Kommunstyrelsens möte den 29/4

 

Trattberget Ö-viks kn Foto: Kaj Larsson

Igår den 29/4 hade Sollefteå kommunfullmäktige månadens möte. På dagordningen fanns ärendet ”Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Vindbruk i Sollefteå kommun” dvs det dokument som skapat så mycket osäkerhet och oförståelse hos både politiker och allmänhet. I skrivelsen/protokollet från Teknikutskottet  SKMBT_C36013040413460 , där  vindplanerare Ulla Ullstein föredragit riktlinjerna för handhavandet av de sk utredningsområdena, var/är mycket otydligt och luddigt skrivet och är mycket svårtolkat. Trots det biföll kommunstyrelsen skrivelsen (utom en ledamot i VISKB) på mötet den 9/4.

Protokollet  skapade även under Fullmäktiges möte igår en viss förvirring. Det blev bitvis en ganska hetsig debatt. Debatten kändes dock positiv trots allt; vindkraften och dess följder behöver diskuteras och ventileras – ÄVEN i kommunhuset! De flesta ledamöter i alla partier är mycket dåligt insatta i ämnet och de inser inte följderna och konsekvenserna av de beslut som de varit med om att fatta. Politikernas beslut är kortsiktiga och dåligt underbyggda och i vissa fall är det uppenbara risker för jäv.  Förhoppningsvis var gårdagens debatt början till en vidare och bredare debatt om vindkraftens konsekvenser för invånarna, turismen och företagarna. Kommunfullmäktige biföll Kommunstyrelsens skrivelse. Ledamöterna för VISKB och Mp reserverade sig och önskade en återremittering och förtydligande av skrivelsen.

I dagens TÅ finns följande artikel om debatten:   http://allehanda.se/start/solleftea/1.5830751-vindkraft-och-demokrati-heta-fragor

Debatten sändes via webbkamera . I länken nedan visas debatten live. Ca 1 timme och 40 min. in i mötet följer debatten om vindkraften och diskussionen om Teknikutskottets protokoll:

http://videocenter.vivius.se/videos/video/1849/embed/?access_token=shr00000018497984229589059733913762475691102

Kommunstyrelsens protokoll 2013-04-09

10 områden lämplig för storskalig vindkraft i Sollefteå kn
10 områden lämplig för storskalig vindkraft i Sollefteå kn

”Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun  2008-12-15 § 155”

Sidan 24-27 i protokollet:

KS+protokoll+2013-04-09

Tio vindkraftsområden är beslutade i Vindplanen 2008 (se karta). Men det har sedan lång tid planerats för en kraftig utökad satsning på vindkraft, trots att Samhällsbyggnadskontorets tjänstemän och Samhällsbyggnadsnämnden har en annan uppfattning. 

Det finns 54 nya vindkraftsområden planerade i Västra delen av Sollefteå kommun;  s.k. utredningsområden. Detta har blivit utsatt för kraftig kritik bland många politiker och allmänhet. Om Kommunfullmäktige godkänner förslaget så blir det fritt fram att bygga vindkraft varhelst i kommunen där någon vill bygga.

Vindkraften – ekologisk katastrof.

Det är en underbar vårvintermorgon, när jag den 20.4 parkerar min bil vid skidstadion. Bara ett par bilar är före på plats. Den hårt packade snön har av regn och efterföljande kyla blivit hård som cement. Det går farligt fort att skejta runt, och tankarna går till debatten som uteblev.

I TV-s nyhetsprogram kunde vi nämligen den 15.4 ta del av älvräddarnas ordförande Christer Borgs syn på utvecklingen i våra stora älvar i landet. Nedanstående citat får tala för sig självt: ”Regleringen av de stora älvarna kan knappast vara mer onaturlig och skapar ekologisk katastrof. Läget har förvärrats sedan 2007, samtidigt som Sverige ska införa vattendirektivet som syftar åt andra hållet, att vattnets ekologiska status ska egentligen förbättras.”

Vad är det då som händer, och varför? Där fick inte tv-tittarna svar, kanske var programtiden för kort, kanske ämnet för känsligt. Och de som i rollen av beslutsfattare har ansvar, de tiger. Det handlar nämligen om politiskt vanstyre på allra högsta nivå. Och boven i det dramat, är den nu pågående, rasande snabba utbyggnaden av vindkraften.

I de broschyrer och den information som ges vid presentationen av nya spektakulära vindkraftprojekt, ges allmänheten ofta intrycket att vindkraften ger el-energi motsvarande så-och så många tusen villor. Det man inte säger är att verkningsgraden i vindkraftsparkerna är usel, ca 1/5-del av installerad effekt. Därmed blir vindkraften också extremt dyr, den kan inte konkurrera med vattenkraft eller kärnkraft. Den är i dagsläget helt beroende av mycket stora subventioner vilka vi alla betalar via el-certifikaten.

Vidare är vindkraften intermittent, med det menas att den finns när det blåser lämpligt, annars inte. Det faktumet medför att ledningsnät och överföringssystem måste anpassas för stora fluktuationer. Och vattenkraften, den billigaste och bästa el-kraft vi har, har av makthavarna utsetts till regulator i systemen. Man måste från kraftbolagens sida öppna och stänga vattenflödena helt styrda av vindkraftens behov.

När vattenflödena i våra älvar öppnas och stryps alltmer oberäkneligt, medför det att fisklivet i älvarna dör ut, den biologiska mångfalden på land och i vatten tar mer eller mindre stor skada. Och detta sker samtidigt som det föreligger EU-direktiv att vi skall öppna upp älvarna för den fiskvandring som en gång fanns.

Vindkraften är inte bara ett antal snurror i våra skogar. Den inriktning som nu styr vårt lands energipolitik, är genom sina ingrepp och följdverkningar ett mycket stort hot mot den biologiska mångfalden, och därmed mot livsbetingelserna för både människor, djur och fauna.

Om detta får fortsätta, kommer det också att innebära stora prishöjningar på El, när subventionerna på sikt skall fasas ut. Det i sin tur kommer att slå hårt mot den elintensiva industri som är en del av livsnerven i vårt norrländska näringsliv. Och den positiva utveckling turismen här uppe har, kommer att ta stor skada.

 Är det så vi vill ha det??

 Jarl Strömbäck/SPI  Ö-vik
http://liberalavindar.blogspot.se/

 

 

Vindkraftverk slits hårt

Från Sydsvenskan:

”Industrins kalkyler baseras på att vindkraftverken håller under 20-25 år. Kalkylerna har dock dålig förankring i verkligheten, enligt en brittisk studie som är den största i sitt slag.

Redan efter tio år har elleveranserna minskat med en tredjedel till följd av slitage och haverier. Och när kraftverken är mellan 12 och 15 år gamla är de oekonomiska att driva vidare och behöver ersättas.

För havsbaserad vindkraft är nedgången i elleveranserna än mer dramatisk: den mer än halveras på tio år.

Det är ekonomiprofessorn och tidigare energirådgivaren för Världsbanken Gordon Hughes som leverat rapporten på uppdrag av REF, Renewable energy foundation.

Gordon Hughes har gått igenom statistik från tusentals anläggningar i Danmark och Storbritannien.

– Studien visar att vindkraft fortfarande kostar så mycket och slits så snabbt att den inte erbjuder utvecklingsländerna ett alternativ till kol, säger John Constable, chef för REF.”

Kungsörnar hotas av stora vindkraftsparker

Foto: Wikipedia
Foto:Wikipedia

 

Igår såg vi årets första kungsörn i Omsjö, Näsåker. Den satt på en talltopp och flög sedan iväg i riktning mot Nävernäsan (som ligger mitt i det område som vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden planeras). En efterlängtad iakttagelse som föranledde ett nytt samtal med Ångermanlands Ornitologer / Thomas Birkö. Regelbundna örninventeringar görs i hela Ångermanland, och vi kan räkna med att en ny inventering av örnbon kommer att göras i vårt område under våren. 🙂

Skyddet av kungsörnar är viktig. I dagens SR P4 Västernorrland berättar Thomas Birkö om att storskaliga vindkraftsutbyggnader är ett stort hot mot örnarna.

”Den storskaliga utbyggnaden av vindkraften i Sverige hotar det nationella målet att det ska finnas 600 etablerade kungsörnspar om två år, enligt Tomas Birkö från Örnsköldsvik, ornitolog och ordförande i föreningen Kungsörn Sverige.

Vi är oroliga på grund av storskaligheten. Det är så stora arealer där det blir vindkraftsparker. Och om vi tittar statistiskt så är det är just stora rovfåglar som riskerar att skadas när de flyger in i de stora turbinerna, säger Tomas Birkö.

Idag finns det 500 etablerade kungsörnspar i landet, en tämligen stabil siffra de senaste åren. Men kungsörnen bedöms idag ändå inte ha en långsiktig livskraftig population.

Skälen är flera: dålig tillgång på föda, hot från fordon av olika slag, blyförgiftning och förluster av olika naturmiljöer.

Nu finns det ett nationellt mål som regering och riksdag satt upp – det ska finnas 600 etablerade par 2015.

Jag hoppas att vi når dit och att det inte går åt andra hållet. Vi måste lägga ner jobb på att skydda örnarna, säger Tomas Birkö.

Stoppa stödet till vindkraften

I Dagens SvD/Brännpunkt:

”Att ersätta lönsam elproduktion som ger åtta miljarder i skatteintäkter med olönsam elproduktion som kräver stora subventioner är oklok politik. Subventionerna till vindkraften bör tas bort, skriver fem kristdemokratiska kommunpolitiker.

Debatten om vindkraftverkens vara eller icke vara rasar i många av Sveriges 290 kommuner. Vi vill här lyfta den fråga som borde stå i centrum innan frågan om hur högt vindkraftverket får vara ens blir aktuell – är vindkraftverken verkligen en hållbar satsning? Den förnybara elproduktionen är helt beroende av subventioner. Trots 30 miljarder som hittills betalats ut och många års utveckling är den tyvärr fortfarande inte lönsam. Detta har lett till att vindkraftsbranschen nyligen gick ut och krävde ännu högre subventioner.

Vi tycker tvärtom att det kan finnas anledning att ifrågasätta om subventioner skall betalas överhuvudtaget.

Sverige har lyckats bygga ett elproduktionssystem som både har rekordlåga koldioxidutsläpp och samtidigt har haft låga priser. Det senare är helt avgörande för den konkurrensutsatta elintensiva industrin. Ett lågt elpris har också gjort att villaolja nästan helt kunnat fasas ut, till glädje för både privatpersoner och klimatet.

Att ersätta lönsam elproduktion som ger åtta miljarder i skatteintäkter med olönsam elproduktion som kräver stora subventioner är oklok politik. Särskilt som den nya elproduktionen inte ger lägre klimatutsläpp.

I dag ligger priset för elcertifikat kring 20 öre per kilowattimme. Om detta pris håller i sig kommer totalt ungefär 90 miljarder betalas ut i subventioner till 2035.

Förutom subventionerna visar det sig nu att elnätet behöver byggas om för 70 miljarder, främst för att hantera vindkraftens stora variationer. Vindkraften är också en viktig anledning att de lokala elnätsbolagen anser sig behöva höja sina avgifter med 30 miljarder bara för perioden 2012–2015.

Trots alla miljarder är nyttan för klimatet alltså mycket liten. Sverige använder redan i dag nästan ingen fossil elproduktion. Det kan jämföras med 80 procent fossil elproduktion för de flesta industriländer såsom exempelvis Tyskland.

Vattenfall har gjort livscykelanalyser för sin elproduktion där utsläpp för byggande, drift och rivning räknas in. Kärnkraften ger utsläpp med 5 gram per kilowattimme, därefter kommer vattenkraften med 9 gram och vindkraften 15. Som jämförelse ger kolkraften utsläpp omkring 1000 gram koldioxid per kilowattimme.

Kärnkraften och vattenkraften producerar tillsammans 90 procent av Sveriges el och drar årligen in åtta miljarder i direkta skatter. Resten av elen kommer huvudsakligen från bioeldade kraftverk, vindkraft, fossil-eldad reservkraft och import.

Vi ser väldigt gärna mer förnybar elproduktion. Solenergi, vindkraft, vågenergi och småskalig vattenkraft har alla fantastiska fördelar. Gemensamt för dem är att de i dag är väsentligt dyrare än de dåliga fossila alternativen men också dyrare än kärnkraften och den storskaliga vattenkraften. Genom stora variationer i produktion blir också näten för den förnybara elen betydligt dyrare än för alternativen.

Systemet med subventioner genom elcertfikat betalas av elkunderna. En eluppvärmd villa har de senaste tio åren varje år betalat ungefär en tusenlapp extra per år. För affärer och små industrier blir det årligen hundratusentals kronor.

Som systemet är utformat betalar den mer elberoende landsbygden mest för subventionerna. Stora delar av subventionerna går till bio-eldad elproduktion i fjärrvärmeanläggningar som också värmer våra städer. Elkunder på landsbygden subventionerar alltså både fjärrvärmen i staden och vindkraften utanför husknuten.

För svensk del kommer subventionerna tillsammans med kraven på omfattande förändringar i elnätet leda till ett högre elpris, troligen helt i onödan.

Högt elpris drabbar framför allt vår elintensiva industri hårt. Det finns en stor risk att den industri som tagit århundraden att bygga upp nu väljer att flytta till länder med billigare el. Inte sällan fossil sådan. Nyinvesteringar i svensk industri har nästan avstannat helt och vi ser att pappersbruk och andra industrier läggs ner efterhand som de inte längre är lönsamma att underhålla.

Vetenskapen är helt enig om klimathotet. Men många verkar tyvärr glömma bort att också lyssna på vetenskapsmännen när lösningarna utformas.

Kungl . Vetenskapsakademien har som mål att stärka vetenskapen i det politiska beslutsfattandet. Deras energiutskott har kommit fram till att subventioner i det svenska elnätet trots miljardomfattning ger tveksam klimatnytta. Nu varnar de för att subventionerna tillsammans med planerade ombyggnationer av elnätet kan leda till att elintensiv industri riskerar att lämna landet.

Exporten från svensk industri ger trots sin höga energiförbrukning bara hälften så mycket klimatutsläpp som de varor som vi importerar. Det vore därför dumt även ur klimatsynpunkt att försämra deras förutsättningar.

Inte minst för våra barns och ungas skull behöver vi vara försiktiga med att onödigt försvåra för vår energiintensiva industri, andra elberoende företag och privatpersoner.

Hundratals miljarder plöjs nu ner i elnät, vindsnurror och kraftvärmeverk. Allt med mycket oklar klimatnytta. Detta samtidigt som exempelvis järnvägen formligen skriker efter investeringar. För 200 miljarder går det att bygga höghastighetståg från Stockholm till Malmö och få pengar över. Pengar som just nu saknas. Sverige kanske mest utskällda infrastrukturprojekt Hallandsåstunneln kostar i sammanhanget ”bara” 10 miljarder.

Vi anser det inte motiverat med mer subventioner i elproduktion. I stället bör effektivare satsningar eftersträvas som ger lägre koldioxidutsläpp och minskar fossilberoendet, främst inom transportsektorn.

EBBA BUSCH (KD)

kommunalråd Uppsala

MAGNUS HEDMAN (KD)

lokalavdelningsordförande Halmstad

MAGNUS JAKOBSSON (KD)

kommunalråd Uddevalla

BJÖRN-OWE BJÖRK (KD)

lokalavdelningsordförande Knivsta

ANNA-KARIN ERIKSSON (KD)

gruppledare Nordmaling

Sollefteå kommuns vindkraftsintentioner..

Fotomontage Hallstaberget
 
Det hölls ett vindkraftsseminarium nyligen på hotell Hallstaberget i Sollefteå. Energidalen AB var inbjudare till seminariet. Energidalen AB är helägt av Sollefteå Kommun! Finns det någon som tvivlar längre på Sollefteå kommuns vindkraftsintentioner…??

Kommunens västra delar ska bli en vindkraftsindustri; så har kommunens tjänstemän och politiker bestämt utan något som helst samråd med invånarna. Inga hänsyn till människor eller djur behöver tas. Vindbolagen får härja fritt på människors bekostnad. Så värnar Sollefteå kommun om sina invånare!

 
Från Energidalen.com hemsida:
 

”Vindkraftseminariet i Sollefteå 2013-03-12 – 2013-03-13

Välbesökt vindkraftsseminarium på Hallstaberget. Vindkraftsindustrin är på stark frammarsch i länet – flera byggen är redan i gång. Ett seminarium på Hotell Hallstaberget i Sollefteå med syfte att koppla ihop det regionala näringslivet mot de större aktörerna på vindkraftsidan har nyligen genomförts med lyckat resultat. ”  http://energidalen.com/index.php?sida=forprojekt_interreg

Det viner där det borde vara tyst..

Tidningen ATL har gjort ett reportage om vindkraftsområdet Stor-Rotliden utanför Åsele, Västerbotten. I området finns 40 turbiner a´ 140 m höga uppsatta.

Reportaget är en skrämmande läsning om vinandet och bullret från turbinerna i en för övrigt tyst miljö.

– ” Vindkraftbuller är mer störande än andra industribullerkällor och de som ser vindkraftverken är mer störda än de som inte ser dem. Förklaringen är att de uppförs i orörda tysta miljöer och att det är en industriell visuell påverkan i en naturskön miljö.”

ATL 5.4 vindkraft i skogen pdf

En läsvärd artikel av prof. Göran Holm om ”Vindkraftens hälsoeffekter”:

Vindkraft hälsoeffekter