Debattartikel av KVA i Dagens industri

1535725_10152078637264130_867838550_n

 

Från Dagens industri:

Debatt: Sverige ska inte ta efter Tysklands energipolitik

Publicerad 2014-01-27

”Den svenska elproduktionen är redan i dag koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Därför bör vi inte bygga ut vindkraften och okritiskt haka på EU:s energitåg, skriver fem ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Det finns flera skäl att vara orolig över utvecklingen inom Sveriges och Europas energiförsörjning, särskilt när det gäller elsektorn. De höjningar av elpriser och nätavgifter som diskuteras i dag är närmast obetydliga jämfört med de framtida höjningar som riskerar att bli resultatet av rådande politik.

Sveriges elkonsumenter subventionerar i dag via sina elräkningar tillkommande förnybar elproduktion, främst vindkraft, med cirka 3 miljarder kronor per år. Den under 2013 subventionerade vindkraften på nästan 10 terawattimmar, TWh, behövdes inte i Sverige, utan gick huvudsakligen på export. Den inhemska elkonsumtionen på 138 TWh tillgodosågs till största delen med vattenkraft och kärnkraft.

”Den starkt subventionerade tyska sol- och vindkraften har redan byggts ut så att den under perioder med blåsigt och soligt väder producerar mycket stora mängder överskottsel.”

Det finns ingen anledning att fortsätta bygga ny subventionerad vindkraft som inte behövs inom landet. Den svenska elproduktionen är redan koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Om det ändå av politiska skäl anses föreligga särskilda behov av vindkraft för export borde vi sikta mer långsiktigt på flytande offshore-vindkraftverk som är betydligt effektivare och mindre störande än landbaserade verk. Utveckling av tekniken bör i första hand inriktas på tillverkning och export av själva kraftverken.

Mest angeläget för Sverige är att rikta in sig på det stora oljeberoendet i transportsektorn, ett beroende som kan reduceras genom effektiviseringar, eldrift samt genom övergång till metanol som motorbränsle. Därigenom verkar vi också bäst i linje med EU:s övergripande målsättning och direktiv, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser.

På längre sikt måste vi förhålla oss till energifrågorna inom EU som i dag i hög grad tar avstamp i Tysklands ”Energiewende”, som innebär avveckling av tysk kärnkraft inom tio år och som ersätts med utbyggnad av fossil kraft från brun- och stenkol samt gas. Den starkt subventionerade tyska sol- och vindkraften har redan byggts ut så att den under perioder med blåsigt och soligt väder producerar mycket stora mängder överskottsel, vilket bland annat påverkar grannländernas elnät som utsätts för stora oönskade påfrestningar.

Över huvud taget föreligger risken att den kraftiga utbyggnaden av europeisk väderberoende el medför att styrbar stabil elproduktion trängs undan, eftersom utnyttjandetid och lönsamhet för anläggningar för stabil elproduktion minskar. Därmed ökar risken för effektbrist och elavbrott. För att förebygga effektbrist vid ogynnsamt väder diskuteras just nu inom EU att införa så kallade kapacitetsmarknader.

Elproducenterna skall då mot ersättning avsätta kostsamma reserver med syfte att vid behov kunna kompensera frånvaron av väderberoende elproduktion. Med allt mer integrerade europeiska elnät riskerar vi i vårt land att tvingas exportera delar av svenskproducerad stabil fossilfri el på en kapacitetsmarknad och därför behöva importera fossil el till betydligt högre pris.

Dessutom måste kraftnäten byggas ut för de allt större effektflödena som blir följden av den rådande politiken med oproportionerlig utbyggnad av främst vindkraft. Exempelvis har Svenska Kraftnät räknat med att cirka 60 miljarder kronor behöver investeras fram till 2025, bland annat för att kunna integrera 17 TWh vindkraft i det svenska kraftnätet.

Sverige bör inte okritiskt haka på EU:s energitåg med Tyskland som draglok. Den svenska fossilfria och än så länge förhållandevis billiga elen, som dessutom produceras exakt när den behövs, är alltför värdefull för att riskeras i ett högst osäkert europeiskt experiment.

Den starkt reglerade produktionen och distributionen av europeisk el kan inte lösas via marknadsmekanismer, det är snarare en central fråga för beslutsfattare inom EU och EU:s medlemsländer. Svensk industri, med ett högt kostnadsläge till exempel för löner, behöver fortsatt billig, stabil och fossilfri el som konkurrensfördel om vi också framgent ska förvänta oss betydande exportintäkter och arbetstillfällen. Därtill är den miljövänliga svenska elen av stor betydelse för uppvärmning av bostäder och arbetsplatser och för omställning av transportsektorn bort från det stora oljeberoendet.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har nyligen lämnat in förslag till regeringen och riksdagspartierna om tillsättning av en oberoende kommission med ett långsiktigt perspektiv på energiområdet för att ta fram underlag och ge råd inför förestående riksdags- och regeringsbeslut om energipolitiken. Det handlar främst om:

  • Det framtida elsystemet inklusive elnät.
  • Framtida kraftkällor samt bindande åtaganden inom EU.
  • Jämförande miljövärdering av olika energislag.
  • Elpriserna och deras betydelse för samhällsekonomin och den svenska industrins konkurrenskraft.”

Lennart Bengtsson, Harry Frank, Dick Hedberg, Sven Kullander, Elisabeth Rachlew, ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott

 

headerLogo

Akademiens energiutskott föreslår ny energikommission.

Svensk satsning på skog ifrågasätts. / ATL

Dags att trappa ner stöden till vindkraft.  Mats Odell (Kd) / SvD

Brev till KSLA och FSC

Ramsele 2014-01-20

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Box 6806
113 86 Stockholm
Kopia: FSC , Box 1314, 751 43 Uppsala

Konsekvenser av vindbruk i Sveriges skogar.
Det svenska skogslandskapet industrialiseras nu i snabb takt på grund av de massiva investeringar i storskalig vindkraft som beslutats och som är under planering. I ett brev till Skogsstyrelsen beskriver vi de konsekvenser detta kan komma att få för det svenska skogsbruket och ber dem analysera denna utveckling, se bilaga.
Tyvärr är erfarenheterna av denna form av skogsbruk ännu begränsade till en kort period på några år och det är sannolikt att nya erfarenheter kommer att dyka upp med tiden. Vi föreslår att KSLA också tar upp temat ”Vindkraftens konsekvenser för skogsbruk” på programmet. Av brevet till Skogsstyrelsen framgår att vindbruk i skog påverkar den på många olika sätt. Skogsbruk och skogens sociala värden och biologisk mångfald påverkas på ett negativt sätt.

Det är också viktigt att Forest Stewardship Council, FSC, klargör hur vindbruk kommer att påverka certifierat skogsbruk i en nationell vägledning. FSC har ännu, mer än ett år efter ett pressmeddelande, inte presenterat denna nationella vägledning.

Hälsningar

Åke Wikström
Ordf. Nipakademin
(Ledamot IVA avd VIII)

Bilaga: Brev till Skogsstyrelsen dec 2013 (sparad automatiskt)-2

Den enes död den andres bröd

Följande redovisning av vindkraftsrallarens Hans-Erik Flodins alla vindkraftbolag säger det mesta om vilka som skor sig på vindkraftsexpolateringen. Det är en bransch som utan tvivel har dragit till sig suspekta exploatörer som under täckmantel av att ”rädda miljön” inte drar sig för att muta skogsägare och på andra sätt drar nytta av den undermåliga lagstiftning som finns om vindkraftsetableringar och av inkompetenta kommunledningar.

Det är Brita på Röåns hemsida som sammanställt denna redovisning om en av de flitigaste vindkraftsrallarna i Sollefteå kn och i Ångermanland, och jag tar mig friheten att citera hela inlägget från Röåns hemsida:

”Knappt hann den glada julen ta slut förrän vi nåddes av nyheten att Hans-Erik Krister Flodin till länsstyrelsen lämnat in sin ansökan om tillstånd att uppföra 40 vindkraftverk på Ranasjöhöjden mellan Ramsele och Imfors. Detta kommer att i olika grad bl.a. drabba fast- och fritidsboende. Man kan tycka att människor skulle få bestämma över sin närmiljö men så är det ju absolut inte.

Hur kan dessa industriområden få etableras?

Markägare mutas (jo, det är ett allvarligt men tyvärr helt adekvat ordval i detta sammanhang), byalag splittras i frågan och kommunpolitiker ”rundar” grundläggande krav på en uppdaterad översiktsplan. Resultatet blir en marknadsekonomisk huggsexa om vår vackra Ångermanländska landskapsbild, naturen, tystnaden, ekologin, natthimlen, ja det finns hur många aspekter som helst på detta.

Hela eländet började med att Flodin gick några kurser i förnybar energi, anordnade av Svenska Naturskyddsföreningen. Nu i backspegeln är det nog inte många som kan förneka att det fick oväntat ödesdigra konsekvenser och resulterade i ett kontraproduktivt elände i vår natur.

För att vi skall veta vem vi har att göra med, i vilken storleksordning Flodin härjar, har jag listat en del uppgifter nedan.

Flodin har startat en massa företag och är fortfarande aktiv i:

· NordanVind vindkraft Aktiebolag, Styrelseledamot, VD

· Gullvind AB, Suppleant

· Ventovarium AB, Styrelseledamot, Ordförande

· Väktaren Vind AB, Styrelseledamot, VVD

· Marakallen Vindbruk AB, Suppleant

· Vindkraftsanläggningar i Sverige AB, Styrelseledamot

· Svenska Vindbruksbyggarna AB, Styrelseledamot, VD

· Norrlänska vindgruppen AB, Styrelseledamot

· Stopparen Vindbruk AB, Suppleant

· Vindparken Förvaltning i Rö AB, Styrelseledamot, VD

· Björkvattnet Vind AB, Styrelseledamot

· Isbillen Vind AB, Styrelseledamot

· Krange Vind AB, Styrelseledamot(sprillans ny från 2014, faktiskt)

· Nordan Vind Vindkraft, Innehavare (enskilt företag)

. Dessutom har han funnits i (startat?) och lämnat:

1.VPD och Nordanvinds Havsprojekt AB
2.Petikskär Vind AB VD, såld till Stockholmsföretag, dotterbolag i stor koncern med irisk, holländska och franska intressenter
3.VPD och Nordan Vinds Havsprojekt
4.Storgrundet Offshore
5.Klocktärnan Offshore
6.Eds Vindkraftanläggning
7.Luveryd Vindkraft AB
8.Uppvidinge Energi AB
9.Höga Kusten Vind AB
10.KABEKO Kraft AB
11.Eystrasalt Vind AB

Monica Elisabeth Karolina Edfeldt Flodin, samma adress:

· Monique, Innehavare

· Vindkraftservice i Norrland, Innehavare

· NordanVind vindkraft Aktiebolag, Suppleant

· Gullvind AB, Styrelseledamot

· Ventovarium AB, Suppleant

· Väktaren Vind AB, Suppleant, VD

· Vindkraftsanläggningar i Sverige AB, Suppleant

· Svenska Vindbruksbyggarna AB, Suppleant

· Norrlänska vindgruppen AB, Suppleant

· Vindparken Förvaltning i Rö AB, Suppleant

· Björkvattnet Vind AB, Suppleant

· Isbillen Vind AB, Suppleant

· Krange Vind AB, Suppleant

(Allt ovanstående, med reservation för att ngt. kan ha ändrats precis nyligen, är dessutom offentliga uppgifter).

Var och en kan gå ut på nätet och se vilka projekt han drivit igenom, hur folk har överklagat eller kommun och länsstyrelse ej beviljat tillstånd, hur han då ändrat litet, kommit igen och sökt på nytt. (Ex Lungsjön, Fanbyn, Innerfälle)

Drabbade människor har tvingats pendla mellan hopp och förtvivlan.

Att jag lagt ut ovanstående förteckning över Flodins vindindustriverksamhet beror på att det kan vara praktiskt att ha dessa uppgifter samlade på en plats som underlag för vidare efterforskning.

Snart ( mars?) skall kommunen ta ställning till Kärmsjöprojektet och då handlar det om Röåns tillrinningsområde.

/Tarabrita

Läs även detta: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2294

Insändare i TÅ 22/11 2014:  http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6744439-detta-ar-ocksa-att-leka-affar

E.ON planerar för kraftledningsgator för vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden.

001

E.ON Elnät avser att ansluta vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden till en befintlig station i Betåsen. Ett utredningsområde har studerats och inom detta har ett antal alternativa och kombinerbara stråk identifierats.

Mer information finns att läsa på Eons hemsida: http://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elnat/Sakrare-elnat/Regionnat/Ny-kraftledning-till-vindkraftparkerna-Fangsjon-och-Storsjohojden/

Kraftledningsgatorna kommer att bli ca 30-40 meter breda. Skog avverkas. Flera privata skogsägare är berörda, men de har hitintills inte fått någon som helst information om E.ON:s kraftledningsplaner.

E.ON Elnät tillämpar Ledningsrätten, vilket krasst innebär en expropriering dvs en tvångsinlösen av skogsmark. Ersättningen till skogsägarna är mycket, mycket liten, trots en stor naturförstörelse och virkesförlust. (Roger Johansson LRF  informerar om bl.a ersättningsnivåer i filmen del 2 här ) Detta är ännu en allvarlig och kränkande konsekvens av den vindkraftsexploatering som är på gång i Sollefteå kommun och vår landsända.

Ev. yttranden ska vara inskickade senast den 31 januari 2014. Ingen adress finns angiven i TÅ:s annons, men här är adressen:

Mattias Montelin, ÅF Industry
Box 5014
250 05 Helsingborg
Tel 010-505 50 32
Mail: mattias.montelin@afconsult.com

 

Uppdatering. Mattias Montelin har i ett par mail till admin. svarat på frågor. Han har också läst ovanstående inlägg. Jag har fått lov att delge Mattias svar här. Tack Mattias! Jag citerar det som är relevanta synpunkter på ovanstående inlägg:

”Det går alldeles utmärkt att lämna sina synpunkter här via mail eller telefon.
På den hemsideadress som anges i annonsen ligger även våra postadresser.
Jag har läst informationen på din hemsida och den stämmer till stor del men det är synnerligen ovanligt med expropriation nuförtiden. Däremot har ersättningsnivåerna till markägare som berörs av nya ledningsgator stöd i expropriationslagen. Sedan den 1 augusti 2010 har villkoren förbättrats något för markägare.
E.ON Elnät strävar istället efter frivilliga överenskommelser med berörda markägare i form av servitut. Dessa kan sedan omvandlas till ledningsrätter för att underlätta framtida fastighetsändringar med mera.
E.ON Elnät har anslutningsplikt för vindkraftanläggningarna och har frivilligt valt att genomföra dessa breda samråd med allmänheten tidigt i processen. Den planerade anslutningsledningen klassas, till skillnad från vindkraftanläggningarna, inte från början som ”Betydande Miljöpåverkan”. Det är först efter länsstyrelsens BMP-beslut som vi vet vilken samrådsnivå som kommer att  krävas. Vi föregår således beslutet och genomför dessa breda samråd direkt. När vi beslutat om vilket stråk som är mest lämpligt och föreslår en eller flera sträckningar så kommer varje enskild berörd markägare få utförlig information och ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på ledningssträckningen.”

”Expropriation kan det endast bli tal om när tvångsinlösen sker enligt Expropriationslagen. Enligt Ledningsrättslagen hålls en förrättning som innebär rättigheter och skyldigheter för både markägaren och ledningsägaren. Det skall inte jämföras med expropriation. En frivillig överenskommelse minskar processtiden och jag ser inte varför detta skulle vara negativt på något sätt. Vi får inte neka någon anslutning och därför vill vi ju göra detta så genomtänkt som möjligt där olika intressen måste värderas och beaktas. Vid så här omfattande anslutningar är det i princip ofrånkomligt att inte någons eller något intresse påverkas. Majoriteten kommer inte beröras av ledningen. Däremot har flera föreningar och samebyar fått information som en del av det frivilliga breda samrådet. Kompletterande information
kommer att gå ut till berörda skogsägare senare i processen.

Vi för inte vindkraftbolagens talan utan försöker endast uppfylla vår anslutningsplikt på bästa möjliga vis. Inkomna synpunkter kommer även att redovisas i en samrådsredogörelse som sedermera blir offentlig handling. 

Mvh

Mattias Montelin
Energi & Elkraft
ÅF, Industry AB

 

1560595_10152080354339130_574827304_n
Tecknare Robert Flygare

 

Filmatiserade föreläsningar från vindkraftsmötet den 23 nov. 2013 i Näsåker

Lite sent omsider kommer här de filmatiserade  föreläsningarna, några inlägg och diskussioner från vindkraftsmötet i Näsåker den 23 nov. 2013.

Temat för mötet var Påverkar vindkraften vår livsmiljö”.   Arrangör Nipakademin.

Nils Berglund, Sollefteå filmade. Tack Nils!

Inledning av Åke Wikström, ordf. Nipakademin. Presentation av program och föredragshållare samt rapportörer från verkligheten. Tid 3 min 50 sek.

 

Genomgång av hur olika miljövärden påverkas av vindkraftanläggningar.  Inlägg av bl.a. f.d. kommunordf. i Malå Arne Hellsten, Simon Rudin, Roger Johansson m.fl.  Tid 36 min. 22 sek.

 

En redovisning av sambanden mellan ljud och buller, vad regelverk och lagstiftning säger samt vilka krav som bör ställas för att möta Miljöbalkens grundkrav. Gunnar Eriksson.

Tid. 1 tim. 3 min. 21 sek.

 

Isbildning på vindkraftverkens rotorer, konsekvenser för bullergenerering och risker för iskast. Per Fahlén. Tid 20 min. 15 sek.

 

Hur ser processen för tillstånd ut från idé till färdig anläggning. Thomas Jensen Länsstyrelsen. Tid 8 min.

 

Del av den avslutande diskussionen. Tid ca 9 min.

Filmerna på Youtube: http://www.youtube.com/user/sm3ghe

Vilka konsekvenser ger vindbruk i de norrländska skogarna (Pdf-fil)

Kunskapsläget på vindkraftens påverkan på miljö och samhälle rev 2-1 (Pdf-fil)

Referenslista (Pdf-fil)

 

Ett brev till meterologen Pär Holmgren

Våra vänner i motståndsgruppen ”Värna Finnmarken” i Kramfors kn har på sin gruppsida i Facebook publicerat följande brev till meterologen Pär Holmgren som vi tycker är värt att uppmärksammas även på vår hemsida.

”Hej Pär Holmgren! Va kul att du hittat till oss i Värna Finnmarken!

Om klimatet förändras så drastiskt, tycker du inte att det är stötande att det byggs så lite vindkraft i länen runt Stockholm? I din egen hemkommun Uppsala finns idag 2 st vindkraftverk, inga ytterligare planeras. I kustkommunerna i Uppsala län (här blåser det!) är det lika illa. I Östhammar finns 1, inga ytterligare planeras. I Älvkarleby finns 5, inga ytterligare planeras.

SÅ HÄR SER PLANERNA UT FÖR LÄNEN RUNT STOCKHOLM
Uppsala län: 27 vindkraftverk
Stockholms län: 99 vindkraftverk
Södermanlands län: 59 vindkraftverk

KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN MED INGET ELLER BARA ETT PLANERAT VINDKRAFTVERK
Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna och Vaxholm. Ekerö 1 st, Haninge 1 st , Nykvarn 1 st , Södertälje 1 st, och Upplands Bro 1 st.

VÄSTERNORRLAND
Här är planerna just nu 1707 vindkraftverk. Enbart under 2013 har det tillkommit 496!! nya i Västernorrland och ansökningarna bara fortsätter att strömma in till kommunerna i vårt län.

FÖRTROENDE OCH SOLIDARITET
Om en vindkraftsutbyggnad ska få ett folkligt förtroende måste bördan av alla negativa konsekvenser som följer i dess spår fördelas solidariskt!!

I så många sammanhang under historiens gång har Norrland använts mer eller mindre som en koloni, en bakgård. De stora vinsterna från skogen, malmen, vattenkraften har hamnat långt utanför Norrland. Enbart små rännilar har stannat i trakten. Och nu är det dags igen – vindkraft! Inga garantier om jobb, I Piteå känner sig kommunpolitikerna blåsta. Ett allvarligt hot mot turistnäringen, den kanske största jobbskaparen. Allvarliga störningar för alla närboende. Nu får det vara slut med detta snikeri och rofferi!!”

——————————

acifahef

”Värna Finnmarken” fortsätter att informera :

”Vi fortsätter att informera om sådant som vindkraftsbolagen ogärna berättar. Idag undrar vi “Var i Sverige blåser det egentligen?” Kolla på kartan som vi bifogat här i mailet (windmap.se mätt på 140 meters höjd). Ju rödare färg desto hårdare blåst. Som du ser så visar den inte speciellt rött i kartan över Västernorrland. I södra Sverige blåser det mycket, ligger ju heller inte i vindskugga bakom fjällkedjan!

Varför vill man bygga i Västernorrland?

Av den enkla anledningen att just här har det funnits extra lite motstånd mot att bygga. På många håll i södra Sverige är motståndet hårt, både bland allmänhet och politiker. Och vindkraftbolagen satsar givetvis där det är lättast att få bygga.

De hävdar säkert också att uppe på våra bergsryggar så blåser det extra mycket. Det kanske stämmer, men låt de i så fall visa hur det ligger till! Se också till att de visar upp jämförelser med t ex Skåne och Västergötland där alla vindkraftverk byggs på låg höjd. De kan väl inte vara olönsamma!? Om du ser till att vi får deras siffror så hjälper vi dig att nagelfara dem!

På småländska höglandet finns också höga höjder. Dessutom ligger det både kustnära och inte i vindskugga bakom fjällkedjan. Trots detta satsas inte alls på samma sätt, varken i Kronobergs eller Jönköpings län. Ställ krav på att bördan för utbyggnaden ska fördelas mer solidariskt, innan ni fattar egna beslut om utbyggnaden.

Om planerna för Västernorrland redan nu är uppe i knappt 2000 verk så kan du bara ana hur många det kommer att vara om ett par år – om ingen reagerar. Ingen vill väl att hela trakten ska se ut som en nåldyna?

Det har ett pris att bygga ut för snabbt och för kraftigt. Både Kramfors och Västernorrlands stora tillgång är den vackra naturen och landskapsscenerierna. Rätt använd och marknadsförd skulle de kunna locka både turister och inflyttare i mycket större utsträckning än idag. Det om något skapar jobb!

Jobben förresten! Lyssna på erfarenheterna från Piteå, där blev man blåsta på jobben av vindkraftsindustrin.

Det har också ett pris att bygga ut för snabbt och för kraftigt. Idag vet vi alldeles för lite om vilka alla konsekvenserna blir av en stor vindkraftsutbyggnad. Hur närboende drabbas? Hur turismen drabbas – under minst 30 år framåt? Hur sönderkörda våra vägar blir under byggtiden? Hur många extra trafikolyckor som sker med fullastade betongbilar på vägarna? Bara för att nämna några exempel.

Varför ska Stockholmskommunerna slippa undan?

I de flesta kommunerna i Stockholm län hindrar man byggandet av vindkraftverk, man vill helt enkelt inte. Hör du något annat, så låt oss veta, vi hjälper dig att ta reda på fakta. I Uppsala län är det lika illa, där planeras just nu bara 27 st. Samma sak gäller i Södermanlands län, 59 st. I Västernorrland är planerna nu uppe i 1707 vindkraftverk, enbart under 2013 har minst 496 vindkraftverk tillkommit!!

Ställ krav på att vindkraftsutbyggnaden måste fördelas mer solidariskt innan ni fattar beslut om att sälja ut det bästa som landskapet har – utan att ens få betalt.”

/ Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken

Öppet brev till Skogstyrelsen

sp286c43_jpg_1086276a

Vindkraftens konsekvenser för Sveriges skogslandskap.

Brev till Skogsstyrelsen dec 2013 (sparad automatiskt)-2 (Pdf)

”Ramsele 2014-01-03

Öppet brev till
Skogsstyrelsen
Vallgatan 8
551 83 Jönköping

Vindkraftens konsekvenser för Sveriges skogslandskap.

Nipakademin är en ideell kunskapsinriktad förening för utveckling av verksamheter
baserade på naturens resurser. Nipakademin har sitt säte i Ramsele Västernorrlands län. Styrelsen i vår förening har under en tid följt utvecklingen rörande storskaliga vindkraftanläggningar i skogslandskapet. Vi oroas nu över konsekvenserna av de massiva investeringar som är på gång. En ny typ av skogsbruk, vindbruk, introduceras i Sverige utan kunskap och längre tids erfarenhet av denna typ av bruksform. Detta gäller i synnerhet det som nu sker i de norrländska skogarna. Enligt preliminära prognoser kan så mycket som 2000 vindkraftverk komma att uppföras i vårt län, Västernorrlands län, och i vår kommun, Sollefteå, långt mer än 500 vindkraftverk samt totalt 8000
vindkraftverk i Norrland. Stora arealer och ett stort antal byar och samhällen kommer att påverkas av denna enorma utbyggnad vars areella påverkan kan överträffa den som
vattenkraften en gång orsakade.

Andelen av det nationella målet för den sammanlagda produktionen av el från landbaserad vindkraft på 20 TWh kan bli så hög som 80% för de planerade
investeringarna i Norrland. Denna exploatering av naturen kommer enligt vår mening att få stor negativ återverkan på såväl skogsbruket som levnadsmiljön för människor och djur. Detta kommer också att medföra en starkt negativ påverkan för skogens sociala värden. Ett värde som på senare tid lyfts fram som en mycket viktig del av skogsbruket.

Stora skogsarealer kommer att tas ur produktion beroende på ytbehov för nya vägar, för verk och servicebyggnader, för luftledningar för el inkl ett utbyggt stamlinjenät. Detta innebär därutöver att långt mer än tusen mil av hyggeskanter öppnas med risk för ökad mängd stormskador. Utöver detta finns indikationer att omgivande skog skadas av iskast upp till 300-500 m från varje vindkraftverk samt att det har observerats stambrott inom 1,5 km. Anledning till det senare är i dagsläget okänt. Berörd areal i Norrland kan uppgå till uppemot 0,5 miljon hektar.

Kunskaper från forskning rörande spridning av buller beaktas ej. Inverkan av inversion,
topografi, vindskugga samt isbeläggning på rotorer påverkar i hög grad
bullerspridningen. Dessa faktorer beaktas ej vid bedömning av de bullernivåer som
kommer att uppstå. Detta kommer att medföra att mycket höga bullernivåer tidvis drabbar stora arealer. Speciellt mycket problem med buller förekommer under den kalla delen av året. Höga bullernivåer kommer att negativt påverka både människor och djur. En fråga i detta sammanhang är också vilket skydd man skall ge olika skyddade objekt såsom Natura 2000 – områden samt nyckelbiotoper. Skall de också skyddas mot störande buller och rörliga skuggor?

Iskast, rotorskador och bränder är en uppenbar risk i områden vid vindkraftverk. Både
skogsbruk, jakt, naturturism samt friluftsliv i allmänhet kommer att begränsas på grund
av dessa uppenbara risker. Allt flera anläggningsägare informerar idag om risken för
iskast. Konsekvensen är en starkt begränsad tillgänglighet under stora delar av året.

Den massiva utbyggnaden medför en rad konflikter mellan markägare som erhåller stora arrendeintäkter, markägare som får sin mark exproprierad för nya kraftledningar och övriga medborgare som får en negativ påverkan på sin livsmiljö. De miljöer som drabbas av dessa konflikter är ofta byar och mindre samhällen vilket gör det än mera dramatiskt.

Vi ser vindbruk som ett nytt sätt att bruka våra skogar. Vi ber därför Skogsstyrelsen
analysera konsekvenserna av den massiva utbyggnad av vindkraft som nu planeras i
Norrland. Konsekvenser för produktion av skogsråvara, påverkan på skyddade områden samt inverkan på skogens sociala värden bör enligt vår mening belysas. Detta bör ske genom att sammanställa erfarenheter från anläggningar i drift. Vi vill i detta sammanhang referera till Arne Hellsten, f.d. kommunalråd i Malå med erfarenhet av stora vindkraftanläggningar. Han rekommenderar att man inför ett moratorium intill man utvärderat de projekt som nu är i drift.”

Hälsningar
Åke Wikström
Ordförande i Nipakademin
Adress: Solleftåvägen 66, 880 40 Ramsele
Tel 070-6944925, e-mail 062310417@telia.com

 

UppdateringSkogsstyrelsens svar TÅ den 7/2 2014 : http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6812043-skogen-har-en-viktig-roll-i-utvecklingen-mot-ett-hallbart-samhalle