Det råder ren yra i våra skogar. Utländska riskapitalister, storbolag, markägare inklusive svenska kyrkan, konsulter samt politiker hoppas att vindkraftprojekten skall ge klirr i kassan. Utländska städer köper hela anläggningar i syfte att kunna påvisa att man är miljövänlig såsom fallet är i Sidensjö. Myndigheter som skall bevaka att regler följs är ointresserade av nya vetenskapliga rön som kan störa festyran. Politiska partier slår sig för bröstet och talar vitt och brett om hur duktiga vi är i Sverige är på förnybar energi. Det som pågår påminner om andra investeringsbubblor som inte sällan slutar med en kollaps. Skeendet liknar bibelns berättelse om dansen runt guldkalven ( Mose bok 2, 32 kap).
Allt detta sker nu på bekostnad av livsmiljön för både djur och människor. Vi har försökt få till stånd en paus i tillståndsgivningen i avvaktan på erfarenheter från de stora projekt som snart är i drift vid Jämtlandsgränsen men detta krav avfärdar de flesta politiker. Nu börjar människor i detta område att vakna till liv. Bullerstörningarna är besvärande på sina håll och värre lär det bli när vintern närmar sig. ( http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3138) Därtill kommer en rad andra störningsorsaker som ljusblixtar, blinkande lampor, skuggor, iskast mm. Kommunalrådet Lassen säger i TÅ den 19 augusti att ”Vi har bra på fötterna” Detta yttrande blottar en okunskap om vad som händer i verkligheten. Den tycks inte vara anpassad till de nu åldersdigna regler som myndigheterna tillämpar. Uttrycket ”om verkligheten inte stämmer med kartan så är det kartan som gäller” kan tillämpas på vad som sker.
I Sollefteå kommun finns en vindbruksplan sedan december 2008. I den anges 10 områden som lämpliga för storskalig vindkraft. Under 2009 får vi höra att man kommer att öka detta antal högst betydligt. Vi kräver då att en översiktsplan skall tas fram innan ytterligare områden pekas ut. Ett arbete med detta startar men det går sedan i stå. I stället fattar kommunstyrelsen beslut i april 2013 om att behandla nya projekt utanför vindbruksplanen, ett för ett, med beaktande av s.k. kumulativa (sammanlagrade) effekter. Detta är vad som gäller idag och i praktiken så finns det ingen vindbruksplan längre. Alla områden är öppna för storskaliga projekt så länge man möter miljökrav som vi av erfarenhet vet är helt otillfredsställande. Denna situation är mycket olustig och hela hanteringen sker nu utan medverkan från andra intressen.
Vi har under tiden fått veta att kommunledningen redan 2009 träffat avtal om att utarrendera ett antal områden till olika storskaliga projekt för områden som ej finns med i vindbruksplanen. Nordanvind skriver således att de tre projekt ( Kärmsjön, Ranasjön samt Salsjön) som man söker tillstånd bedöms komma att ingå i den revidering som är på gång. Det är anmärkningsvärt att Nordanvind startar en dyr projektering för områden som inte finns med i vindbruksplanen från 2008. Vår bedömning är att Nordanvind och ett antal andra projektörer har fått underhandslöften om att ett antal områden kommer att ingå i en reviderad vindbruksplan. Kommunledningen har i och med detta satt sig i en sits där man inte kan riskera att en ny översiktsplan kan skapa hinder för de utlovade områdena. Vi förstår därför varför man envist vägrat att genomföra arbetet med en översiktsplan där alla olika samhällsintressen kommer till tals. I stället rundar man problemet i och med beslutet i april 2013
Hela processen är djupt odemokratisk och manipulativ. Man följer inte lagstiftningens intentioner om en aktuell översiktsplan, medborgardialoger samt samråd med närboende intill de nyligen av kommunen antagna storskaliga vindkraftsetableringarna. Vindbruksplanen från 2008 är förpassad till papperskorgen och där tycks den få förbli tills vi täckt de flesta kullarna i kommunen med megastora vindkraftverk.
Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå
