I dagens ÖA har förre miljöstrateg Anders Lindström i Ö-viks kommun uttalat sig ang. vindkraftsetableringar i kommunen. Vi som har hört, träffat och talat med Anders Lindström har känt ett stöd för våra synpunkter, och i den här artikeln bekräftar han det. Positivt och förhoppningsfullt! Tack Anders!

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.6070823-miljostrateg-spar-vindkraftsstopp

Citat ÖA:

”De senaste veckorna, fem år efter att kommunen antog sin vindkraftplan, har debatten återigen blåst upp. Inte minst på ÖA:s insändarsidor.

Anders Lindström, pensionär sedan april i år, arbetade intensivt med frågorna kring vindkraft och miljöpåverkan inför planbeslutet 2008. Han är inte förvånad över dagens debatt.

– Det är lite av ett yrvaket uppvaknande bland folk. Jag tror att man inte hade grepp om hur storskalig utbyggnaden skulle bli. Det var inte så förfärligt mycket diskussion inför beslutet, inställningen bland folk då var övervägande positiv.

Han menar att det är en sak att få utbyggnaden beskriven på papper, en helt annan sak att se den i verkligheten.

– På sina håll sträcker vindkraftsparkerna ut sig miltals. Den bilden kunde folk inte föreställa sig.

Ni utredde grundligt innan allt drog igång. Vad mer kunde ni gjort?

– Inte så mycket, tror jag. Planen blev nog bra, de flesta var positiva och människor fick chansen att tycka till. Och folk tyckte om greppet att kommunen styrde upp utbyggnaden till vissa, utpekade områden.

Innan planen antogs hade elva vindkraftverk byggts, alla i kustområdet öster om E4.

– Jag tror att det var ett smart sätt att planera som vi gjorde. Tidigare var Örnsköldsvik känd som en vindkraftsnegativ kommun, säger Anders Lindström med hänvisning till alla striderna kring tidigare byggda vindsnurror.

– Vi såg en möjlighet att vända på det genom att i stället peka ut lämpliga områden i inlandet. På så vis kunde vi styra byggandet dit – och samtidigt styra undan all utbyggnad mellan de utpekade områdena.

– Det hade gett mycket större miljöpåverkan om det byggts på varje berg.

Hur många vindsnurror kommer vi få i kommunen?

– Om alla fullföljer sina planer som det ser ut i dag, då blir det någonstans runt 350 snurror i det här första skedet. Sedan kan det bli fler i ett senare skede.

– Frågorna vi då får ställa oss är: hur mycket energi producerar vi – och hur mycket förbrukar vi? Vi kan producera ännu mer energi med vindkraft, eller säga ”nu är det bra!” Det blir politikernas sak att ta det beslutet.

Blir vindsnurrorna lokalt ägda som ambitionen var?

– Nej, det är riskkapitalister, de stora skogsbolagen och de stora energibolagen som driver det här. Det handlar om för mycket pengar för ett kooperativ nu när snurrorna blivit så stora och kostar kanske 40 miljoner kronor styck.

Många är kritiska till att vi släpper till vår natur men att elkraften går någon annanstans. Vad får Örnsköldsviksborna av vindkraftskakan?

– Grunden är att vi i Örnsköldsvik producerar el på ett hållbart sätt, med vind och vatten och mottryck. Men elen hamnar inte i ett hushåll lokalt. Däremot har vi en produktion som är större än vad vi förbrukar.

– Det blir lite jobb lokalt också. Men det rör sig om ett fåtal i samband med byggen och service. Annars sköts det här mest av specialister.

Sett i ett perspektiv på fem år tillbaka – har utbyggnaden gått som planerat?

– Det gick fortare än vi trodde. Vi hann knappt göra planen klar förrän exploatörerna kom och ville projektera områdena.

Hur ser vindkraftens framtid ut i kommunen?

– Jag skulle inte alls bli förvånad om politikerna, när det här första utbyggnadsskedet är klart, säger ”stopp, nu är det bra!”

– Nöjer vi oss med det här kan vi fortfarande ha kungsörnar, orörd natur och stora områden där man inte påminns om människans framfart. Det tror jag vore en klok plattform för Örnsköldsvik. Vi drar vårt strå till stacken, men behåller också mycket av vår värdefulla natur.

Vindkraftsutbyggnad

I december 2008 antog fullmäktige i Örnsköldsvik planen för vindkraftens utbyggnad i kommunen, ett tillägg till översiktsplanen från året innan.

Tolv höglänta skogsområden i kommunens inland hade noggrant utretts och valts ut som lämpliga för utbyggnad av vindkraftsparker. Ytterligare fyra utredningsområden som kan vara lämpliga lades senare till.

Projektledare för jobbet med vindkraftsplanen var Anders Lindström, då kommunens miljöstrateg.

Samtliga områden i vindkraftsplanen ligger väster om E4.

Tanken med områdena är att erbjuda lämpliga platser med bra vindförhållanden där exploatörer kan koncentrera sina satsningar, så att andra områden skyddas från vindkraftsutbyggnad.

I dag är, förutom de äldre och mindre vindsnurrorna längs kusten, 30 stora vindkraftverk i drift enligt planen. De står på Trattberget-Skallberget och togs i drift i höstas. ”

I Dagens TÅ (Tidningen Ångermanland) finns flera insändare publicerade med svar på Hans Erik Flodins vindkraftspropaganda / insändare  för någon vecka sedan. Många flera har reagerat och svarat, men tyvärr har TÅ meddelat att  de avslutar diskussionen om Flodin i och med dagens insändare.

En av insändarna i dagens TÅ är skriven av TaraBrita:  

”Följ med på en vandring längs ett myrstråk upp till de ännu relativt opåverkade naturområden, som breder ut sig på höjderna i Västra! Här finns landskap med urskogsrester, nästan alltid ett flertal myrar och i ibland en svartblänkande tjärn med näckrosor. Tidiga morgnar med stilla lyftande dimmor exponerar ett landskap, där solens första strålar får nattens kvarlämnade daggdroppar att lysa i alla regnbågens färger. Ängsull, Rosling, Jungfru Maria Nycklar frodas på myrarna.

Den absoluta stillheten bryts endast sporadiskt av fågelläten, som skär igenom tystnaden. Längre fram på sommaren lyser de mogna hjortronen upp vitmossemosaiken och framåt hösten ligger de mörkröda tranbären uppradade som pärlband på den rimfrostvita myren. Talrika fåglar har här sina häckningsplatser.

Ingenting på hela jorden kan vara vackrare än de olika årstiderna här uppe på våra Ångermanländska berg och på ingen annan plats kan man uppleva denna sakrala frid, denna tystnad som man nästan kan ta på. Vilken oskattbar tillgång!

Om bärblommorna kalla vårar har frusit längre ned så kan man finna att de har klarat sig utmärkt här uppe och satt frukt. Här är ofta ett par grader varmare, något som nybyggarna förr lade märke till och utnyttjade, bland annat för odlingar. Därför etablerades också i skogarna ovanför Betarsjön nya byar som till exempel Åkerbränna, Stuguvattenkälen och Öfra. Taråberg i Röåns närhet är en annan känd bosättning.

Att i dessa områden smälla upp vindkraftsmonster, dra vägar, fragmentera och markförstöra är en miljöförstörelse så grov att man förfäras. Giriga entreprenörer med Flodin i spetsen tillåts härja fritt.

Vindkraftsskojarna har nu en mycket utstuderad och effektiv strategi för att lyckas med sitt geschäft: härska genom att söndra.

Någon – ett ankare – i det berörda området mutas först med frikostig arrendeersättning. På samrådsmötet framställs därefter den löjligt futtiga byalagsskärven som bygdens frälsning. Några tror på det och struntar i den förstörda miljön medan andra genomskådar taskspelet och tänker på kommande generationer. Det är alltså upplagt för söndring och split.

I Kärmsjöfallet spetsas hela dramaturgin av att kommunen redan ingått ett anläggningsavtal med Flodin på kommunens mark där.

Skogen, älvarna och nu bergen, de sista relativt naturliga artbankerna!

Inget offer är tydligen för stort när profitörer och kapitalister skall gödas.”

Text: Tarabrita

Ny rapport från Energiutskottet. Sverige får betala när EU satsar på sol- och vindkraft

81% av världens energi kommer från fossila bränslen, såsom olja, kol och naturgas. Energiutskottet vid Kungl. Vetenskapsakademien visar i sin nya rapport att endast 31 % av den svenska energitillförseln härrör från fossila bränslen.

Sveriges unika energimix kan bli en stor konkurrensfördel för svensk industri, men när EU satsar på el från sol- och vindkraft kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar att inom en utbyggd europeisk elmarknad spädas ut och bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare.

EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är då angeläget att politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande medlemsländernas energiförsörjning. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.

Även hur elpriserna sätts på den nordiska elmarknaden påverkar Sverige. Höjda avgifter på fossila bränslen minskar paradoxalt nog svensk industris konkurrenskraft då elpriserna i Sverige höjs trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden, den som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras.

Energiutskottet vid Kungl. Vetenskapsakademien menar att det är en brist att Sverige saknar en myndighet med övergripande ansvar för energiområdet. Den nuvarande energimyndigheten har regeringens uppdrag att i första hand utveckla förnybar energi (det så kallade tredje benet) i eltillförseln, framförallt vindkraften. Det är önskvärt att Energimyndighetens ansvarsområde utökas till att omfatta alla energislag och att myndigheten kan ta ett helhetsgrepp över Sveriges energiförsörjning. Energiutskottet föreslår även att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten, inklusive prisfrågan, utifrån från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.

Onsdagen den 3 juli publicerar Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott akademirapporten Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv samt ett uttalande från Energiutskottet i tio punkter. Dessa finns att ladda ned från Kungl. Vetenskapsakademiens webbplats, http://kva.se. 

http://www.kva.se/Documents/Nyheter/Final_Energiperspektiv_130628.pdf