Vindkraft – en dans runt guldkalven i Sollefteå kommun

Det råder ren yra i våra skogar. Utländska riskapitalister, storbolag, markägare inklusive svenska kyrkan, konsulter samt politiker hoppas att vindkraftprojekten skall ge klirr i kassan. Utländska städer köper hela anläggningar i syfte att kunna påvisa att man är miljövänlig såsom fallet är i Sidensjö. Myndigheter som skall bevaka att regler följs är ointresserade av nya vetenskapliga rön som kan störa festyran. Politiska partier slår sig för bröstet och talar vitt och brett om hur duktiga vi är i Sverige är på förnybar energi. Det som pågår påminner om andra investeringsbubblor som inte sällan slutar med en kollaps. Skeendet liknar bibelns berättelse om dansen runt guldkalven ( Mose bok 2, 32 kap).

Allt detta sker nu på bekostnad av livsmiljön för både djur och människor. Vi har försökt få till stånd en paus i tillståndsgivningen i avvaktan på erfarenheter från de stora projekt som snart är i drift vid Jämtlandsgränsen men detta krav avfärdar de flesta politiker. Nu börjar människor i detta område att vakna till liv. Bullerstörningarna är besvärande på sina håll och värre lär det bli när vintern närmar sig. ( http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3138) Därtill kommer en rad andra störningsorsaker som ljusblixtar, blinkande lampor, skuggor, iskast mm. Kommunalrådet Lassen säger i TÅ den 19 augusti att ”Vi har bra på fötterna” Detta yttrande blottar en okunskap om vad som händer i verkligheten. Den tycks inte vara anpassad till de nu åldersdigna regler som myndigheterna tillämpar. Uttrycket ”om verkligheten inte stämmer med kartan så är det kartan som gäller” kan tillämpas på vad som sker.

I Sollefteå kommun finns en vindbruksplan sedan december 2008. I den anges 10 områden som lämpliga för storskalig vindkraft. Under 2009 får vi höra att man kommer att öka detta antal högst betydligt. Vi kräver då att en översiktsplan skall tas fram innan ytterligare områden pekas ut. Ett arbete med detta startar men det går sedan i stå. I stället fattar kommunstyrelsen beslut i april 2013 om att behandla nya projekt utanför vindbruksplanen, ett för ett, med beaktande av s.k. kumulativa (sammanlagrade) effekter. Detta är vad som gäller idag och i praktiken så finns det ingen vindbruksplan längre. Alla områden är öppna för storskaliga projekt så länge man möter miljökrav som vi av erfarenhet vet är helt otillfredsställande. Denna situation är mycket olustig och hela hanteringen sker nu utan medverkan från andra intressen.

Vi har under tiden fått veta att kommunledningen redan 2009 träffat avtal om att utarrendera ett antal områden till olika storskaliga projekt för områden som ej finns med i vindbruksplanen. Nordanvind skriver således att de tre projekt ( Kärmsjön, Ranasjön samt Salsjön) som man söker tillstånd bedöms komma att ingå i den revidering som är på gång. Det är anmärkningsvärt att Nordanvind startar en dyr projektering för områden som inte finns med i vindbruksplanen från 2008. Vår bedömning är att Nordanvind och ett antal andra projektörer har fått underhandslöften om att ett antal områden kommer att ingå i en reviderad vindbruksplan. Kommunledningen har i och med detta satt sig i en sits där man inte kan riskera att en ny översiktsplan kan skapa hinder för de utlovade områdena. Vi förstår därför varför man envist vägrat att genomföra arbetet med en översiktsplan där alla olika samhällsintressen kommer till tals. I stället rundar man problemet i och med beslutet i april 2013

Hela processen är djupt odemokratisk och manipulativ. Man följer inte lagstiftningens intentioner om en aktuell översiktsplan, medborgardialoger samt samråd med närboende intill de nyligen av kommunen antagna storskaliga vindkraftsetableringarna. Vindbruksplanen från 2008 är förpassad till papperskorgen och där tycks den få förbli tills vi täckt de flesta kullarna i kommunen med megastora vindkraftverk.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

”Vi har bra på fötterna… ”

90

TÅ den 19 aug. 2014: http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/vi-har-bra-pa-fotterna  :

”Elisabet Lassen (S), kommunalråd i Sollefteå, säger att vindkraftsarbetet kommer att fortsätta på inslagen väg vid fortsatt förtroende i höst. Samtidigt ställer sig Västrainitiativet frågande till de storskaliga vindkraftsparkerna i kommunen.

– Man måste se över vissa vindkraftsprojekt och ifrågasätta om man verkligen tänkt igenom det här, säger Roger Johansson, Västrainitiativet.

Elisabet Lassen tycker i motsats till Västrainitiativet att det finns en väl utarbetat plan för vindkraften i Sollefteå.

– Vi har bra på fötterna när vi tar våra beslut. Vi väger in alla intressen som finns, allt från riks- till miljöintressen. Det är uppgjort i förväg på vilka grunder man ska göra bedömningarna, säger Elisabet Lassen.

Vindkraftsprojekten i kommunen förföljs av ständiga överklaganden till förvaltningsrätten och mark- och miljödomstolen. Det tror Roger Johansson, som sitter i samhällsbyggnadsnämnden för Västrainitiativet, beror på att invånarna inte känner sig delaktiga i de beslut som tagits.

Det är inte vindkraften i sig utan omfattningen av den Västrainitiativet sätter sig emot. Roger Johansson menar att Ramsele i sort sett kommer bli omringat av kraftverk om de planerade projekten blir av.

– Om de kommer se kraftverk var än de vänder sig är det inte konstigt att byborna blir tveksamma till utbyggnaden, säger han.

Elisabet Lassen står fast vid att det finns nog stora skogsområden för att man ska uppnå en lämplig mix av orörd natur och vindkraftparker.

– Sedan är det så att om man vill att allting ska förbli orört, då kan man inte räkna med någon utveckling av kommunen, säger hon.”

Text: Alexander Fälldin.

Den 19/8 sändes en direktsänd valdebatt i P4 Västernorrland  från Ramsele där bl.a. kommunordf. Elisabet Lassen (s)  medverkade. Hela debatten går att lyssna i ovanstående länk.

Christer Lidén, Forsnäs ställde en fråga i debatten hur Lassen i TÅ kunde säga att ”kommunen har på fötter” när det gäller den stora vindkraftsutbyggnaden i kommunen, och vad det är som gör att kommunen så totalt frångått den vindplan som upprättades 2008. Lassens svar var att de följde den plan som då upprättades..

Christer Lidén fick inte möjlighet (pga tidsbrist)  att svara på Lassens svar. Här följer Christers svar:

”Tidsbristen gjorde att jag inte fick kommentera och gör det därför här.
Nedanstående text är kopierat från vindplanen som upprättades 2008. Markerad text är mitt svar till Lassens påståenden.

PLANFÖRSLAG
Föreliggande planförslag innebär att kommunen indelas i följande områden:
– Områden lämpliga för storskalig vindkraftetablering, här definierat som etableringar
av minst 10 MW eller 7 verk.
– Områden där endast gårdsverk med totalhöjd 40 meter får etableras.
– Övriga utredningsområden där i första hand småskalig vindkraftetablering kan prövas, här definierat som etableringar mellan 40 meters gårdsverk till parker på 10 MW eller 7 verk.
– Övriga utredningsområden.
Vissa områden i kommunen har bra medelvind på relativt små ytor. Ytorna begränsas antingen av vindhastigheten, intilliggande bebyggelse, skyddade områden eller andra fysiska förutsättningar. Dessa områden har därför inte klassificerats som lämpliga för storskalig utbyggnad. Här kan vindkraftetableringar upp till 10
MW eller 7 verk prövas och eventuellt kan behov av detaljplaneläggning finnas.
OBS att i utredningsområden får max 7 verk byggas

Flera av de parker (t.ex. Salsjö 22st och Ranasjö 40st) som kommunen godkänt är på ”övriga utredningsområden”!!

Förutsättningar för att kommunen i föreliggande plan skall kunna ange alternativa områden är små. I planeringsprocessen har olämpliga alternativ successivt uteslutits till förmån för områden med få konkurrerande intressen. Alternativa principiella lokaliseringar kan dock anges, men kommunen anser att det finns få områden som har motsvarande goda förutsättningar för storskalig vindkraftsetablering.

Fjällsjöälvens dalgång.

Landskapsbilden längs Fjällsjöälven tillåter inte större vindkraftetableringar på grund av sin småskalighet och komplexa natur. Många boende finns längs älven som också är av stort intresse för friluftsliv.

Ranasjöparken och de 6 verken ligger vid Fjällsjöälvens dalgång!

Karta dalgångar

På bifogad karta ur vindplanen är markerat var endast gårdsverk (höjd 40 m) får placeras. Ironiskt nog är stora delar av Ranasjöprojektet (verk med höjd av 200 m!) och projektet med de 6 verken (150m) att placeras inom detta område.

Lassen säger att vindplanen ändrades april 2013 så att man kan bygga på utredningsområden. Varför? Det konstiga är att det här nämnda projektet (Ranasjön)  presenterades av vindkraftsetableraren redan 2011. Hur kunde han få starta ett så omfattande projekteringsarbete på mark som inte är tillåten för storskalig vindkraft? Är det vindkraftsetableraren som styr var man bygger och kommunen rättar sin vindplan efter dennes önskningar? Om så är fallet är det mycket anmärkningsvärt. Om ”någon” hos kommunen gett underhandsbesked och löften att få bygga utan officiella beslut är det än mer anmärkningsvärt.”

/ Christer Lidén, Forsnäs

PS Föreningen ”LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven” överklagan av Sollefteå kommuns beslut 2014-03-31 ang. tillstyrkan av vindkraftsparken Ranasjön går att läsa här:

 Överklagan Förvr. Ranasjön CL utan namn.

 

 

En rapport från verkligheten..

Vill vidarebefordra delar av ett mail som kommit. Det är en skrämmande rapport som tydligt visar vilken påverkan som vindkraftverken kommer att föra med sig till boende nära vk-verk. I Rensjön (utanför Ramsele) lär det röra sig om ca 10 vkv som de boende berörs av (rätta mig om jag har fel). I Omsjö blir det ca 60 vkv som kommer att placeras inom ca 3 km avstånd till boende på en höjd på ca 400 meter.

”Jag och min fru bor ca. 1,5 km från snurrorna och ibland låter det hemskt från dessa. Tur att det är löv i träden man ju undra hur det låter när löven har fallit och det blir kallt. I sommar har man inte kunnat sova med fönstren öppna på grund av ljuden från parken. Vi har hund och den har reagerat mycket konstigt ibland sen snurrorna sattes igång. Har läst att människan också drabbas av det lågfrekventa ljud som parken alstrar.” / Rensjöbo

/ Anita Berglund

Ställ din fråga till politikerna i Sollefteå!

Igår lanserade allehanda.se sin ”stora satsning” inför valet.

”På allehanda.se hittar du länken till ”Kan du lova?”. Där väljer du vilken kommun din fråga gäller, loggar in med ditt digitala konto och ställer frågan. Hur enkelt som helst. Sedan har kommunens samtliga partier i fullmäktige möjlighet att svara ja eller nej på din fråga. De kan också utveckla sitt svar i fritext. På så sätt får du enkelt svar på hur partierna tycker och tänker angående just din fråga.”

Ställ din fråga till politikerna här! :

http://www.allehanda.se/kandulova/solleftea

Naturturism en framtidsbransch

Häromdagen kunde vi i media läsa om den satsning som nu skall göras på turism inom HögaKustenområdet, liksom om den utveckling man också vill se på området turism i inre Ångermanland. Det är viktiga och riktiga satsningar, upplevelseindustrin blir allt viktigare som inkomstkälla i vårt land. Det är också något som uppmärksammats av Världsnaturfonden WWF. Under rubriken ”Naturen tillgång för turistlandet Sverige”, redovisar man i media en färsk undersökning. Den visar att ett av huvudskälen till att utländska turister reser till Sverige är att uppleva vacker och orörd natur. Enligt SCB motsvarar turismen cirka 3 procent av Sveriges BNP, vilket är mer än hela den svenska livsmedels-eller mineralutvinningsindustrin.

I Norrbotten och marknadsför man sedan länge det exotiska i det norrländska vinterklimatet. De vita vida vidderna, upplevelsen av polarkyla och gnistrande norrsken får japaner att fylla charterplan för att uppleva de scenerierna varje vinter. Också vi i Sveriges geografiska mitt har mycket att erbjuda för den som söker genuina värden.

Den skärgårdssatsning som gjorts på HögaKusten uppskattas och utnyttjas också alltmer. Den kan nås också via de entreprenörer som etablerar sig med turbåtar av olika slag. Det man tycker om värnar man om. Det är viktigt att det industrifiske som bedrivs inom området, och som möter ett allt större motstånd begränsas.

Men också i inlandets skogslandskap finns stora möjligheter till utvecklad naturturism. Caroline Vissers tulpanodling och turistanläggning är exempel, liksom området runt Näsåker med Urkult och hällristningar. Och Junsele med sin Djurpark kan säkert också bli ett givet stopp för en rundresande internationell publik, vinter som sommar.

Naturturismen förutsätter i sig upplevelsen av en orörd och oförstörd natur. Det är viktigt att ha i åtanke när man beslutar i de här viktiga frågorna. När det gäller den orörda natur som skogens landskap ger, hänger nu hotet tungt över de norrländska landskapen. Det orörda landskap som turistindustrin eftersöker blir allt svårare att finna när vindkraftverk från sina höjdlägen dominerar landskapsbilden.

Naturturismen och de upplevelser man kan skapa runt den, är en starkt växande inkomstkälla och källa för sysselsättning. I vår alltmer urbana värld, blir behovet av andra perspektiv en önskan man vill tillfredsställa. Och för de som bor i det som alltmer kallas glesbygd kan detta bli en viktig förutsättning för sysselsättning och överlevnad. Av de skälen, och också andra menar WWF att det finns det skäl att tänka över hur vi använder våra naturlandskap.

2014.08.14
SPI-Välfärden
Jarl Strömbäck

Överklaganden

– Överklagan är inskickad till Kammarrätten på Förvaltningsrättens dom den 9 juli på vår överklagan av Sollefteå kommuns beslut av Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-industri i Näsåker. Vi anser att domen är undermålig och ny information har kommit fram som bör utredas.

– Överklagan har skickats till Mark- och miljödomstolen i Östersund på Miljöprövningens beslut av den gigantiska berg- och moräntäkten i Omsjö/Tallnäset Näsåker.

– Överklagan av Förvaltningsrätten i Härnösands dom av vk-projektet Salsjön är  inskickat till Kammarrätten i Sundsvall.