Vindkraften – ett själv(ända)mål?

Med tanke på den enorma satsning på utbyggnad av vindkraft som sker i Sverige skulle man kunna tro att vi har akut elbrist och förutser stora ökningar av elbehovet. Verkligheten är en annan. Som Sivert Göthlin skrev i en debattartikel 7/5 har vår elbalans aldrig varit starkare. Elexporten var 2012 cirka 19 TWh (nästan tre gånger hela vindkraftproduktionen). Dessutom har staten en vision av att halvera bebyggelsens energianvändning till år 2050. Det skulle innebära en minskning av elbehovet med cirka 25 procent. Innan stora investeringar görs i nya anläggningar för energiförsörjning är det rimligt att först klargöra vad energin ska användas till och Kungliga Ingenjörs- och Vetenskapsakademierna har i en stor energiutredning avrått från satsningen på vindkraft.

I detta läge är det märkligt att Sverige väljer att investera stora belopp för att bygga ut en elproduktion som inte behövs men nästan inte satsa någonting på effektivisering (vilket staten förespeglat att man ska göra). År 2010 var det bara runt 4,5 procent av de medel Energimyndigheten satsade på forskning och demonstration som gick till byggnadsrelaterad energieffektivisering. Kostnaden för att spara en kWh är i många fall bara 1/10 av kostnaden för att producera en kWh vindkraft. Dessutom sätter den sparade kWh inga spår i naturen, den har inga överföringsförluster och den frigör överföringskapacitet i nätet (vindkraften kräver stora investeringar i ledningsnätet). Den vindkraft som säljs på export betalas i stor utsträckning av skattebetalarna eftersom den säljs till halva självkostnadspriset.

Eftersom det inte verkar finnas några energirelaterade behov eller ekonomiska fördelar med en vindkraftsutbyggnad tycks det hela ha blivit ett självändamål. Stora torn blir monument över politikers handlingskraft medan energieffektivisering varken hörs eller syns. Arealutnyttjande är en viktig komponent i miljövärderingar och i Sverige lyfts dagbrotten för brunkol i Tyskland fram som skräckexempel. Nu håller Ångermanlands skogar på att omvandlas till mycket större dagbrott för elproduktion. I vems intresse sker detta? Ska det överhuvudtaget byggas vindkraftverk bör dessa byggas betydligt närmare behoven, t.ex. i Stockholms skärgård, och inte i Västernorrland med ett elöverskott som är runt 20 TWh. Med placering i Ångermanland kommer vart femte verks hela produktion att gå åt för överföringsförlusterna!

I en bilaga till TÅ/ÖA 18/6 presenterar vindkraftens förespråkare ett antal fördelar för regionen, till exempel tusen årsarbeten (under uppbyggnadstiden?). Det ligger nära till hands att lyfta fram ett tidningscitat efter alla löften om arbetstillfällen i samband med vattenkraftutbyggnaden:

”… Ingen ville stoppa en sådan utveckling men hade männen berättat att utvecklingen endast gällde för de människor som bodde i södra delen av landet, då hade kanske folket protesterat.”

Det bör också framhållas att ett antal lokala arbetstillfällen kopplade till naturupplevelser riskerar att försvinna samt att en alternativ satsning på energieffektivisering skulle ge ett stort antal permanenta arbetsmöjligheter. Ombyggnad och underhåll av vägar behövs i regionen även utan vindkraft (vindkraftsindustrin vill inte betala kostnaden för nödvändiga vägförbättringar medan många bofasta i glesbygden själva måste betala ombyggnad och underhåll av sina vägar trots att man betalar skatt).

Per Fahlén
prof.em

Vindkraften till EU-domstolen

I en 36-sidiga tidningsbilaga den 18.6, välsignad av landshövdingen i Västernorrland, hyllas vindkraften som vår tids frälsare på energiområdet. Där förklaras de som har avvikande uppfattningar, (vindkraftsmotståndarna) vara fanatiker och pensionärer?

Är i så fall Kungliga Vetenskapsakademins energiutskotts alla högt meriterade forskare fanatiker eller pensionärer? Utgör också de tusentals EU-medborgare organiserade i European Platform against Windfarms (EPAW) 608 olika medlemsorganisationer i olika länder, gruppen fanatiker eller pensionär?

Samma grupp EPAW, har nu lyft frågan om EU-s katastrofala energipolitik till EU-domstolen där den kommer att prövas, mot bakgrund av att satsningen sker på bristfälliga vetenskapliga beräkningar. Den är i hög grad politiskt plakatpolitik, som kommer att dra med sig stora kostnader vilka när de förs över på medborgare och företag kommer att få svåra följder för välfärden i EU.

Redan idag har tillväxten stoppat upp i stora delar av EU, stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien har fallande BNP det senaste året, trots rekordlåga räntor. I vårt land är vi redan utan vindkraften stora nettoexportörer av billig och säker, koldioxidfri elström. Vi behöver inte för egen del en storskalig uppbyggnad av vindkraft.

De stora subventioner som med en tilltagande utbyggnad kommer vindkraften till del, kunde gjort en långt större miljönytta om man satsat dem på utbyggnad av biogasen i Norrland. Här finns på mer än halva landets yta 4 gasmackar, medan de som bor i den nedre delen av landet har god tillgång till miljösmart biogas.

Man borde satsat på utbyggt stöd för solcellsutbyggnad och bergvärme. Och man borde ha drivit frågan om en snabbstart på bygget av Norrbottniabanan för att minska de långa, tunga transporterna på E-4.

Vindkraften är inte lösningen på energiproblemen, vilket dess förespråkare predikar. Dess stora kapitalbehov, låga verkningsgrad och intermittenta karaktär gör den mycket kostsam och logistiskt krävande. Och den miljöförstöring som följer i dess spår kommer att bli omfattande.

2013.06.22

Jarl Strömbäck/SPI

En önskan i midsommartid..

IMG_0408

”Jag mår inte så bra. Jag har inte gråtit så mycket förut, så det är inte förvånande att många har ignorerat mig så länge. Jag ber om ursäkt om du tycker att det är olämpligt av mig att gråta, men jag känner att jag gör det för det gemensammas bästa. Jag vill så gärna fortsätta att leva tillsammans med människor i många generationer till.

Jag har utsatts för många övergrepp och jag kämpar med många defekter orsakade av mänskliga handlingar. Jag känner smärtan av mina sår, och jag märker att det accelererande sönderfallet stör mig. Jag är inte längre den friska och osårbara natur jag en gång var. Vissa kommer att ta makten över mig. De kommer att dra nytta av mig och kommer inte längre att uppmärksamma mina behov. Det har nu gått så långt att jag måste be dig om hjälp innan jag förgås och förlorar min identitet och min värdighet.

Vindbolagen kommer att spränga och bygga breda nya vägar genom mig, placera stora och bullriga vindkraftverk på berg och sträcka kraftledningar högt upp i luften ovanför mig genom ändlösa rader av höga stålkonstruktioner. Tanken på detta gör mig sjuk, och jag är rädd att jag nu kommer att förlora all min anknytning till människan. Ni får inte låta någon göra så här mot mig! Skär inte den gren du sitter på och som bär dig. Vi vet vet att det finns långt mer skonsamma och miljövänliga sätt att producera energi. Låt mig fortsätta finnas till!

Jag kan tack och lov glömma mina hälsoproblem och min oro när jag känner att jag fortfarande har förmågan att fascinera och inspirera människor. Jag kan se glädjen i ögonen på människor när de är med mig. Jag ser människor som sitter och betraktar mig och som tycker att jag är så vacker och unik att de börjar gråta av tacksamhet bara för att jag finns. Jag tycker om att se människor som upprepade gånger kommer tillbaka till samma ställen bara för att vara med mig. Jag ser dem finna frid när de lär sig att lyssna till den magiska tystnaden som bara jag kan ge. Jag tycker att jag fortfarande har förmågan att föra samman människor för att dela mina värderingar. I sådana stunder känns det bra att leva och finnas till. När jag känner sig älskad och uppskattad för den jag är så känner jag att vi fortfarande hör ihop.

Jag har ingen möjlighet att försvara mig, så därför tillåter jag mig att göra en önskan. Låt mig vara som jag alltid har varit, så att vi kan fortsätta att dela den glädje och tillfredsställelse vi känner så starkt när vi är tillsammans . I den vackra skogen och naturen, är vi tillsammans hela tiden. Det ger oss de bästa stunder och minnen som varar för evigt.

Jag har vissa grundläggande behov. Människan måste respektera mig, men jag är inte krävande. Jag delar mina råvaror med er. Men jag kommer att göra allt för att fortfarande få vara tillsammans med dig. Vi får inte glömma bort varandra. Jag har betytt så mycket för dig och vi har alltid varit beroende av varandra genom årtusenden. Framtiden kommer att bli en utmaning, men vi behöver varandra även i kommande tider. Jag vill fortsätta att finnas till för att lära känna nya generationer. Människor måste förstå att det finns viktigare och långt mer grundläggande värden i livet än pengar och ökad konsumtion. Jag har bara en önskan: en fortsatt framtid tillsammans.

Med vänliga hälsningar, Naturen”

 / Text Geir Ove Olsen. Fritt översatt av Anita Berglund

En riktigt fin och glad midsommar önskas alla! 🙂

Vindkraftspropaganda i kubik

TÅ/ÖA 18/6 innehåller en bilaga på 36 sidor om alla fördelar med vindkraft.

Riskkapitalister, storföretag, politiker och tjänstemän, bland annat företrädd av länets landshövding, bedriver en massiv marknadsföring av vindkraftens alla fördelar. Halleluja!

Inte med ett ord nämns några nackdelar med den kolossala utbyggnad som nu är på gång inom Sollefteå kommun. Man håller på att industrialisera det som är kvar av natur. Med några få ord nämns dock att rennäringen kan få problem men den tycks vara till salu att döma av de projekt som är på gång. Men vi invånare kan lämnas i sticket utom det fåtal som kan ploga vägar och utöva viss tillsyn. Det vore bättre att vara exempelvis en kungsörn än en invånare i de orter som kan komma att drabbas av olika störningar av de jätteinstallationer som är på gång.

Vad som inte nämns är att vindkraftsparker av den storlek som nu byggs och planeras i vårt område kan medföra en rad problem såsom:

– Kraftiga störningar på grund av buller. Bullret sprider sig under vissa förhållanden avsevärt längre än vad projektägarens konsulter redovisar på bullerkartor. Upp till en mil från verken kan det förekomma störande ljud. Naturvårdsverkets riktvärden är ej heller anpassade till den tysta miljö vi har i Norrland.

– Friluftslivet kommer att drabbas på många olika sätt. Genom iskast från verken, genom delar som lossnar och flyger iväg långa sträckor samt störande rörliga skuggor och buller. Dessutom så inträffar ibland haverier med bränder som följd. Vilka begränsningar för rörligheten som kan komma att tillämpas är i nuläget oklart.

– Jakt inom områden torde bli starkt försvårad eller kanske omöjlig på grund av risk för rikoschetter och skydd för installationer. Jakt med fågelhund blir omöjlig. Jakten kan komma att bli störd långt utanför själva parkerna på grund av spridning av buller över stora områden.

– Fastigheters värde kommer med all säkerhet att reduceras. Vem vill vara bofast eller ha sitt fritidshus nära ett bullrande tivoli?

– Inflyttning till vårt område kommer att påverkas negativt

– Utflyttning kan komma att påverkas.

När vindkraftsrallyt är över har vi ett landskap där hundratusentals hektar är lagt under bullermattor och några få personer har arbete med att ploga vägar och tillse de verk som är i drift. Frågan är hur länge? Inom vattenkraften har man centraliserat även dessa arbeten i stor utsträckning.

Tala om våldtäkt!

 / Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

Ps. Vi kommer senare att arrangera informationsträffar för att informera invånarna om förhållanden som våra politiker inte har kunskap om och som inte heller projektägarna gärna talar om.

 

Fler insändare i TÅ (Tidningen Ångermanland) idag med anledning av propaganda-bilagan om vindkraft:

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6001789-vindkraften-ett-sjalv-anda-mal

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6001788-lansstyrelsen-borde-vara-neutral

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6001787-vindkraft-klondyke-i-vasternorrland

Även ST (Sundsvalls-tidningen) har en insändare idag om vindkraftsbilagan. Skribenten ifrågasätter bla Länsstyrelsen/Landshövdingens objektivitet när det gäller vindkraften. Landshövding Bo Källstrand (tidigare VD för Svensk energi) skriver en förvånansvärt positiv ledare om vindkraft, och då blir det hela mycket märkligt. Var är objektiviteten och oberoendet i denna fråga från Länsstyrelsens sida?:

”När landshövdingen, tillika myndighetschef över länsstyrelsen samt en projektledare hos länsstyrelsen på ledarsidan i tidningen uttalar sin positiva inställning till etablering av fler vindkraftverk i länet börjar man fundera över länsstyrelsens objektivitet och oberoende i frågan. Hur ska en handläggare på tillståndsenheten kunna göra en objektiv och kritisk granskning av en ansökan eller våga kräva in kostsamma kompletteringar i ett ärende när myndighetschefen förklarat sig positiv till att få fler vindkraftverk i länet. Jag undrar även om länsstyrelsen, i egenskap av samarbetspartner, står bakom och instämmer i de artiklar som finns i tidningen och då även uttalandet att de som är negativa till etableringar av stora vindkraftparker är antingen fanatiker eller pensionärer.”

http://st.nu/opinion/ordetfritt/1.5998847-knappast-objektivt-lansstyrelsen

Samebyarnas svek

 

Kopia av TrattbergetVi anser att samebyarna kör ett dubbelt spel när det gäller vindkraften. De ser inte vindkraften som ett reellt ”hot”.

Ett par av Vilhelminas samebyar har ett viktigt och stort renbetesområde (delvis ett riksintresse för rennäringen) i det planerade vindkraftsområdet Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker.  Vid flera telefonsamtal med ordförande för en av samebyarna i Vilhelmina  och av deras publika kommentarer i bla TÅ  att döma , uttalade ordföranden med emfas att de kommer inte att godkänna vindkraftsindustrin på deras renbetesområden i Fängsjö/Storsjöhöjden.

Trots det så har de förhandlat sig till och medgivit ett fett ekonomiskt avtal med vindbolaget Forsca när det gäller Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri. Samebyarna och vindkraftsindustribolaget Forsca kom överens . Så var det med den protesten och samarbetet! Samebyarna tjänar på vindkraften. De som är de verkliga förlorarna är de boende i vindkraftsområdena. De får ingen ersättning öht. De blir inte ens tillfrågade/hörda!

Samebyarna som har renbetesområden i Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker heter ”Vilhelmina södra sameby” och ”Voernese”.  Vi  ortsbor har tidigare inte haft några  problem i kontakterna med samerna i vårt område. Men vi känner starkt att detta är ett stort svek av samebyarna; de lovade oss ortsbor allt stöd från dem i vindkraftsmotståndet i det aktuella området . Dock är det främst ett stort svek och orättvisa från myndigheternas sida som tillåter att människor särbehandlas på det sätt som nu gjorts.

I Forscas ansökan har två av Vilhelminas samebyar förhandlat sig till
följande. Listan är lång och samerna får bla följande:

– tre renhagar
– två renvaktarstugor
– GPS-märkning av renar till en kostnad på 500 000 kr
– årliga helikopterflygningar, 5 dagar, för att underlätta arbetet med
reninsamling. Denna insats kostar minst 200 000 kr/år
– bidrag på 300 000 kr/år för att underlätta renskötseln

Visst är det fantastiskt att samebyarna har låtit sig ”köpas” för så stora pengar, medan ortsborna inte får någonting och istället får alla nackdelar! Förstörd miljö , sänkta fastighetsvärden etc. Samerna är de som gått vinnande ur förhandlingarna.

En annan konsekvens av samebyarnas svek blev, att Sollefteå kommun biföll vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden tack vare att samebyarna kommit överens med vindbolaget Forsca! I Sollefteå kommunfullmäktiges protokoll den 27/5 2013 står:

”- Rennäring. Projektområdena Fängsjön samt Storsjöhöjden ligger inom gränserna för samebyarna Voernese och Vilhelmina södra. Områdena är utpekade som riksintresse för rennäring. Den planerade etableringen kommer i sin helhet att ligga inom vinterbetesmarken. Det finns ett avtal tecknat mellan FORSCA AB och Voernese respektive Vilhelmina södra sameby ”i vilket parterna har reglerat frågan om den eventuella kvarstående påverkan som vindkraftsverksamheten, efter föreslagna åtgärder, har på rennäringen”. Kommunens förbehåll ”områden lämpliga för storskalig vindkraftetablering förutsatt att samförstånd nås mellan berörd rennäring och vindkraftetablerare” har därmed uppnåtts.

Läs också detta: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2216

 

Uppdatering den 26/1 2016:

Hm.. mystiken tätnar ang. samebyarnas agerande i vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden..

Vid ett spontant möte med Voernese samebys ordförande idag, så påstod han att det finns inget skriftligt avtal mellan samebyarna i området och vindbolaget Forsca. I en annan mening säger han att avtalet är ”brutet”..

Ett samtal med Forscas VD motsäger detta. Det f i n n s ett skriftligt avtal mellan samebyarna och Forsca. (se ovan)

Till saken hör att samebyarna har överklagat Forscas överklagan på Länsstyrelsens MPD:s beslut av en begränsad renskötsel i området under uppbyggnadstiden.

Hur ska man tolka samebyns ordförandes påstående om att det inte finns något avtal?

Uppdatering mars 2016: Samebyarna Voernese och södra Vilhelmina har brutit det samexistensavtal som ingicks med Forsca vindbolag år 2013. Parterna var därför kallade till domstolsförhandlingar i Mark- och miljödomstolens tingsrätt i Östersund den 15 och 16 mars 2016.

Läs mera här. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=4233

Överklagan på Sollefteå kommuns beslut om Fängsjö/Storsjöhöjden

Sollefteå kommuns beslut om vindkraftsutbyggnaden strider mot lag.

Ett antal fastighetsägare och kommuninvånare överklagar nu kommunfullmäktiges beslut om att tillåta en omfattande utbyggnad av vindkraftverk i Omsjö-Fängsjö-området. Vi anser att Sollefteå kommun inte följer den lagstiftning som finns och att kommunfullmäktiges beslut i maj ska upphävas av förvaltningsrätten.

I besvärsskrivelsen framförs att

  1. Sollefteå kommun inte följer lagen (Plan och bygglagen 3:1, 3:27) om att det ska finnas en aktuell översiktsplan över hela kommunen och att aktualitetsförklaring ska ske av översiktsplanen minst en gång under varje mandatperiod
  2. kommunens olika beslut är motsägelsefulla om vindbruksplanens juridiska status (tillägg till översiktsplan? eller fördjupad översiktsplan?).
  3. kommunen fattat beslut om riktlinjer för markanvändning för vindkraft som delvis saknar och delvis har en otydlig koppling till Plan och bygglagens regelsystem och tidigare beslut om fördjupad översiktsplan
  4. kommunens beslut om fördjupad översiktsplan för vindbruk 2008 saknar beskrivning av sambanden med och konsekvenserna för den gällande översiktsplanen som helhet
  5. kommunfullmäktiges beslut om fördjupad översiktsplan 2008 och kommunfullmäktiges beslut i april 2013 uppfyller inte regeln i plan och bygglagen (PBL 3:6) om att innebörden och konsekvenserna av översiktsplanen tydligt ska framgå
  6. medborgare är missnöjda med kommunens hantering av vindkraftsplaneringen, bl. a att samhällsbyggnadsnämnden inte varit tillräckligt involverade i ärendet och att det förelegat stora brister i samrådsprocessen
  7. kommunfullmäktiges beslut 2013-05-27 sker trots de allvarliga bristerna i lagtillämpning, bristerna i tidigare beslut och bristerna i det nu aktuella ärendet(se punkt 1-6 ovan)
  8. kommunfullmäktiges beslut 2013-05-27 grundas på bristande analys av de påståenden och slutsatser som ensidigt framförts av exploaterings-företaget
  9. kommunfullmäktiges beslut 2013-05-27 grundas inte på relevanta och tillräckliga utredningar om hälsorisker, miljörisker, effekter på boendemiljön och effekter på fastighetsvärden för bebyggda fastigheter
  10. kommunfullmäktiges protokoll för beslutet 2013-05-27 innehåller en felaktighet

Kommunens olika beslut är otydliga och det råder en närmast total oklarhet beträffande vilken betydelse som kan tillmätas kommunfullmäktiges beslut den 2013-05-27,§ 66 KS/275/2012 (20.7). Länsstyrelsen har uppenbarligen utifrån sin uppsiktsroll inte ännu noterat kommunens motsägelsefulla beslut.

Överklagan i sin helhet (utan namnunderskrifter) : Överklagan Förvaltningsrätten. utan namn pdf

/ A.B.

LRF:s nya broschyr ”LRF och vindkraft – vår policy”

Det mullrar nu även i bondeleden mot LRF:s och centerns okritiska stöd till en massiv utbyggnad av vindkraften. Nyligen har LRF givit ut broschyren ”LRF och vindkraft – vår policy”. Man kan ställa sig frågan om man behöver någon vindkraftspolicy när LRF så klart uttalar att det är vindkraftsägarna man värnar om..

 

”Receptet att prata sig fram till en vindkraftsetablering har visat sig vara lyckosamt endast i ett ytterst fåtal fall. Hundratals föreningar och grupper i hela landet vittnar om hur verkligheten fungerar. Att tala med människor som ska få sin livsmiljö förstörd är slöseri med tid. Lyckligtvis är människor klokare än vad både vindkraftsbyggarna och LRF:s vindkraftsorganisation tycks tro och reagerar när hotet närmar sig. Policyn avslöjar hur LRF tänker och vilken obändig övertro man har på vindkraften som problemlösare för landsbygden. Trots att man vet hur människor reagerar skriver man i policyn att relationer till grannar är avgörande om ett projekt ska nå framgång. I sin policy skriver LRF att när inte konsensus uppnås mellan berörda markägare tillämpas Boverkets rekommendationer och gällande lagstiftning. Därmed skjuter LRF ifrån sig problemet och ger inget stöd till de markägare som får intrång på sina fastigheter. LRF borde klart markera att när konsensus inte kan uppnås ska vindupptagningsområdet för verken inte gå in på grannars mark. Respekten för äganderätten bör vara större än affärsmöjligheten att bygga vindkraftverk. Ingen ska få bedriva näringsverksamhet på annans mark utan överenskommelse.

Den som ska bygga något på landsbygden har som ledstjärna att det inte ska störa någon annan. LRF har i vindkraftssammanhang vänt på frågan och säger att verken stör och då ska man bli delägare eller ta emot arrende. Varför har man inte samma princip som vid andra byggnationer? Bygg verk men stör ingen. Lägg inte död hand över annans mark. Detta vill nu LRF upphäva genom att komma med lösningar som möjliggör vindkraftens utbyggnad. Varför sker detta just med vindkraften?

Policyn genomsyras av ett feltänk som gynnar endast ett fåtal av LRF:s 172 000 medlemmar. Det är odemokratiskt! Man bygger all sin prestige på att några få ska gynnas. Man har tjänstemän och en hel organisation för att, som man säger, utveckla landsbygden. Men finns det någon del av LRF som tar alla de andras parti? Vilken medlemsnytta fick de drabbade av LRF? Man nämner inte ens vart man kan vända sig om man är hotad av vindkraftverk. Då utlämnas man till Boverkets regler och den juridiska processen. Det hade varit intressant om LRF kunde hjälpa drabbade och bekosta en juridisk process när man lagt miljoner på att få ut vindkraften i vår vackra landsbygd.

Det som hedrar LRF i denna policy är att man vill ha mer demokrati i processen. Här har LRF en viktig uppgift. Fundersam blir man dock eftersom LRF tycker att vindkraften ska fram trots att demokratin inte fungerar. Hade LRF och även andra tyckt att demokratin var viktig i vindkraftssammanhang skulle man naturligtvis inte släppt iväg detta Sveriges största industriprojekt förrän människors röst väger tyngre än idag. På det sätt demokratin och äganderätten hanteras i detta sammanhang är inte hedrande för LRF, än mindre för Sverige. ”

Henrik Wachtmeister, Kågeröds LRF, Svalöv

Karin Herland, Grännabygdens LRF

Per Johan Herland, Grännabygdens LRF

Patrik Erixon, Holavedens LRF, Ödeshög

Gert Björklund, Femsjö-Färjaryd LRF, Hylte

Carl Hermelin, Lommaryds LRF, Aneby

”Skydd och vård av ännu orörd natur” – Naturskyddsföreningen

KVP skriver idag ”År 1965 testamenterade en Växjöbo sina tillgångar till Naturskyddsföreningen. Enligt testamentet skulle föreningen få kvarlåtenskapen för att skapa förutsättningar för skydd och vård av ännu orörd natur samt skydd och fristad åt våra vilda djur, särskilt rovdjuren, mot människors härjningar och hetsjakt”.

Naturskyddsföreningen har gått till domstols för att hävda rätten till pengarna. Och nu vunnit slantarna. 

Här i Sollefteå kommun ser vi dock inga tendenser att Naturskyddsföreningen står upp för ”skydd och vård av ännu orörd natur”; åtminstone inte när det gäller vindkraftsexploateringens naturförstörelse i Västra. Från Sollefteå Naturskyddsförening är det tyst, lika tyst som i den natur de sägs värna om..

Skogens sociala värden bortblåsta med vindkraften

Det talas alltmer om att skogens sociala värden vad gäller turism, jakt och friluftsliv ska lyftas fram och värderas. Det har vi skogsägare och många naturintresserade talat länge om dock för döva öron, när vi kritiserat den industrialisering av våra skogar och vår natur som pågår. De omfattande av staten beslutade bidrag som ges till vindindustrin och riskkapitalbolag innebär att det planeras och byggs vindkraftsparker i en omfattning som vi tror de flesta vindkraftsförespråkare inte har en aning om. Det är i praktiken för alla drabbade en statsfinansierad miljöförstöring.
 
Lyssna till de som drabbats t ex i de stora vindkraftsparkerna kring Rotliden, Havsnäs och på många andra ställen i Sverige. Vad har hänt med älgjakten, skogsfågeljakten, friluftsliv och turismen i och kring dessa vindkraftsparker? I norra Sverige är vägarna till dessa områden avstängda vintertid p g a risken för iskast. Infraljudet gör att djur, fåglar undviker parkerna eller vistas där endast kortare tid. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och andra organisationer sitter på dubbla stolar i denna fråga om man vill skydda dessa sociala värden, i så fall får de börja arbeta på ett helt annat sätt.
 
LRF och många av deras representanter har okritiskt rekommenderat markägare att arrendera ut skogsmark till denna typ av industrialisering med löften om att tjäna arrendepengar bara genom att ”ligga på sofflocket”. Detta trots tveksam lönsamhet i hela branschen, dåliga arrendeavtal som förhindrar ett vettigt skogsbruk. I många avtal står dessutom att vindbruket går före. Alternativ användning av dessa områden och naturresurser omintetgörs naturligtvis också.
 
Vi som är tveksamma till att ha 50, 70 eller 100 st 200 meter höga maskiner i och kring våra skogsfastigheter har mäktiga intressen som ifrågasätter vår ståndpunkt. Energimyndigheten med sitt senaste förslag om en ännu större utbyggnad än den redan politiskt beslutade, agerar som en megafon till vindindustrin. Kommunpolitiker går utanför den lagstiftning som finns vid godkännande av vindkraftsparker, senast nu vid beslutet om en park i Nylandbergen i Sundsvall. Länsstyrelsen i Västernorrland har aldrig sagt nej till en etablering.
 
Vindkraftmotståndet ökar i alla länder. Samtidigt stänger tyskarna sina kärnkraftverk i panik och detta kommer att drabba våra skogsmarker i Sverige. E.ON det internationella kraftaktiebolaget är till 55% tyskägt. Bl a för att kunna exportera vindel så storsatsar E.ON på olika vindkraftprojekt, transformator- och kopplingsstationer samt nya 45 m breda ledningsgator vilket i praktiken kommer att göra Sverige till en tysk elkoloni med industrialiserad skogsmark och därmed raserad natur som följd. Var kommer vi att hitta den tysta natur som de flesta av oss, även vindkraftsförespråkare, vill uppleva? I vilken omfattning ska Sverige lösa andra länders klimatproblem om inte dessa länder är beredda att höja sin ambitionsnivå? T ex är vår elproduktion redan idag till 95 % koldioxidfri.
 
Framtiden får utvisa vilken hänsyn som kommer att tas till dessa viktiga sociala värden som skogen har. Just nu känner vi oss inte så hoppfulla angående detta.
 
Rune Eidensten, Järfälla
Dan Bakkman, Matfors
Anders Töpffer, Slättmon
 
 
 

Fängsjö/Storsjöhöjdens vindindustriprojekt till miljöprövning.

Länsstyrelsens hemsida ligger följande kungörelse:

”Ansökan om tillstånd till 180 vindkraftverk vid Fängsjön och Storsjöhöjden, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, FORSCA AB 

FORSCA AB har hos miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland inlämnat ansökan om uppförande och drift av 180 vindkraftverk vid Fängsjön och Storsjöhöjden, öster om Näsåker och söder om Grundtjärn, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. 

Bolagets handlingar enligt ovanstående finns tillgängliga för allmänheten på Kommunledningskontoret, Örnsköldsviks kommun, på Kommunstyrelseförvaltningen, Sollefteå kommun,  på Länsstyrelsen Västernorrlands diarium, Pumpbacksgatan 19, Härnösand.

Kallelser och andra meddelanden i ärendet införs i Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland. Kallelser och andra meddelanden ska, om det inte särskilt skickas till en part, hållas tillgängliga hos de som förvarar akterna.

Den som vill yttra sig i ärendet kan göra det skriftligen till miljöprövningsdelegationen.

Adress:  Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand senast den 15 juli 2013. Diarienummer 551-7133-12 bör anges.

Övriga handlingar i ärendet finns på Länsstyrelsens hemsida: