Kategori: FSL

Kommuner har sedan 2009 vetorätt mot vindkraftsutbyggnad. Detta är emellertid en ordning som vindindustrin vill ändra, konstaterar Jan Hedman ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL:

”Allianspartierna försvarar vindkraftsvetot, medan den politiska vänstern omfamnar det internationella riskkapitalet och är emot kommunernas beslutanderätt. Åsa Romson beställde innan hon avgick en utredning, som med all sannolikhet kommer att ifrågasätta vetot. Fokus hamnar då på Centern, som är parlamentarisk vågmästare i frågan.

För uranbrytning och slutförvar av kärnavfall råder kommunal vetorätt. Kommunen kan, liksom vid vindkraft, utan särskild motivering tacka nej. Vi menar att detta är en klok ordning, och att i eget hus bör kommunernas egna valda politiker vara herrar. Avsikten med nu gällande lagstiftning från 2009 var enligt förarbetena explicit att inte minska kommunernas inflytande vad gäller vindkraftetableringar. Många kommuner välkomnar vindkraft. Det finns då heller inget motiv för att tvinga sig på de motvilliga – detta är en fråga om lokalt självstyre. Motsatt synsätt vittnar om ett bekymmersamt storstadsperspektiv.

I höstas meddelade Centerns energipolitiske talesperson Rickard Nordin att Centern tillsammans med de borgerliga partierna står fast vid vindkraftvetot, i en artikel rubricerad Det kommunala vetot utmärkt exempel på närodlad politik. Centern är nämligen parlamentarisk vågmästare i veto-frågan, och värnar klokt nog det kommunala självstyret.

Nyår 2016 kom regeringens regleringsbrev till Energimyndigheten. Där får Energimyndigheten uppdraget (tillsammans med Naturvårdsverket) att analysera om behov finns för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen. Avrapportering efter nyår 2017.

Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel en europeisk pensionsfond – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik?

Läs Föreningen Svenskt Landskapsskydds debattartikel på dagens SvD debatt
http://www.svd.se/vindkraft-en-investering-med-hog-politisk-risk/i/senaste

I oktober 2015 beslutade riksdagen om den 60-procentiga subventionshöjning som vindindustrin nu behöver för sin räddning. Alla partier utom Sverigedemokraterna slöt upp, även om stödet internt i flera partier var skakigt. Knappt hade bläcket torkat på riksdagsprotokollet, innan vindindustrin började argumentera för ytterligare höjningar.

Förra fredagens energiöverenskommelse växlar kärnkraft utan effektskatt, i utbyte mot ännu en kraftig subventionshöjning till vindkraft.

När dammet lagt sig kommer höjningen att vara kontroversiell. Många menar att vindkraftssubventioner genom de så kallade elcertifikaten nu gjort sitt, till exempel elcertifikatsystemets upphovsman (Second Opinion 2015-09-04). Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott liksom Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, vill avsluta certifikaten. Även SD vill avveckla subventionssystemet, och Liberalerna motsätter sig nu nya elcertifikat efter 2020.

MP räknar nu med att subventionerad svensk koldioxfri vindel ska försörja delar av Europa. Men verkligheten är att fossilkraft säljs avsevärt billigare än osubventionerad vindkraft under överskådlig tid framöver, och det är inte svenska politiker som bestämmer detta. Världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere, och det är verkligheten som räknas – inte drömmarna. Vem räknar med europeisk solidaritet i frågan?

I verkligheten bygger vi vindkraft för att sälja kraftigt subventionerad förlust-el. Vindbolagen försöker nu sälja ut sina förlustbringande vindkraftverk, för att koncentrera sig på projektering/byggnation, och riktar sig särskilt till köpare som kommuner, landsting och pensionsfonder. Till dig och mig.

Kan vi ta för givet att efter valet 2018 kommer den politiska majoriteten att troget försvara vindkraftssubventionerna allt medan förlusterna fortsätter – likt varvsstödet på 70-talet? Decemberöverenskommelsen höll mindre än ett år. MP menar nu att 2040 ska vi ha 100 procent förnybart, medan M hävdar att kärnkraften kan fortsätta utan tidsbegränsning. När spricker bubblan?

Följdfråga: Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel europeiska pensionsfonder – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik? Hänger investeringens avkastning på en politisk spekulation i att subventionspolitiken fortsätter? Kan den i annat fall – liksom kolgruvor – rentav närma sig ”stranded assets” ?

Osannolika resonemang? Tja…. hur skulle du vilja satsa dina egna sparpengar?

Jan Hedman

ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Henrik Wachtmeister

presstalesman för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 

Under 2015 har energimyndigheten, tillsammans med Naturvårdsverket, tagit fram en vägledning för kommunal tillstyrkan eller veto vid vindkraft. Och nyligen avgav miljö- och energidepartementet 2016 års regleringsbrev för myndigheten.

Vi läser det nya regleringsbrevet och sätter kaffet i halsen: “Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de föreslå sådana, inklusive författningsförslag“. Uppdraget ska redovisas senast juni 2016.

Regeringspartierna vill avskaffa kommunernas nuvarande vetoträtt vid vindkraftetableringar. energimyndigheten var redan i samband med lagstiftningsprocessen 2009 motståndare till vetot. De har sedan dess, med energiskt stöd av vindkraftbolagen och anlitade advokatbyråer, i olika sammanhang argumenterat för att vetorätten bör avskaffas.

Läs också: Ånge kommun sätter stopp för vindkraft på Bäråsen

I Sollefteå – en mycket vindkraftpositiv kommun – har kommunen under 2014 utnyttjat vetot mot en vindkraftpark om 22 verk som Nordanvind vindkraft AB ville bygga i Kärnsjöområdet. Motivet är att verksamheten skulle hota rennäringen. Östersunds styrande politiker hade för avsikt att utnyttja vetot mot 30 planerade verk som Statskraft och SCA planerade vid Storhögen, mot bakgrund av närheten till flera grannbyar.

Bolaget drog 2013 tillbaka ansökan inför beslutet om veto. I Bräcke ville Statskraft och SCA utöka befintlig vindkraft på Mörttjärnberget med ytterligare sex vindkraftverk. Kommunen sade nej till planerna med hänvisning till bullerproblem hos närboende. Bolaget har nu avbrutit sin vindkraftplanering i Sverige.

Departementets regleringsbrev innebär nu en inbjudan till energimyndigheten att föreslå inskränkning av den kommunala vetorätten. Var beredd på att framåt sommaren hör vi av frågan igen. Vänner av kommunalt självstyre bör vara uppmärksamma.

Jan Hedman

Ordförande i Föreningen svenskt landskapsskydd FSL

Branschorganisationen Svensk Vindenergi har förhoppningar om att svensk vindkraft ska bli lönsam och konkurrenskraftig i Europa. Vindindustrin har emellertid lämnat affärsmässigheten bakom sig och utvecklat bidragstillvänjning – men talar om miljö. Vår natur föröds av inbillade miljövänner och godtrogna politiker.

Svensk Vindenergis VD Charlotte Unger har nyligen publicerat sig i ÖstgötaCorrespondenten (“Subventionerna går till fossil energi“) samt GöteborgsPosten (“Det är lågpriskolet som hindrar satsning på förnybar el“). Enligt Unger är det den globala prisutvecklingen på kol och olja samt utsläppsrätter som är orsaken till de låga elpriserna, och i mindre grad den svenska vindkraftutbyggnaden. Tidigare var budskapet att konsumentpriserna sjunker tack vare vindkraften. Tiderna förändras.

Båda faktorerna pressar det svenska elpriset nedåt. De globala prisnivåerna kan vi inte göra mycket åt. Men vi kan avbryta vindkraftutbyggnaden, spara pengar och rädda naturen. Svensk elproduktion är koldioxidfri, vindkraftverken förutan.

Unger vill emellertid exportera el till Europa. Tankefiguren bygger på att svensk koldioxifri vindel kan försörja stora delar av Europa. Tankefelet däremot, består i att man utgått från en önskad verklighet – i stället för hur verkligheten är. Verkligheten är att fossilkraft är avsevärt billigare än vindkraft.

Ungers svar är en vädjan om högre priser på fossilenergi. Men det är nu inte svenska politiker som styr världen och bestämmer världsmarknadspriser på energi. Ungers höga fossilpriser förblir under överskådlig framtid en grön dröm, medan världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere. Det är verkligheten som räknas, inte drömmarna. Frågan om affärsmässighet och timing förefaller nu ointressant för de bidragstillvanda vindbolagen – subventioner är det intressanta. Så nu sitter de där med Svarte Petter och hoppas på räddning från politiken.

I höstas beslöt riksdagen om mycket kraftiga höjningar av subventioner till vindel genom elcertifikatsystemet. Gissar vi fel om vi antar att vindindustrin redan förbereder propåer om ytterligare höjningar och ambitionsökningar? Kommer riksdagspolitiker att gå på detta en gång till? Och vilka lokalpolitiker kommer att fortsätta drömma om storslagna förlustprojekt i en förödd hemkommun?

Jan Hedman
ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister
presstalesman Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

FSL:s hemsida: http://www.landskapsskydd.se/

FSL:s årsmöte 2016 hölls i Uppsala den 5 mars.

Det var ett engagerat årsmöte. Efter den formella delen, med alla stadgeenliga punkter, följde informativa diskussioner med pålästa och kunniga mötesdeltagare.

Årsmötesprotokollet finns på hemsidan http://www.landskapsskydd.se/

Från medlemsinformationen feb. 2016:

”Vad har hänt i Sverige och världen sedan oktober 2015

Som väntat togs beslut den 21 oktober i riksdagen om en 60-procentig höjning av
subventionerna från och med januari 2016. Sverigedemokraterna var emot höjning.
De borgerliga partierna (M +FP + KD) röstade för en 60-procentig höjning av
kvotnivån. De rödgröna + Centern röstade för kvotnivåhöjningen om +60% samt
dessutom en mindre höjning av ambitionsnivån från 26,4 till 28,4 TWh, vilket blev
riksdagens beslut.

Den kraftiga höjningen av subventionerna förbättrar ekonomin för
vindkraftföretagen, men pga de fortsatt låga marknadspriserna på el så går det ändå
dåligt. Prognoserna pekar på att de låga elpriserna fortsätter.

I december höll ICCP sin konferens i Paris. Man lyckades inte ena sig om något
bindande avtal om utsläppsminskningar, utan alla förband sig – något förenklat – att
göra så gott man kunde och ville. Målsättningen beslöts till max +2 grader
temperaturhöjning globalt, men helst 1,5 grader. Många länder hade självmant gjort
åtaganden om utsläppsminskningar, och det avtal som tecknades handlar om att man
ska ha avstämningar vart femte år, och då ska alla länder redovisa hur långt man
kommit.

Vad har FSL gjort

Inventering av vindkraftverk nära vägar.

Trafikverket har till slut reagerat vad gäller vindkraftverk nära vägar och beslutat att
flytta en vägsträcka på grund av närheten till väg för Statskraft-SCA:s vindkraftpark
Björkhöjden i Jämtland. Motiveringen var att “… vid vissa väderförhållanden under
vintertid finns det risk för att is och snö kan lossa från vindkraftverken“.
FSL (Henrik Wachtmeister) har varit i kontakt med Trafikverket angående vilket
avstånd som ska gälla mellan vindkraftverk och allmän väg. Trafikverket har inte
hängt med de senaste årens utveckling då verken blivit högre och högre och inte
heller använt sig av sin egen handbok för att korrekt ange skyddsavstånd. För att
räkna ut rätt avstånd används Elforsks formel (diametern + höjden) x 1,5.
Trafikverket har lovat att fr.o.m. nu använda detta instrument för att skydda vägar
och de som färdas därpå från bl.a. iskast. Så vi uppmanar nu alla att vara
uppmärksamma på detta och kräva detta vid framtida etableringar.

Vi har som svar på vår fråga till medlemmarna fått in fem stycken svar, som kan
innebära att man inte iakttagit rätt avstånd. Vi avser nu närmare undersöka dessa
fall, och får då ta ställning till hur vi bör hantera frågan.

Debattartiklar

FSL för löpande debatt på dagstidningarnas webb-sidor. Under hösten har vi
inledningsvis fokuserat på frågan om höjningen av vindkraftsubventionerna, fram till
dess frågan var avgjord.
Nu efter nyår har vi med flera debattartriklar i Norrlandstidningarna lyft fram att
Nätverket för Vindbruk – en del av Energimyndigheten – skulle kvalitetsgranska en
utredning från Vindkraftcentrum i Strömsund angående nya arbetstillfällen vid
bygget av vindparken Mörttjärnsberget i Bräcke kommun. Energimyndigheten, dvs
kvalitetsgranskaren, har i samband med detta “bättrat på“ och förvanskat siffrorna
vad gäller nya jobb.

Vi försöker nu få plats i någon tidning för att uppmärksamma att det möjligen
förbereds ett nytt hot mot det kommunala vindkraft-vetot. Det är Miljö- och
energidepartementet som avgivit regleringsbrev 2016 för Energimyndigheten. Ur
regleringsbrevet läser vi: “Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att
behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de
föreslå sådana, inklusive författningsförslag.“ Vi tror inte att Energimyndigheten
kommer att missa den chansen. Det gäller att slå larm i tid !

Annat som händer

Ove Björklunds och Åke Wikströms arbete angående buller.
Ove Björklund från Halmstad och Åke Wikström från Ramsele driver på varsitt håll
energiskt frågan om buller och bullerskador i samband med vindkraft. Ove
argumenterar gentemot en rad myndigheter, bl.a. Folkhälsomyndigheten och
Naturvårdsverket. Åke försöker få Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i
Härnösand att förklara varför man inte beaktar ett antal aktuella och relevanta
vetenskapliga rapporter. Det gäller att inte ge upp, även om man förefaller tala för
döva öron. Heja Ove och Åke, framtiden kommer att ge er rätt!

Buller i Torsås

Ett intressant aktuellt fall avser Torsås i Småland. Här har återkommande klagomål
på ljud från Greenextremes vindkraftverk framförts till bygg- och miljönämnden
från sju hushåll. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping har yttrat sig:
“Svaret på den andra frågan om 40 dB(A) vid bostad är en tillräcklig begränsning
med hänsyn taget till de sjuka personerna är således nej“. Kommunen är emellertid
nu formellt förhindrad att besluta i frågan, eftersom länsstyrelsens prövning av
samma fråga pågår. Vi bevakar vad som sker.

Bullerhearing i riksdagen

På initiativ från några riksdagsmän planeras i mars en hearing i riksdagshuset
rörande bullerproblematiken. FSL bistår med tips på forskare och drabbade.
Det finns många fall från verkligheten som vi kan referera till. Men vi behöver fler.
Du får gärna höra av dig till Henrik Wachtmeister om du eller någon du känner har
dessa problem henrik.wachtmeister@landskapsskydd.se eller via tele 0706-07 96 84.
Vi behöver fler röster från verkligheten.

Situationen i Ekestad

Situationen för de boende i Ekestad norr om Kristianstad i Skåne är i det närmaste
ohållbar. Fem verk som står på en höjd terroriserar ett 40-tal grannar både dag och
natt. Man störs t.o.m. på 1 600 meters avstånd. Kommunen bad, efter påtryckningar
från grannarna, länsstyrelsen att ompröva tillståndet, vilket skedde. Mark- och
miljödomstolen – dit bolaget överklagade – tyckte emellertid att frågan kunde skötas
av tillsynsmyndigheten (kommunen). Grannar och länsstyrelsen har nu överklagat
till miljööverdomstolen. Vi vet inte när beslut är att vänta, men bevakar frågan.

Informationsinsatser

FSL lägger mycket arbete på vår hemsida www.landskapsskydd.se, som vi är stolta
över. Här har vi löpande information i notisform om vindkraftrelevanta nyheter.
Sidan innehåller även smått och gott som bl.a. bullerfrågor, frågor om
fastighetsvärden, en inspirationartikel om hur andra har jobbat – samt en vädjan om
att gå med i FSL och stödja oss.

Vi arkiverar även våra debattartiklar elektroniskt på hemsidan. Sidan är mycket
välbesökt.

Vad ser vi framför oss.

Tecken på uppvaknande

Möjligen ser vi redan nu – som en effekt av de höjda subventionerna – tecken på att
vindkraftbranschen börjar vakna till liv efter att under hösten ha haft låg aktivitet.
Men det är kanske lite för tidigt att säga än. Vi ser också uttalanden från
vindkraftbranschen och miljörörelsen om att nu bör vi skaffa oss en ambitiös
vindkraftmålsättning för 2030, för att uppfylla löften som Åsa Romson m. fl. utställt i
Paris. Vi får räkna med att vad som sades i Paris kommer att användas som
ammunition för att argumentera för mer vindkraft.

Behov av vaksamhet

Vi uppmanar alla som är hotade att kämpa för sina livsmiljöer. De som redan är
drabbade kan påverka tillsynsmyndigheten (vanligtvis kommunen) genom att påpeka
olägenheter. Man ska kräva att få ta del av kontrollprogrammet som är upprättat och
påverka detta, då dessa ofta är för generösa/slappa mot vindkraftbolagen.
Tillsynsmyndigheten gör ofta ingenting förrän grannarna klagar. Lokalpressens
debattsidor är ofta ett lämpligt forum för att ge uttryck åt sina synpunkter.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd 2016-02-01
Redaktör Jan Hedman
I redaktionen: Marie Andersson, Helene Brandt, Åke Gustavsson, Henrik
Wachtmeister