraften_6445466.svd
”Eftersom vi redan har ett elöverskott är tanken att vindel ska kunna exporteras så att man kan stänga kolkraftverk på kontinenten. Mot detta talar att det verkar klokare att uppföra anläggningarna där elen ska konsumeras för att undvika energiförluster under transporten och störningseffekter på hemmaplan.”
”Grannar till vindkraftverk brukar tala dels om ett swischljud, dels om ett ljud som från en torktumlare eller en lastbil på tomgång, dag som natt. Deras rapporter om sömnstörningar och förhöjt blodtryck, huvudvärk, balansproblem, utmattning, ångest, till och med epilepsi styrker forskningsresultat om det medicinska problem som kallas vindkraftssyndromet (Pierpont 2009). Problemet bottnar i att vindkraftverken förutom ett hörbart, högfrekvent ljud (swischet) också skapar ett lågfrekvent ljud, som når mycket längre och tränger in i hus, ja in i människors och djurs kroppar. Forskare vid Ålborgs universitet har visat att ju högre och starkare verk, desto mer lågfrekvent buller. Med dagens 150-200 meter höga verk hotar en hälsokatastrof om myndigheterna fortsätter att utgå från föråldrade riktlinjer.”
”Det är lätt att vara vindkraftsromantiker på behörigt avstånd. För oss och en växande del av befolkningen på landsbygden innebär en forcerad utbyggnad däremot ett hot mot hälsa och livsmiljö som inte är motiverat med tanke på vindkraftens marginella bidrag till framtidens energiförsörjning.”
En glädjande nyhet står i dagens tidning som ger oss ett litet hopp för framtiden! Vi gläds med alla Junselebor – ni har gjort ett fantastiskt jobb! 🙂
I dagens TÅ står följande:
”Väktaren Vind AB vill bygga 22 vindkraftverk vid Kärmsjö utanför Betarsjön i Junsele. Men samhällsbyggnadsnämnden i Sollefteå säger nej till planerna.
Relaterat– Det är ett känsligt område och vi är inte säkra på att det passar med vindkraft där, säger Gunder Lidén (S), nämndens ordförande.
Det är länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som fattar beslut. Men enligt delegationens ordförande, Lars Nyberg, är samhällsbyggnadsnämnden en mycket tung remissinstans.
Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar till att börja med att det aktuella området inte är ett av de tio områden i kommunen som utpekas som lämpliga för vindkraft i den fördjupade översiktsplanen från 2008. Att bevilja ett tillstånd för den aktuella ansökan skulle vara i ”strid mot kommunens gällande översiktsplan”.
När samhällsbyggnadsnämnden tittat närmare på ansökan har de konstaterat att landskapsbilen påverkas för de som bor och vistas i området kring Betarsjön. Hur en etablering skulle påverka befintliga och planerade turistföretag vet man heller inte.
– Vi vill veta mer och tycker därför att man ska avvakta med ett beslut tills den nya översiktsplanen är klar, säger Gunder Lidén.
Inte heller de lokalt berörda i Junsele ser positivt på etableringen. I ett yttrande från Junsele lokal råd, som ett 40-tal företag och organisationer skrivit under, poängteras att Betarsjön med omgivande områden idag är ”Centrum för utvecklingen av turismen och friluftslivet i Junsele”.
”Möjligheterna till ostörda frilufts/rekreationsområden i området kring Betarsjön ger fortsatta utvecklingsmöjligheter och nya turistsatsningar planeras i och runt sjön” skriver lokala rådet i sitt remissyttrande.
Den här frågan ska också tas upp av kommunfullmäktige, kommunen högsta beslutande organ. Kommunerna har nämligen ett slags veto. Om beslutet blir att avstyrka etableringen så tas den inte ens upp till prövning, då blir det inget. Om kommunen tillstyrker så innebär det att miljöprövningsdelegationen kan göra en prövning.
– Man brukar kunna ha en aning om vad kommunfullmäktige ska besluta, men i det här fallet har jag inte det, säger Lars Nyberg.
Det vet heller inte kommunalrådet Elisabet Lassen (S).
– Nej, vi ska prata med samhällsbyggnadsnämnden och höra hur de har resonerat. Det yttrande de nu lämnat var inget som framkom vid det samrådsmöte vi haft tidigare, berättar hon.
Egentligen skulle kommunfullmäktige ta ställning i december. Men på grund av tidsbrist har man begärt anstånd till februari.
Miljöprövningsdelegationen har börjat titta på handlingarna och Nyberg konstaterar att det finns en hel del att ta ställning till. Rennäringen har ett riksintresse i området, där förekommer kungsörn med mera. Miljöprövningsdelegationen tittar i första hand på hur naturen, djurlivet och de närmast boende påverkas av en etablering. Men påverkan på turistnäringen är inte oviktig
I februari fattar kommunfullmäktige beslut om att tillstyrka ansökan eller inte. Därefter behöver miljöprövningsdelegationen 2-3 månader på sig att få klart beslutet.
– Vad det lutar åt har jag inte en aning om idag, säger Lars Nyberg.”
Artikel från tidskriften ”Aktiv mäklare”. Klicka på bilden för större bild!
I hela Hälsningland planeras för 1200 vindverk och där pågår vindkraftsdebatten för fullt. Bland andra så har Bollnäs kommun stoppat sin utbyggnad av flera vindverk.
I Sollefteå kommun planeras för 1000 (!) vindverk, de flesta av dem i ”Västra” (dvs Ramsele, Junsele och Näsåker)! ”Västra” börjar vakna till vad som är på gång. I Sollefteå lever de flesta i en ljus dröm om att vindkraft är Guds gåva till kommunen. Vindansvariga Lassen och Ullstein lever också i den drömmen. När kommer uppvaknandet?
http://helahalsingland.se/ledare/1.5273426-ska-vi-kopa-vingar-for-pengarna-
”Det enda vi kan säga är att ska det byggas 1200 vindkraftverk i Hälsingland bör debatten tas nu. Varenda sten bör vändas på och varenda politiskt beslut skärskådas.”
”Vem vill se ett Hälsingland om tjugo år där utrangerade vindkraftsparker står som monument över bortkastade miljarder. Där investerarna för länge sedan tappat sin entusiasm därför att subventionerna var en engångssumma och ingen mäktar med underhållet. Där vindkraftsparkerna förvandlas till rostiga fallossymboler för att energivindarna vänt och det inte gick att köpa vingar för pengarna.”
Måndagskvällens möte med Länsstyrelsen, vindansvariga i Sollefteå och Ö-viks kommun och vindbolaget Forsca blev ett bra möte. Många berörda ortsbor slöt upp och många synpunkter kom fram. Mer om det kommer senare.
P4 länsnyheter:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5352442
Reportage av Jörgen Sundin TÅ:
http://allehanda.se/start/solleftea/1.5310425-180-vindkraftverk-planeras-utanfor-nasaker
”180 vindkraftverk planeras utanför Näsåker.
Vindkraftföretaget Forsca vill bygga 180 vindkraftverk i skogarna utanför Näsåker. På måndagen fick berörda ortsbor träffa både länsstyrelsen och exploatören för att diskutera. Ganska snart stod det klart att det finns ett motstånd i trakten mot utbyggnadsplanerna.
Forsca, en sammanslagning av Norska Fred Olsen Renewables och Sca, har tittat på området en längre tid. Våren 2011 offentliggjorde de sina planer och för bara ett par veckor sedan lämnade de in sin formella ansökan om miljöprövning till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Mötet i Näsåker initierades av privatpersoner som ville veta mer om den kommande tillståndsprövningen.
Gustav Nordström från Forsca kunde inledningsvis avslöja att man nu ansökt om maximalt 180 vindkraftverk, initialt planerades för 210 stycken. Det är alltså ett maximum. Exakt hur många det blir avgör den kommande miljöprövningen.
Lars Nyberg, ordförande i miljöprövningsdelegationen, fanns på plats tillsammans två medarbetare för att redogöra för den kommande behandlingen. Till att börja med ska nu de två berörda kommunerna, Sollefteå och Örnsköldsvik, säga sitt. Kommunerna har nämligen veto i frågor av den här typen. Ingen kommunrepresentant ville på måndagen säga vad beslutet kommer att bli, men det mesta talar ändå för att det blir ett ja till utbyggnaden.
Därefter ska ärendet kungöras, och under den så kallade kungörelsetiden har alla berörda möjlighet att komma in med synpunkter. Att döma av mötet i Näsåker lär det blir en hel del synpunkter. Bland annat diskuterade många Sollefteå kommuns översiktsplan som trots att den ska förnyas vart fjärde år är så gammal som från 1990.
– Men vi gjorde en fördjupad översiktsplan med inriktning på vindkraft 2008 och det är den som gäller förklarade kommunalrådet Elisabet Lassen (S)
På plats var också Carolina Visser från Backsjön. Tillsammans med sin man driver hon sedan flera år en turistanläggning där. Nu senast har satsningen på en Tulpanafestival blivit en succé och paret vill investera och utveckla.
– Men om det här blir verklighet får vi vindkraftverken nästa i trädgården och då går det inte att fortsätta. Hur ska vi göra? Ska vi fortsätta investera eller ska vi flytta härifrån, undrade hon.
Andra mötesdeltagare förde fram uppgifter om att det i de planerade vindkraftparkernas omedelbara närhet, blivit väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att sälja husen numera. Men någon ersättning för värdeminskning eller näringsförlust kan man inte besluta om i miljöprövningsdelegationen.
– Däremot har all möjlighet att föra fram sina synpunkter innan vi tar ställning, förklarade Nyberg.
Beslut om de planerade vindkraftparkerna på Fängsjön och Storsjöhöjden kan komma tidigast till sommaren. Om det sedan överklagas till miljödomstolen så kan det ta ganska lång tid innan ett definitivt avgörande är klart.”
Tillägg för er som undrar.. Mötet i Markusgården var för ca 200 berörda fastighetsägare och övriga berörda i området Fängsjö/Storsjöhöjden. Inbjudan till mötet skickades via brev. Vi arbetar på att även ordna ett allmänt möte för alla Näsåkersbor i sinom tid!
På Boverkets hemsida kan man hitta följande vägledning och information om samråd inför en ny kommunal översiktsplan. Sollefteå kommun är äntligen på väg att göra en ny översiktsplan. (efter 18 års försening…!!) Kanske dags för ansvariga att fräscha upp den här vägledningen? 😉
”En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med en bred krets av intressenter, det vill säga både myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet bör starta tidigt i processen och så långt möjligt ske löpande under planeringsprocessens gång. Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse.
När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska den samrådas med länsstyrelsenlänsstyrelsen/Länsstyrelsen, i varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet. (Förordning 2007:825), berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska ges tillfälle att delta i samrådet.
Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet bör därför starta på ett tidigt stadium, när behovet av idéer är som störst och det ännu finns stora möjligheter att påverka. Under samrådet ska kommunen redovisa
•förslagets innebörd
•skälen för förslaget
•förslagets konsekvenser
•planeringsunderlag av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt redovisa
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 9 § 9 § När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. Stäng lagtext
Samrådskretsen
För att säkerställa syftet med samrådet bör det hållas med en bred krets av berörda.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen är en obligatorisk samrådspart och ska under samrådet särskilt ta tillvara och samordna statens intressen. Det är länsstyrelsens ansvar att hålla berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. De statliga myndigheter som har synpunkter på planförslaget ska framföra dessa till länsstyrelsen. Plan- och byggförordning (2011:338) 2 kap 1-4 §§ 1 § Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande. Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.2 § När ett förslag till en regionplan eller en översiktsplan ställs ut eller på annat sätt görs tillgängligt för granskning, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som kan väntas ha synpunkter i sådana frågor som länsstyrelsen ska ta ställning till i sitt granskningsyttrande.3 § Om en statlig myndighet under samrådet enligt 1 § har synpunkter på ett planförslag, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen.4 § Om en regionplan eller översiktplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen underrätta lantmäterimyndigheten om beslutet. Länsstyrelsen ska underrätta andra statliga myndigheter, om de har haft synpunkter på planförslaget eller om de särskilt berörs av beslutet. Stäng lagtext Länsstyrelsen ska ge kommunen underlag och råd i fråga om sådana allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I länsstyrelsens uppgift ligger också att verka för att riksintressen tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs samt att kommunernas redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med miljöbalken. Länsstyrelsen ska också se till att mellankommunala frågor samordnas på ett lämpligt sätt och att bebyggelsebebyggelseBebyggelse, en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. (PBL) inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 § 10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverkbyggnadsverkByggnadsverk är en byggnad eller annan anläggning. (PBL) inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Stäng lagtext
Det är viktigt att länsstyrelsen under samrådet skiljer på sådana synpunkter som är att betrakta som råd till kommunen och sådana frågor som vid senare prövning kan utgöra grund för ingripande, till exempel påpekanden om att riksintressen, mellankommunala intressen eller hälsoskydds- och säkerhetsintressen inte har tillgodosetts.
Berörda kommuner och regionala organ.
Kommunen måste också samråda med berörda kommunen. Då översiktsplanen uttrycker den långsiktiga inriktningen på kommunens utveckling när det gäller den fysiska miljön bör normalt alla grannkommuner räknas som berörda. I vissa fall kan även icke angränsande kommuner vara berörda av förslag i planen. Ändringar i form av fördjupning av en översiktsplan behöver inte nödvändigtvis beröra en grannkommun.
Samråd ska även ske med regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.
. Om kommunen gränsar till en annan region/regionförbund än man själv tillhör bör samrådet gälla också dessa organisationer.
Kommunens invånare
Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt ska ges tillfälle att delta i samrådet. Medborgarnas medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Beslut som tillkommit utan att allmänheten beretts möjlighet att medverka har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Med enskilda i övrigt avses bland annat personer som äger fastighet eller företag i kommunen men bor i en annan kommun.
Andra myndigheter och sammanslutningar
Myndigheter som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Det kan vara aktuellt att till exempel samråda med angränsande länsstyrelser. Normalt ska dock statliga myndigheters synpunkter samordnas via länsstyrelsen i det län kommunen ligger.
Sammanslutningar som ska ges tillfälle att delta i samrådet kan vara l bransch- och intresseorganisationer samt lokala föreningar och grupper. (Proposition. 2009/10:170 sidan 182)
Samråd ska ske löpande
För att säkerställa syftet med samrådet bör det så långt som möjligt vara en del i det löpande planeringsarbetet. Det kan delas upp i flera steg, som ansluter till olika stadier i planeringsarbetet. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle att ge synpunkter i varje sådant steg. Samrådets omfattning och inriktning måste anpassas till den planeringsuppgift som ska lösas vid varje tillfälle. (jämför proposition 1985/86:1, sidan 136)
Man samråder sig fram till bästa möjliga planförslag med största möjliga förankring och acceptans. Stegvis kan skisser och alternativa förslag presenteras och deras konsekvenser och för- och nackdelar diskuteras. Planarbetet kan exempelvis starta med ett samråd som tar sin utgångspunkt i den gällande översiktsplan som ska omarbetas eller ändras, och där man samlar upp anspråk och önskemål från såväl allmänhet och intresseföreningar som av exploatörer och andra aktörer i samhällsbyggandet.
Kommunen behöver inte skicka samrådshandlingar eller underlag till var och en av de intressenter som ska ges tillfälle att delta i samrådet. Ett sätt att uppnå ambitionen i lagstiftningen är att kommunen håller samrådsmöten där olika intressenter kan ta del av och påverka förslag till översiktsplanen. Det är upp till intressenterna att avgöra om de vill reagera på kommunens förslag. Exempel på olika arbetssätt kan vara via kommunens webbplats, seminarier, inslag i lokaltidningar och lokalradio. Presentation av förslaget kan genomföras skolor, bibliotek och andra platser. (prop 2009/10:170 sid 18, 420)
Avslutande samråd
Även om samråd skett löpande under planeringsprocessen är det lämpligt med ett avslutande samråd där alla som deltagit ges möjlighet att samtidigt får ta del av helheten i det genomarbetade planförslaget och att lämna synpunkter på detta. Det är också först när ett mer eller mindre färdigt planförslag sammanställts som det är möjligt för kommunen att redovisa innebörd och bedöma konsekvenser av den sammanvägda helheten.
Samrådsredogörelse
Resultatet av samrådet ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar kommunen de förslag som framkommit under samrådet och redovisar i vilken utsträckning de tillgodoses i det nya planförslaget. Det bör särskilt framgå vilka synpunkter som inte har kunnat beaktas i planförslaget och skälen till detta. (prop 1985/86:1 sid 138)
Samrådsredogörelsen ligger därmed till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillsammans med planförslaget. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 11 § 11 § Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget. Stäng lagtext
Det finns inget lagkrav på att synpunkter och förslag under samrådet ska lämnas skriftligt till kommunen. Synpunkter som kommer fram vid till exempel möten, diskussioner eller via sociala medier på nätet ska även de dokumenteras och tas upp i samrådsredogörelsen.”
I januari skrev jag följande inlägg om en ev. folkomröstning i Lekeberg om de 20 vindverk som kommunen önskade bygga där. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=504
Beslut om en folkomröstning togs i Lekebergs kommunstyrelse , men jag vet inte om den genomförts? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=4901604
Jag har den senaste veckan fått många mail och telefonsamtal ang. de krav som vi berörda boende och fritidsboende invid Fängsjö/Storsjöhöjdens planerade vindprojekt (180 vindverk a´210 meter höga) framfört i vår skrivelse till kommunen och Länsstyrelsen. (se nedan)
Alla som hört av sig har varit starkt kritiska till kommunens egenmäktiga agerande när det gäller vindkraftsetableringarna i kommunen. De förstår inte att vindkraftsbeslut om storskaliga etableringar kan tas utan att de sanktionerats hos berörda by- och fritidsboende och övriga kommuninvånare. Andra berättar hur de har velat köpa / försökt sälja sina hus i byar invid Fängsjö/Storsjöhöjdens planerade vindprojekt, men när de presumtiva köparna får veta om de massiva vindetableringarna som planeras så har de backat ur.
Det börjar hända något i opinionen mot vindkraften. Man kan ställa sig frågan om det inte är dags för en folkomröstning i kommunen om de numera ca 1000 vindverk som planeras i Sollefteå kommun? Ingen kommun i Norrland planerar en sådan vindkraftssatsning som Sollefteå kommun (ca 25 % av hela Norrlands vindkraft) I synnerhet när vindplanen 2008 baserades på en inaktuell tjugo år gammal översiktsplan, och att informationen till kommuninvånarna har varit under all kritik innan vindplanen antogs.
– Stopp för VK-etableringar och ytterligare utredning av planer och områden tills Sollefteå kommuns nya Översiktsplan är upprättad och beslutad (2014).
– Att Omsjö, Fängsjö och närliggande berörda fritidsbyar i Ådals-Liden ska klassas som riksintresse för Friluftsliv i den nya översiktsplanen.
Gruvan i finska Talvivaara släpper just nu okontrollerbara mängder med gift ut i omgivningen. Inga svenska medier verkar vara intresserade av att rapportera.
Och vissa miljörörelser fokuserar blott och bart på kärnkraftverken just nu, med att hoppa över stängsel och gömma sig i skjul för att bevisa dålig säkerhet… Och struntar i skogsförstörelsen. Men vi får hoppas på bättring.
Finlands StrålsäkerhetsCentral rekommenderar att man inte dricker vattnet från Lumijoki eller använder det vid matlagning. Vilket betyder att brunnarna är förgiftade.
Gruvdrift kan alltså orsaka oanad miljöförstöring för miljön som inte kan kontrolleras – När ska Sollefteås kommunfullmäktiges ordförande likt Sotkamobos reagera. Oavsett vi nu pratar om gruvgift eller vindindustrier som förstör miljö.
Och förstörd boendemiljö inte minst sagt – Ska det kunna finnas möjlighet för människor att bo i Västra Ångermanlands vackraste naturområden? Och för turism att besöka? Eller ska bara snurrtornsmekanikern vara välkommen till ett avstängt öde industriområde med snurror över huvudet.