WWF och vindkraft

Överraskad. Varför har inte WWF:s rekommendationer (från 2007) om vindkraft uppmärksammats mera och efterlevts?

WWFs krav vid urval av områden för vindkraft

  • vindkraften i första hand bör lokaliseras till redan starkt exploaterade områden.
  • en heltäckande nationell planeringsprocess måste föregå en storskalig utbyggnad
  • för- och nackdelar för miljön med antingen få stora vindkraftsparker eller många spridda vindkraftverk måste övervägas
  • undanta områden som är särskilt utpekade för att de hyser såväl hotade som särskilt känsliga eller värdefulla arter eller biotoper, exempelvis naturreservat, Natura 2000- och Ramsarområden mm. Exploatering i sådana områden ska endast kunna ske i undantagsfall, om man kan visa att syftet med skyddet inte äventyras och att inga värden skadas.
  • obrutna fjällområden, viktiga rast-, övervintrings- eller sträcklokaler för fåglar, t ex värdefulla grunda utsjöområden som Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken, Lilla Middelgrund och Fladen och områden som är viktiga lek- eller yngelplatser för fisk.

Från WWF:s hemsida: http://www.wwf.se/publikationer/1125122-wwf-och-vindkraft

Det största bedrägeriet.

När riksdag och regering 2009 befallde att alla elkonsumenter skulle betala en extraavgift till vindkraftverksindustrin var det det största bedrägeriet mot det svenska folket någonsin.

Beslutet grundades i två propositioner med uttalat mål att minska landets utsläpp av CO2.

I all hast före miljökonferensen i Köpenhamn och Sveriges ordförandeskap i EU 2009 tappade politikerna all vett och sans. De noterade inte ens att svensk el inte producerades i kolkraftverk, elen från vindkraftverk kunde inte ersätta något som inte fanns, och lyckades heller inte med den enkla beräkningen att uppförandet av de gigantiska maskinerna alltid skapar mera utsläpp av CO2 än de någonsin kan gottgöra genom att ersätta kolel.

I brådskan missbrukade riksdagen sin makt att beskatta befolkningen genom att den extraavgiften som var nödvändig för att göra innehavet av dessa fullständigt ineffektiva maskiner vindkraftverk inte skulle vara en skatt som vanligt till statskassan för att täcka statens omkostnader, sjukvård, försvar o.s.v. utan en avgift som varje elkonsument skulle betala till alla de som ägde maskinerna. De bolag som säljer el till privata elkonsumenter agerade frivilligt regeringens hantlangare genom att föra upp den här extra avgiften på fakturorna. Dessa bolag är inte skyldiga att tjänstgöra som uppbördsmyndighet. De har ingen skyldighet att fakturera elkunderna denna extraavgift som inte är skatt. De borde tvingas att ta bort avgiften.

Det behövs bara att ett elbolag låter bli att leka uppbördsmyndighet och tar bort avgiften för att alla elkonsumenter kommer att välja att göra affärer med just detta bolag.

Grundlagen ger riksdagen rätt att beskatta folket för landets utgifter men denna rätt innebär inte att tvinga befolkningen att ge pengar direkt till rika privatpersoner och bolag.

Regering och riksdagens illa genomtänkta beslut ansågs så viktig att även anan grundlag måste åsidosättas. Svenskt statskick grundas i Regeringsformen. Första paragrafen stadgar uttryckligen att den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse vilket är ett planmonopol som gäller för all byggnation i kommunen. Grundlagsändringar får endast genomföras efter två riksdagsval. Detta självstyre inskränktes emellertid 2009 genom enkelt beslut i riksdagen. Stora och många maskiner vindkraftverk undantas från kommunens självstyre. Den som vill sätta upp maskinerna behöver bara tillstånd från regeringens förlängda arm, länsstyrelsen, och överklagas detta tillstånd så lyder både länsstyrelsen och domstolarna regeringens befallning att inte hindra utbyggnaden av vindkraftverk. Befolkningen som drabbas av dessa maskiner har ingen laglig möjlighet att värja sig.

Naturligtvis sätts det skydd av natur och människa ur spel som uttryckligen stadgas i svensk lag Miljöbalken.

Även den EU-lag Maskindirektiv som skall gälla alla maskiner har fått EU-kommissionens tillåtelse att kunna sättas ur spel för de jättelika farliga maskinerna vindkraftverk.

En anmälan av svenska staten till United Nations Economic Commission For Europé

ACCC/C/2013/81 (Sweden) väntar på avgörande i frågan om medborgarnas rättigheter att värna sin miljö.

Som medborgare är det skrämmande och ofattbart att något så simpelt som maskiner kan anses så viktiga så statens rättsapparat sätts ur spel.

Är det möjlig att medias okritiska ältande av klimatkatastrof kan förblinda så många medborgare att dessa rättsövergrepp får passera?

Är medias ältande också orsaken till att saklig debatt om utbyggnaden av vindkraftverk inte förekommer i Sverige, eller en saklig debatt om nonsensöverenskommelsen i Paris?

Hur länge skall dessa missförhållanden fortsätta?

Text: B.Stymer
valab@helgaro-liv.se

Öppet brev till MPD Länsstyrelsen, Härnösand

Ramsele 2015-11-13

Öppet brev till Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen 871 86 Härnösand

Kopia: Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Sollefteå Kommun, Nyhetsmedia

Ert svar beträffande beslut angående tillstånd för vindkraftanläggning i Salsjö, Sollefteå kommun, dianr 559-7322-15

Vi får tacka för Ert svar på Ert svar  (Svar från LS ) på vårt brev från 2015-10-02 Ert svar innebär tyvärr en oförändrad tillämpning av dagens regelverk för störande ljud i samband med drift av vindkraftverk. Ett regelverk som är baserat på kortvariga studier av mycket små vindkraftverk, en sjättedel i storlek i jämförelse med dagens, och placerade i ett flackt landskap det vill säga en helt annan miljö än de kuperade skogslandskap som nu är fallet. Erfarenheterna av tillämpning av detta regelverk är att landsbygdens invånare, som bor inom 5-10 km från vindkraftanläggningar, kan komma att drabbas av en starkt försämrad livsmiljö. Dessutom tillkommer alla andra konsekvenser på sociala relationer, fastighetsvärden mm. Att störande ljud i samband med vindkraft är ett problem framgår klart av alla rapporter som nu strömmar in från hela landet. Dessa rapporter har Ni tagit del av i vårt förra brev. Förutom de nationella rapporterna förekommer en strid ström av störningsrapporter på global nivå.

Dessa klagomål har i sin tur lett till att man på sina håll begärt omprövning av villkor som i Kristianstad i fallet Karlsholm och i Bräcke säger kommunen nej till en utvidgning av Mörttjärnbergets vindkraftpark med hänvisning till störande lågfrekvent ljud i Albacken med flera byar. Vi är nu ytterst förvånade att verkligheten negligeras på detta sätt som Ni nu gör genom att ge tillstånd till ännu ett stort projekt utan att på något sätt beakta alla dessa erfarenheter. Slutsatsen för vår del är att Ni inte beaktar Miljöbalkens hänsynsparagraf.

Ni hänvisar till Era erfarenheter från tillsyn. Vi menar att regelverket är baserat på fel förutsättningar och att de mätningar som görs för att följa upp anläggningar i drift är därför av ringa värde när det gäller att fastställa ljudstörningar. Mätresultaten har dessutom en märklig förmåga att alltid hamna på rätt nivå, dvs under de 40 dB(A) som i de allra flesta fall är stipulerat. Detta står ej i överensstämmelse med resultatet av långtidsstudier av ljudnivåer, se nedannämnda rapport av Conny Larsson.

Forskningsrapporter av skilda slag har slagit fast att vindkraftljudets störningsgrad ej kan karaktäriseras av mätning av medelvärde av ekvivalent ljudnivå uttryckt i dB(A). Detta har påtalats i bl.a. den omfattande kanadensiska studien, Understanding the Evidence: Wind turbine Noise. I denna studie deltog professor Kertin Persson Waye från Göteborgs Universitet som en av ett stort antal mycket meriterade forskare. En av rapportens viktigaste slutsatser är att störande ljud från vindkraftverk ofta är amplitudmodulerat och lågfrekvent. Att mäta detta ljuds styrka som ett vägt medelvärde uttryckt som dB(A) är olämpligt. Då förloras information av stor betydelse för förståelse av uppträdande ljudstörningar.

Ni hänvisar till relevant forskning och vi menar att den ovannämnda kanadensiska rapporten är högst relevant. Samma gäller för rapporten Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning, initierad av Energimyndigheten och utförd av Conny Larsson Uppsala Universitet. Denna rapport redovisar att de ljudberäkningar som utförs i samband med tillståndsgivning ligger konsekvent ca 5 dB(A) för lågt beroende på en rad omständigheter som beräkningsmodellerna inte tar hänsyn till. Denna rapport redovisar också att amplitudmodulation förekommer frekvent vid de stora anläggningar som var föremål för studien. Om man menar att forskning skall ge vägvisning i för vilka krav man skall ställa på anläggningar så borde detta resultat omedelbart få genomslag i regelverket. Detta tycks nu inte vara fallet. Vi kan tolka denna brist så att Ni menar att forskningsresultaten inte skall få påverka dagens regelverk. Det handlar om ännu ett brott mot Miljöbalken.

Att införa en ny regel för lågfrekvent ljud, som i år introducerats, baserat på Folkhälsomyndighetens allmänna råd för inomhusmiljöer synes oss vara en desperat åtgärd utan förankring i forskning om störande lågfrekvent ljud från dagens stora vindkraftverk. Även detta vill vi rubricera som brott mot Miljöbalken om Ni inte kan på ett övertygande sätt kan visa att relevanta studier genomförts i miljöer med ljud från vindkraftverk.

Ni pekar på att det pågår studier vid ett antal anläggningar för att komma till rätta med problemen med störningar från lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. I England har man gått på djupet i att studera denna ljudtyp, se rapporten Wind Turbine Amplitude Modulation initierad av renewableUK. Ett omfattande arbete har lagts ned på att förstå de mekanismer som ger upphov till denna ljudtyp. Slutsatsen är att det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet alstras när rörelseenergi i luften omvandlas till elenergi med hjälp av mycket stora rotorer. Rapporten säger vidare att detta ljud hörs företrädesvis på avstånd större än 10 rotordiametrar, i med- och motvind, och att processen som alstrar detta ljud och spridningen av detsamma är så komplex att det enda säkra sätt som man kan komma tillrätta med störningar är att stoppa driften. Vi anser att mot denna vetenskapliga bakgrund fortsättningsvis besluta om att ge tillstånd till nya storskaliga vindkraftprojekt är liktydigt med att spela en form av rysk roulette med landsbygdens miljö. Vi anser att Ni borde tillämpa en försiktighetsprincip när det gäller lokalisering av storskalig vindkraft. Det innebär stora avstånd till bebyggelse.

Att myndigheterna nu inser att lågfrekvent amplitudmodulerat ljud är ett påtagligt problem förstår vi när vi läser att ytterligare medel tilldelas både Kerstin Persson Waye och Conny Larsson för att fortsätta studier kopplade till denna ljudtyp. Är detta ett sätt att fördröja introduktionen av ett reviderat regelverk som lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf? Att gömma sig bakom pågående svensk forskning när det gäller dessa synnerligen viktiga frågor anser vi vara oacceptabelt. Är utländsk forskning inom detta område av undermålig kvalitet så att den inte bör beaktas? Vi tvivlar på att så är fallet.

Vår tolkning är att svenska myndigheter på olika sätt fördröjer en revidering av det regelverk som nu skapar allt fler ljudstörda miljöer. Människor som valt att leva och bo på landsbygden får betala ett högt pris för det som nu sker i vindkraftens tecken.

Vi vill nu få förklarat hur Ni anser att Ni lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf som säger att ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa mot skada eller olägenhet.”

Vi begär därför svar på följande frågor:

Är rapporten Ljud från vindkraft-modell-validering-mätning ett undermåligt underlag för revidering av regelverket för ljud från vindkraftverk?

Är rapporten Understanding the evidence: Windturbine noise en rapport vars slutsatser om hälsorisker och karaktärisering av störande ljud inte behöver beaktas?

Är rapporten Wind Turbine Amplitudmod Modulation ett underlag vars slutsatser inte behöver beaktas vid lokalisering av storskalig vindkraft?

Kan Ni lämna referens till någon vetenskaplig studie som visar att Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus är relevant när det gäller samband mellan upplevda störningar och amplitudmodulerat lågfrekvent ljud från vindkraftverk?

Är störningsrapporter från levande människor av den arten att de kan avfärdas som icke relevanta?

Tacksam för svar.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå
Åke Wikström e.u.
062310417@telia.com

Det blåser kalla vindar.. En magisteruppsats av Sanna Olsson

11698563_1002129043160962_6606750785950671446_n

Det blåser kalla vindar i Norrland : ”En studie av kommunikation, attityd och acceptans av vindkraftsutbyggnad utifrån lokalinvånares perspektiv.”

En magisteruppsats av Sanna Olsson, Uppsala om vindkraftsexploateringen i Norrland med fokus på Sollefteå kommun. Tack Sanna!  http://www.uppsatser.se/uppsats/fa9dfa451e/

”I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.”

Hela uppsatsen finns att läsa här: Uppsats Sanna Olsson

 

Översiktsplanen och miljöbalken. Frågor till ansvariga i Sollefteå kommun

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. Plan- och Bygglagen (PBL) och ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses (jfr 3 kap. 4 §). Översiktsplanen ger därmed vägledning om hur allmänna intressen ska beaktas i efterföljande planering. Även bedömningar som har skett enligt andra lagar vägleder och ger dessutom stöd för samordning (jfr 2 kap. 2 och 11 §§ och 3 kap. 2 § PBL samt 3 och 4 kap. MB, prop. 1997/98:90 s. 159). Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska inte tillämpas i PBL. Genom interna samråd i kommunen – och med länsstyrelsen under planprocessen – kan dock tillämpningen av hänsynsbestämmelserna i PBL samordnas med miljöbalkens hänsynskrav. Det är naturligt att bedömningarna anpassas till miljöbalkens praxis och kan säkerställa genomförandet av beslut enligt PBL, men också enligt andra s.k. sektorslagar. SOU 2013:34

Syftet med samrådet med medborgarna angavs till en början vara ett utbyte av information och synpunkter, vilket senare i samband med revideringen 1996 förtydligades och ändrades till att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan som skulle leda till ett ökat intresse för den fysiska planeringen hos allmänheten och en skärpning av kommunalpolitikernas uppmärksamhet när det gällde olika lokala opinionsyttringar. SOU 2013:34

Med anledning härav ställs följande frågor till Sollefteå kommun med anledning av det pågående arbetet med översiktsplanen.

Hur garanterar och säkerställer Sollefteå kommun enligt PBL med avseende på både allmänna och enskilda intressen:
ett reellt medborgardeltagande och inflytande genom samråd, i både programskedet och i samband med översiktsplanens redovisning, som är av primärt intresse för att uppnå acceptans och legitimera för översiktsplanens beslutet?

att skälig hänsyn tas till den enskildes intressen vid prövningen av olika frågor?

att planarbetet inte är odemokratiskt och inte bara genom förfarandereglerna ger sken av att invånarna har ett stort inflytande?

– att inte planerings- och prövningsprocessen äventyra rättssäkerheten?

Vad är den juridiska definitionen av ”dialogmöten” enligt PBL?

Vad är den legala skillnaden mellan ”dialogmöte(n)” och det juridiskt fastställda begreppet ”samrådsmöte(n)”?

Med vänlig hälsning, C-E Simonsbacka