Referat från Svensk Vindenergis seminarium om Ljud från vindkraft i drift, 2015-05-20.
Svensk Vindenergi, som är en förening för företag som är verksamma inom vindkraftbranschen, bjöd in till ett seminarium med i syfte att belysa frågor om ljud från vindkraft.
Ca 110 personer hade nappat på erbjudandet. Flertalet representerade branschen. Det var representanter för företag, konsulter och jurister. Myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten var med liksom ett större antal tjänstemän från Länsstyrelser och kommuner. Statkraft Vind var representerat med 7 personer samt SCA Energy med 2. Vad jag kunde se var det tre personer som inte tillhörde anhängarna och påskyndarna. Det var jag själv, Kent Jonsson från Bräcke samt Jan Hedman från Föreningen för Landskapsskydd.
Seminariet inleddes av VD för Svensk Vindenergi, Charlotte Unger, som kortfattat redogjorde för utbyggnad av vindkraft i olika länder, nuläge samt prognos för 2020. Andelen vindkraft i elnätet i Sverige prognoseras öka från ca 8% nu till 14%. I Danmark har man idag 39% och det antas öka till 50 %. Skottland är bäst i klassen som nu har 30 % och väntas öka till 100% år 2020. (Hur detta skall fungera i ett land med nästan ingen vattenkraft som reglerkraft är för mig en gåta.)
Tove Andersson, Wistrand Advokatbyrå, gick igenom rättstillämpningen och hänvisade till ett antal vägledande domar i Mark- och Miljööverdomstolen (MMÖD). Det kan gälla avstånd mellan bostäder och vindkraftverk, ljudberäkningars noggrannhet, att tysta områden endast är områden som betecknats som tysta i översiktsplaner.
All kontroll skall ske gentemot villkoren tillståndet. MMÖD anser att man genom att sätta gränsen för ljud till 40dB(A) dygnet runt har tagit hänsyn till denna speciella ljudtyp som genereras av vindkraftverk. Man har även avslagit krav på immissionsmätning och säger att det räcker med närfältsmätningar och beräkning av ljudnivå vid fastighet. ( När man vet att ljud sprids på annat sätt än som beräkningar anger så är detta ställningstagande anmärkningsvärt och visar brist på insikter)
Paul Appelqvist, ÅF Industri AB, redogjorde för hur ljud sprids och vilka olika metoder som används för att mäta hur mycket ljud ett vindkraftverk genererar, emission, samt hur man mäter vid fastigheter, immission. Man håller nu på med studier för att jämföra beräkningar med uppmätta värden. En rapport kommer i höst. Paul redogjorde också för inverkan av is. Det är helt klart att is på rotorerna ger en förhöjd ljudalstring. Vid verken är det fråga om upp till 15 dB i ökning men ljudet tycks bestå en större andel högfrekvent ljud som dämpas snabbt. Ökningen ute i fält kan därför bli begränsad till 5 dB. Även denna fråga kommer att redovisas i en separat rapport i höst. Paul anser att dagens regelsystem är väl anpassat till vindkraftsljud och att det är överskådligt och hanterbart ur uppföljningssynpunkt.
Conny Larsson, Uppsala Universitet, har gjort långtidsmätningar på två vindkraftparker, Dragaliden i Norrbotten och Ryningsnäs i Småland. Detta är en unik rapport som kommer att få stor betydelse. Rapporten pekar på betydelsen av vädrets inverkan på ljudets spridning. Höga ljudnivåer erhålls i medvind och klara kvällar, nätter och morgnar. I de fallen har man ofta inversion dvs det är kallare vid marken än i luften ovanför och då böjs ljudet ner och förstärks. Ofta är det också vindstilla i dalar men det kan blåsa på höjderna vilket också resulterar att ljud böjer ner mot marken. Studien visar också att s.k.amplitudmodulerat ljud är ofta förekommande. I vissa vindriktningar så ofta som 40% av tiden. (Denna ljudtyp är extra störande speciellt om den är lågfrekvent vilket har visat sig ofta vara fallet. Amplitudmoduleringen innebär att ljudets styrka varierar med en frekvens på 1-2 Hz och det mänskliga örat tycks vara extra känsligt för denna ljudtyp). Moduleringen kan uppgå till +/- 8dB i värsta fall enligt Conny som svar på en fråga från mig.
Conny Larsson och Paul Appelqvist samtalade om ljudmätning. Conny konstaterar att använda beräkningsmodeller för ljud ofta ger lägre nivåer än vad resultaten från långtidsmätningarna visar. Skillnaden kan uppgå till hela 5 dB(A).( Detta är anmärkningsvärt speciellt som MMÖD fattar beslut på decimalnivå. Att vädret har stor inverkan på ljudnivåer är något som vi alltid påpekat i våra överklaganden.)
Conny har visat att om man inkluderar vädersystemet i beräkningsmodellerna uppnår man mycket bättre överensstämmelse med verkligheten. Detta kan göras genom att använda kända data från SMHI. Extremfallen är emellertid svåra att fånga.
Conny framförde också en idé att tillstånden skall innehålla klausuler som anger att en ljudnivå får överskridas under del av tiden , exempelvis 10% av tiden. Conny menar också att man måste vara ärlig och berätta att ljudnivåer kan komma att överskridas pga varierande förhållanden i luften samt landskapet. Paul framhöll vikten av att ha ett regelverk som är lättförståeligt samt möjligt att kontrollera.
Jesper Alvarsson KTH talade om ljudupplevelser och störningar. Jesper är psykolog och redogjorde för hur upplevelser är relaterade till vilken inställning man har till vindkraft. Får men ekonomisk kompensation så är man mindre störd än de som inte får sådan. Ljudupplevelser är beroende inte bara av ljudstyrka utan även av ljudets egenskaper såsom innehåll av toner, hur ljudet varierar i styrka samt frekvens. Jag påpekade att lågfrekvent ljud som ofta förekommer i samband med vindkraft är starkt störande och mätetal som dB har liten eller ingen koppling till störningsgrad. Jag hänvisade till kanadensisk rapport som nyligen presenterats och där man klart utpekar lågfrekvent ljud som ett särskilt problem. I arbetet med denna rapport har den svenska professorn Kerstin Persson Waye deltagit. ( Hon deltog även i arbetet med kartläggning av störningar från vindkraft tillsammans med Eja Pedersen. Ett arbete som verifierar att 40 dB(A) är en ur samhällets synpunkt acceptabel ljudnivå vid bostad). Jesper svarade inte direkt på min fråga utan menade att om man skulle införa nya regler för ljud så är det en process på 10-15 år. (Så trögt fungerar myndigheterna på signaler från verkligheten är min tolkning).
Sara Huss, Länsstyrelsen Jämtland redogjorde för deras erfarenheter av uppföljning av ljud från vindkraft. Sara berättade öppet om de upplevelser av ljud hon får ta del av från olika orter. Att det finns uppenbara problem med upplevelser av ljudstörningar framgick klart och tydligt. Mycket av hennes redovisning bygger på senare tids problem med lågfrekvent ljud från Mörttjärnberget i Bräcke samt Björkhöjden/ Ögonfägnaden i Sollefteå som ägs av SSVAB. Sara menade att man får inte negligera människors farhågor. De som vill exploatera är dessutom ibland dåligt pålästa och inte insatta i de lokala förhållandena.
Göran Fagerström, Länsstyrelsen i Skåne berättade om bakgrunden till Miljöprövningsdelegationens beslut att begära omprövning av tillståndet för Karlsholms Vindkraft AB. Detta är ett mycket intressant fall. Anläggningen klarar enligt mätningar av ÅF (som alltid när ÅF mäter!) ljudnivån 40dB(A) men bybor klagar bittert över störande ljud vilket också bekräftas av kommunaltjänstemän, kommunpolitiker och personal från Länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegationen hänvisar till Miljöbalkens paragraf 24 kap. §3,punkt 3 som lyder:
Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet om det till följd av verksamheten eller åtgärden uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts.
Beslutet är nu överklagat och ligger hos Miljödomstolen för behandling. (Detta ärende kan hamna i MMÖD skulle jag gissa. Det är en fråga av principiell natur)
I en avslutande diskussion deltog föredragshållarna samt Malin Hillström SSVAB. Hon berättade om uppföljningsarbetet som pågår i nära samarbete med närboende. Under diskussionen tog jag återigen upp frågan om störande lågfrekvent ljud och i ett utskick från Svensk Vindenergi har man lagt in referens till dels den ovannämnda kanadensiska rapporten ”Understanding the evidence: Wind turbine noise” utarbetad av en expertpanel bestående av ett tiotal framträdande forskare, däribland Kerstin Persson Waye ,inom området ljud och hälsa. Dessutom bifogas ett utskick från Göteborgs Universitet där Kerstin Persson Waye uttalar sig om problemen med lågfrekvent ljud och att man inte kan utesluta hälsoproblem på grund av vindkraftens ljudstörningar. Man kan dock utesluta hörselskador.
Sammantaget tycker jag att dagen gav stöd för vårt krav på ett moratorium Krav på vindkraftsmoratorium,april 2015. Det är dock osannolikt att detta går igenom men det är en kraftig protest mot den hårdhänta exploatering som pågår av vår livsmiljö. Erfarenheterna från vindkraftparker med dagens megastora vindkraftverk strömmar nu in från olika håll i världen. Landsbygdsmiljöerna offras i exploateringens spår. Man saknar kunskap inom en rad områden och detta börjar nu gå upp för allt fler aktörer. Seminariedagen har redan gett effekt. Jag har kontakt med en person i Färila som under flera månader jagat kommuntjänstemän, politiker, departementsfolk m.fl. pga ljudstörningar. Helt plötsligt vill nu alla komma i kontakt med denna person med hänvisning till att man fått information under seminariet i Stockholm att andra har liknande problem med ljud.
Jag tror att många av deltagarna fick en bra inblick i en del av de problem som är kopplade till ljudstörningar och att de kommer att möta ett ännu större motstånd i framtiden.
Åke Wikström
2015-05-24
