Månad: december 2013

Jämförs spårbildningsinventering före och efter etablering av vindkraft på Storrotliden (Åsele kommun, admin not) så ser vi minskad spårbildning av fågel och övrigt småvilt på och runt omkring Storrotliden. Slagskuggorna skapar en ständigt växlande ljusmiljö i området.

Om man under naturens högtid försommaren vandrar 5 km från Fredrika vägen rakt in till parkens centrum så hör man att fågelsången avtar med minskat avstånd till verken, inne i parken spelar bara enstaka sångfåglar. Tidigare såg vi ofta Järv och Lo spår i området, vi har inte sett järvspår i området efter etableringen, ett lo spår sågs i utkanten av området 2012. Ett stort orrspel som låg 2500 m från uppförda verk har upphört. På vilket avstånd försvagas orrspel? Kungsörnen spelflyger inte längre ovanför Storrotliden där natura 2000 områden och naturreservat nu har hamnat i en odräglig livsmiljö.

Slagskuggorna och buller med inslag av entoniga ljud och dunkande ljud som påminner om betongpålning är mycket störande på stort avstånd i miljöer med lågt bakgrundsljud. Det känns meningslöst att bedriva jakt och naturupplevelser inom 6 km från verken på grund av att buller och ljuseffekter dominerar naturupplevelsen, berget upplevs som ett rödglödgat blinkande, bullrande inferno under vinterperioden.

En 4 årig studie på Näsudden, Gotland redovisar att ett stort verk kan döda 30 fåglar/år. 40 verk på Storrotliden kan enligt studien döda 3600 fåglar på bara 3 år. Det förr så trevliga viltvårds arbetet känns meningslöst när verken skadar. Naturvårdsverkets rapport 6499 juni 2012 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur redovisar att vindkraftsparker skapar barriäreffekter som medför att däggdjuren undviker dessa områden. Det medför att jaktliga värden skadas på andras egendom. Hur ska skadestånden regleras?

Arbetsmiljöverket har meddelat att tillförlitliga avisningssystem inte finns för vindkraftsverk, ingen får vara i verkens ras och utkastområden. Skogsbruket undantas på en area som motsvarar ca 133 ha/verk. Det har visat sig att vingarna spricker i kallt klimat, i Hörnefors kastades del av vinge flera hundra meter från verket, i Norge kastades delar 1000 m från verket.

Vattenfall redovisar att medelvärdet för ljudnivån vid isbildning ökar med 10,6 dB(A) vid 8 m/s på Storrotliden. Det medför en ljudökning av grundnivån i området som motsvarar 426 st verk på Storrotliden istället för de 40 st som tillståndet medger. Buller stör på upp till 9km avstånd.

Naturvårdsverket och forskare redovisar att det beräknade värdet inte kan redovisa verkliga ljudnivåer i kuperad terräng som ligger i kallt klimat där isbildning sker och inversionsförstärkning är vanligt förekommande.

Lufthastighetsskillnader i vertikalled i den kuperade terrängen medför tippningseffekter för ljudvågorna som förstärker ljudet nere i dalarna där lufthastigheten är låg.
Bara isbildning och inversionsförstärkningen höjer under långa tidsperioder ljudnivån med 20-30 dB(A) över det värde som redovisas som beräknat värde av exploatörer.
Driftledaren på Storrotliden Ingemar Forsgren redovisade på offentligt möte i Fredrika att det under vinterperioden alltid är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalarna. Det medför att inversionsförstärkning alltid i varierande grad föreligger under vinterperioden.

Villkoren i tillståndet har så kallad rättskraft. Det betyder att det inte går att ställa ytterligare krav på verksamhetsutövaren i de villkor som tillståndet redovisar. Villkoren redovisar att ljudnivåhöjande effekter av moln, regn, snö, iskristaller, isbildning, sidovindar och inversionsförstärkning inte får redovisas.
Ljudet ska beräknas med programvara som inte kan redovisa dessa effekter och ljudet ska beräknas under barmarksförhållanden för att uppfylla villkoren. Hård snö och istäckt mark reflekterar ljudvågor längre bort, men det får inte redovisas.
Regeringen varnar nu för strängare säkerhetsbestämmelser.

Vattenfall skriver på sin egen sida hur mycket koldioxid deras olika typer av produktion har genom hela produktionens livscykel. Vattenfall redovisar att vindkraftverk ligger högst. Hela 200 % mer än kärnkraft, 67 % mer än vattenkraft. Vindkraft för klimatets skull? Miljöbalken 2 kap 3§ kräver bästa teknik. Besparingsteknik frigör förnyelsebar el energi genom att vattenkraft inte slösas bort i onödan. Det kan utföras till ca 1/3 av vindkraftens kostnad/KWh utan att skada miljön och utan att kraftnäten behöver byggas ut. Tekniken är överlägsen vindkraft och det medför att vindkraft i vårt elproduktionssystem inte kan beviljas enligt skälighetsbedömningen som ska göras enligt miljöbalken. Vindkraft kan inte bevisas vara bättre än nollalternativet därför ska den inte beviljas där bättre teknik föreligger.

För att uppnå det politiska särintresset 10TWh vindel år 2015 så återstår det bara att bygga 3TWh. Det utgör bara 2 % av vår förbrukning. Det kan enkelt sparas i stället. Det motsvarar bara 1,8 verk/ kommun i Sverige. Vi anser massiv ödeläggelse
inte behöver tillgripas. Det saknas skäl för att skada miljön. När besparingsteknik föreligger.

Text och foto:
Simon Rudin, Lycksele

”Vindkraftens intåg i bygden skulle utmynna i mängder av varaktiga jobb och skattepengar, var det sagt.

– Vi känner oss besvikna, vilseledda, men vi saknar möjligheter att påföra Enercon avgifter som kompensation, säger byggnadsnämndens ordförande Björn Berglund.”

Hela artikeln här: http://www.pitea-tidningen.se/pitea/pitea-soker-ersattning-for-svikna-jobbloften-8035605-default.aspx

Erfarenheter av vindkraft i norra Sverige är ännu mycket begränsade tidsmässigt. Låga temperaturer och nedisning ställer dock till stora bekymmer med maskinskador och risker för personskador som följd. Man anordnar därför sedan några år tillbaka särskilda konferenser, Winter wind, om dessa problem.

Förutom dessa risker får man under perioder med nedisning stark förhöjning av bullernivån. De bullerkartor som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningar har oftast ingenting med verkligheten att göra. Det kan personer som lever nära vindkraftsanläggningar intyga. Nedisning är en av flera orsaker till att verkligheten inte stämmer med de teoretiska bullerkartorna.

Skellefteå Kraft gick nyligen ut i pressen med en varning om att det föreligger risk för snöras och istappar i närheten av vindkraftverken. Man säger att det föreligger en risk inom en radie på 300 meter från vindkraftverken. Detta avstånd kan vara avsevärt större för de mycket stora vindkraftverken, kanske uppemot 500 meter.

Vad innebär detta för dem som vill nyttja naturen för skidåkning, vinterjakt och snöskoteråkning och hur påverkas djurlivet? Om man är rädd om livhanken måste man hålla sig på en halv kilometers avstånd. Det innebär också att de stora vindkraftparkerna i princip blir döda områden under den period det finns risk för iskast. Enligt preliminära uppgifter kan det komma att byggas cirka 2 000 vindkraftverk i Västernorrlands län. Ett grovt överslag ger vid handen att cirka 150 000 hektar hamnar inom riskområden. Vart tog allemansrätten vägen? I området mot Jämtlandsgränsen i Sollefteå kommun kan det bli cirka 300 vindkraftverk på en yta av 25 gånger 15 kilometer. Vem vågar beträda detta område under vintern? Vindkraftverken står tätt skuldra vid skuldra. Inte en kvadratmeter är riskfri.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6574181-vinter-och-vindkraft-en-riskabel-kombination

Vilka konsekvenser ger storskaligt vindbruk i de norrländska skogarna?

En ny näring, vindbruk, breder ut sig i rasande takt i de norrländska skogarna. Vilka konsekvenser detta får för skogsbruket är ännu inte självklart. Erfarenheterna är ännu begränsade i både tid och rum.

Enligt prognoser kan det komma att uppföras ca 2000 vindkraftverk enbart i Västernorrlands län. Detta medför i sin tur att hundratals mil av nya breda vägar och kraftledningsgator kommer att anläggas i skogslandet liksom att stora ytor friläggs för vindkraftverken och dess servicebyggnader. En konsekvens är att flera hundra mil av hyggeskanter kommer att skapas vilket ökar nämnvärt risken för stormskador.

Det är känt att vindkraftverk i kallt klimat drabbas av isbildning på både rotorer och torn. Detta resulterar inte sällan i iskast. Det medför att vindkraftparker är uppenbara riskområden under den kalla delen av året. Så här presenterar Skellefteå Kraft problematiken vid Winterwind 2012:

Ice throw

Risks for third party in the area:

• Hunters

• Snowmobile riders

• Berry pickers

• Raindeer herders

The hazard area for ice throw will be signposted. Existing snowmobile trails will be moved outside the risk area

Health and safety procedures for personnel and visitors

– Health and safety information for all

– Risk assessment prior to access in winter

– Operation centre informed on arrival and when leaving the wind farm

– Wind turbine shut down before entering the hazard area (300 m)

– Visitors only if authorised by wind farm manager

– However, wheeled or tracked vehicles with roof can drive through the wind farm without

any need to shut down the wind farm

– Hard hat

Riskområdet som anges är underkant för de vindkraftverk som byggs numera. I detta fall är totalhöjden endast 150 m men kommer att bli över 200 m på nya vindkraftverk. Kastlängder på uppemot 500 m är möjliga. Detta kommer att begränsa möjligheterna att bedriva arbete i skogslandet under den kalla perioden.

En annan påverkan av iskast är skador på omgivande träd inom kastområdet. Det rapporteras att träden kan bli som blästrade. Detta är ännu en mycket preliminär uppgift och måste undersökas närmare. Detta kan påverka skyddade områden som är belägna nära vindkraftanläggningar. En fråga som uppkommer med anledning av detta är vilka säkerhetsavstånd man skall tillämpa för nyckelbiotoper och Natura 2000-områden?

I Storrotliden har dokumenterats en typ av trädskador som förknippas med inverkan av vindkraftverken. Ett antal trädstammar inom ett avstånd på 1, 5 km från verken är avbrutna. Orsaken är inte helt känd. En teori är att isbildning på träden är orsaken och att detta skulle bero på att luftens temperatur sänks efter passagen av vindkraftverken. En annan teori är att vindkraftverken orsakar en kraftig turbulens i lufthavet som utsätter träden för en ny typ av belastning som de inte är anpassade för. Denna skadetyp bör studeras ingående.

Vindkraften skapar en helt ny miljö i skogslandet. I första hand gäller det buller som skapas och som kan spridas över mycket stora områden. Mycket större än vad som anges i de bullerkartor som upprättas av exploatörerna. Skall skyddade områden även skyddas för höga bullernivåer? Skall även faunan skyddas mot höga bullernivåer?

Sammantaget så påverkar vindkraftinstallationer skogslandet på en rad områden. Skogens sociala värden kommer att påverkas i stor utsträckning. En fråga som måste ställas i detta sammanhang är om detta kommer att påverka möjligheterna att certifiera skogen enligt FSC. De nationella riktlinjerna lyser fortfarande med sin frånvaro och efter mer än ett års arbete är de ännu inte klara. Var sitter problemet?

Åke Wikström

Vid Nipakademins informationsmöte i Näsåker den 23 november presenterades en sammanställning av kunskapsläget när det gäller den storskaliga vindkraftens påverkan på miljö och samhälle, se bilagor. Sammanställningen grundar sig på en genomgång av forskningsrapporter av olika slag. Vi konstaterar att det saknas kunskaper och erfarenheter från de flesta områden. Det pågår forskning inom en rad områden men resultaten lär komma när merparten av de stora installationerna är på plats. Detta  kan medföra oöverskådliga skador på miljö och för lokalsamhällen.

Arne Hellsten f.d. kommunalråd från Malå, som deltog i mötet, rekommenderar ett moratorium för att utvärdera vad som nu är byggt. Han har erfarenhet av vindkraftens påverkan så han borde veta vad han talar om. Vilka politiker i våra områden har en dylik insikt? De dominerande störkällorna i norrländsk natur är troligen buller och iskast. Den senare kan bemästras med besöksförbud men buller kan man inte slippa undan.

Vi ifrågasätter i detta sammanhang Naturvårdsverkets roll. Kunskaper om bullerspridning finns belagda i en mängd forskningsrapporter men dessa omsätts inte i regelverk. Detta är ytterst beklagligt och man kan fråga sig vilken roll Naturvårdsverket skall fylla. Tjäna exploatörerna eller skydda människor och natur från skadlig påverkan? Exploatörerna är också skyldiga enligt Miljöbalkens hänsynsparagraf att tillämpa kunskaper för att skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet.

Åke Wikström
Ordf Nipakademin

Vindkraftens påverkan på miljö och samhälle rev 2  (Pdf)

Referenslista (Pdf)

Eon använder maffialiknande metoder för att hindra boende nära Gubbaberget i Ljusdal, Hälsingland, att yttra sig när det gäller den planerade vindkraftsparken menar Peter Carlson från Stugutjärn.

Reportage i Hela Hälsingland

Hela avtalet: Avtal 20131024