Protest mot ÅF:s ljudmätningar i Ögonfägnaden och Björkhöjden

”Här kommer en protest mot de ljudmätningar som nyligen gjordes av ÅF på vindkraftparkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden. Protesten vänder sig till Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet men skickas även till Ragunda och Strömsunds kommun samt media för kännedom.

Jag vet att Statkraft SCA Vind AB nu försöker påverka kommunerna att ändra sitt nej till att att bolaget ska få bygga högre verk än 172 meter och då känns denna protest extra angelägen. Bolaget har ännu inte kommit till rätta med ljudproblemen från vindkraftparkerna. 

Med vänlig hälsning, Anders Nilsson”

Protestskrivelsen med ett 60-tal underskrifter har idag (4 feb, 2016) skickats till länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland, politiska ledamöter i Ragunda och Strömsunds kommunfullmäktige samt till media.

edgfhghiAnalys av ÅF:s ljudmätning Ögonfägnaden (om det är problem att öppna filen; pröva att spara och öppna den i din dator) :

701304-PM06-Analys-långtidsljudmätningar-Vindpark-Ögonfägnaden-150828

Uppdatering:

Statkraft SCA Vind AB Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning. Mars 2016.   Rapport_Ljudmatning_160316

 

  •  Återkommande klagomål på buller från vindkraftverk i Torsås kommun föranledde kommunen att ålägga vindkraftsbolaget att sänka det ekvivalenta ljudet till 35dB.
  • Läs kommunens protokoll, gå till §51 Vindkraft Kvilla, ljudnivå : vindkraft Kvilla

 

Hur påverkas vi av vindkraftsbuller ?

Arbets- och miljömedicinbloggen  drivs av engagerade medarbetare från arbets- och miljömedicin (AMM) i Linköping.  I deras uppdrag ingår att arbeta i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa hos sina invånare.

Följande artikel är skriven av Bengt Ståhlbom den 1 juli 2015.

http://arbetsochmiljomedicin.se/hur-paverkas-vi-av-vindkraftsbuller/

Mats Andersson foto

Vi känner till att trafikbuller kan påverka vår hälsa, men hur är det med vindkraftsbuller?

Ljud som svischar, bullrar som om en gammal bilmotor, skramlar eller en enträgen ton som tränger genom fönster och väggar, eller ALLT PÅ GÅNG SAMTIDIGT.

Så här beskriver några av dem som är utsatta för vindkraftsbuller hur deras tillvaro har varit de senaste åren. TJUGOFYRA TIMMAR OM DYGNET !

Hur påverkas vi människor av vindkraftsbuller? Påverkar det vår hälsa ?

De som är utsatta för vindkraftsbuller tvivlar inte på den saken utan rapporterar både psykiska och kroppsliga stressreaktioner.

Vad säger då litteraturen kring hur vi påverkas av vindkraftsbuller ?

Nyligen släpptes en rapport från en expertpanel ”Council of Canadian Academies” från april 2015

Den rapporten sammanfattar kunskapsläget såsom att

  1. Det finns tillräckligt vetenskapligt belägg för att vindkraftsbuller medför att personer i verkens närhet kan bli störda (annoyance).
  2. Det finns begränsat litteraturstöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och sömnstörningar.
  3. Det finns otillräckligt vetenskapligt stöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och trötthet, tinnitus, yrsel, illamående, dimsyn, hjärt/kärlsjukdomar, diabetes. m.m.

Hur störs vi då av en ljudnivå om 40 dB(A) utomhus ?

I en svensk litteratursammanställning från 2011 anges att andelen bullerstörda av vindkraftsljud vid 40 dB LAeq, 24 h (utomhusfasad) är 10 % störda och 6 % mycket störda. Mot bakgrund av dessa resultat menar Naturvårdsverket att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas.

I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA.

Trötta och sjuka personer har en ökad känslighet för diverse former av störningar, bland annat buller. På en fråga vi fått om 40 dB(A) vid bostad är tillräcklig begränsning med hänsyn taget till sjuka personer är svaret NEJ.

Eftersom man känner till att miljöbuller av annat slag (trafik) kan orsaka sömnstörningar, stress och hjärtkärlsjuklighet har expertpanelen ”Council of Canadian Academies” visat på en modell för hur vindkraftsbuller möjligtvis skulle kunna resultera i ohälsa. Det krävs emellertid mer forskning kring detta för att befästa sambandet. ”

/ Bengt Ståhlbom