Debattartikel i dagens TÅ:
Varför är värdet på uthyrning av mark till snurrorna så mycket mer värt mot ett servitut på mark till kraftnäten? Är det så att vindkraftsbyggandet har någon form av gräddfil där ingen lagstiftning behövs?
Jag har i tidigare insändare på Ordet fritt ifrågasatt den onödiga miljöförstöring vi utsätts för i Norrland (Sollefteå kommun i synnerhet) på grund av den kraftiga vindkraftsutbyggnaden.
Inte en enda gång har jag nämnt de ekonomiska ersättningarna eller uteblivna sådana.
Anledningen till detta är;
1. Att inga pengar i världen kan ersätta förstöringen av vår vackra miljö.
2. Jag ville inte ytterligare öka ett redan spänt läge i byarna mellan de som är för etableringarna och de som är emot.
3. Jag är inte och ville därför inte framstå som avundsjuk på de som får ersättningar.
Om jag ändå schematiskt skall försöka förklara vad många undrar över när det gäller ekonomin. En markägare som hyr ut sin mark för vindkraftsbyggnad kan enligt hörsägen för cirka fem hektar mark få cirka 150 000 kronor per år.
Om vi då ser på en livslängd av cirka 20 år har han fått en hyresersättning på cirka 3 000 000 kronor för en mark som till stor utsträckning samtidigt genererar återväxt.
På en annan markägares mark måste man från vindparken dra en kraftledning (markägaren kan inte neka). Om det där går åt lika stor yta får han för den en minimal eller nästan ingen ersättning för servitutet på sin mark. Ingen nyproduktion kan ske.
En person som har en fastighet värd cirka 1 000 000 kronor och hamnar intill en vindkraftspark riskerar att förlora hela det kapitalet eftersom risken är stor att ingen vill köpa fastigheten om han vill flytta.
Varför är värdet på uthyrning av mark till snurrorna så mycket mer värt mot ett servitut på mark till kraftnäten? Är det så att vindkraftsbyggandet har någon form av gräddfil där ingen lagstiftning behövs?
Kan det vara någon form av muta för att få positiv inställning till att få bygga? Är det kanske så att det är de stora markägarna typ SCA som dikterar villkoren för att maximera sin vinst utan att behöva ta hänsyn till skattebetarna och elförbrukarna?
Varför tas inte hänsyn till fastighetsägares förluster i samband med bygglov för vindsnurror? Varför gynnar Sollefteå kommun vindkraftsetablörerna med frikostiga möjligheter att få bygga och går med på den lägsta bygdepengen av alla kommuner?
Är kommunen medveten om att landsbygden riskerar att avfolkas? Kan det vara en medveten strategi för att där slippa kostnader för skolgång, läkarstationer och äldreboenden med mera?
Min förhoppning är att någon kan ge en förklaring till dessa frågor. Jag hoppas också att man förklarar för de mindre skogsägare som får en eller några snurror på sin mark om de bieffekter de kan drabbas av i extra beskattning (typ Pomperipossa) och hur de så småningom kan belastas av återställningskostnader.
De stora markägarna har säkert system och experter som tar hand om de problemen.
Christer Lidén
