Protester mot SSVAB:s nya vindkraftsbeslut och stora ljudstörningar

Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat
Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat. Foto Fredrik Alverland.BB

Sammanfattning av det som hänt från LT den 22 mars:

”Boende kring vindkraftsparkerna i gränstrakterna kring Strömsund, Ragunda och Sollefteå reagerar starkt över det buller de upplever. Protestlistor med namninsamlingar är inskickade till länsstyrelsen med krav på ny ljudutredning.

Det stora vindkraftsprojektet i områdena i de tre kommunernas gränstrakter kan komma att växa. LT har tidigare berättat att Statkraft SCA vill öka höjden på planerade vindkraftverk till 220 meter.

De aktuella verken gäller projektet Björkhöjden–Björkvattnet på mark i Ragunda och Sollefteås kommuner. Men Ragunda kommun sa nej till sådana planer i deras kommun, något som gjorde att Miljöprövningsdelegationen i Härnösand avslog energibolagets ansökan i december i fjol.

Läs mer: Stor vindpark fick nyligen nej till höjning

Så höga verk har även politikerna i Strömsunds kommun tidigare sagt blankt nej till men nu har man börjat titta på vilka effekter det skulle ge ur ett ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt perspektiv om Strömsund accepterar den höjden. Kommunalrådet Göran Bergström (S) berättade nyligen att kommunen skulle träffa byalag och boende för att diskutera läget.

Läs mer: (S) öppnar ny dialog om högre vindkraftverk i Strömsund

Efter att Statkraft fick nobben gällande högre verk överklagade de miljöprövningsdelegationens avslag till Mark- och miljödomstolen i Östersund. Resultatet blev att domstolen undanröjde tidigare beslut och skickade tillbaks ärendet till miljöprövningsdelegationen för förnyad handläggning. Kommunen kan inte säga nej till en högre höjd, resonerar domstolen, och därigenom stoppa en etablering eftersom man redan har godkänt att en vindkraftspark får byggas. Däremot kan de yttra sig om vad de tycker om höjden.

De boende som nu protesterar mot vindkraftverken bor i trakterna kring Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. De som skrivit på protesten underkänner energibolagets ljudmätningar och kräver nya eftersom de tycker att det låter för mycket redan i dag. Protestlistorna har skickats in till länsstyrelsen.”

Text: Catarina Montell, reporter Mittmedia


Tillägg 1: Frida Uebel, miljöhandläggare Länsstyrelsen Härnösand har den 19/4 svarat följande på protesten mot energibolagets nya ljudmätningar:  ”Länsstyrelsen kommer att skicka en skrivelse till SSVAB med anledning av de ljudmätningar och beräkningar som redovisats till oss. I skrivelsen kommer vi att ta ställning till om föreläggandet är uppfyllt samt om vi bedömer att föreskrivna ljudvillkor innehålls utifrån vad som redovisats i rapporten. I skrivelsen kommer vi också att ange om vi anser att det i dagsläget behövs ytterligare utredning av extern expertis utifrån den skrivelse ni skickat till oss. Ni kommer därför att få kopia på denna skrivelse. Målsättningen är att skicka skrivelsen nästa vecka.”

Läs också ”Öppet brev från Byalaget i Sörviken.

Tillägg 2. Sollefteå kommun har i vanlig ordning sagt ja och godkänt SSVAB:s ändringsansökan till högre vindkraftverk i Ögonfägnaden, Stamåsen och Bodhögarna. Och lokaltidningen TÅ Allehanda skriver som vanligt ingenting om vindkraftsprotesterna inom Sollefteå kn.. / Admin.


2016-04-22

ÖPPET BREV TILL KOMMUNSTYRELSEN I RAGUNDA OCH STRÖMSUNDS KOMMUN

Krav på återkallande av tillstånd för SSVAB:s vindkraftprojekt Bodhögarna i enlighet med Miljöbalken Kap 24 §3

Efter informationen att MPD inte kräver något besked om tillstyrkan från kommunen angående ändringstillstånd för parkerna Bodhögarna, Stamåsen och Ögonfägnaden vill vi anföra följande:

Vi vet nu mycket mer om vindkraftens påverkan på miljön än när tillståndet gavs, speciellt vad gäller störande ljud. Vi vet att störande ljud är någonting som alltid finns där det finns vindkraft. SSVAB låter antyda att det är något som kan åtgärdas genom trimning av anläggningarna. Det man från bolagets sida gjort i exempelvis Mörttjärnberget och Ögonfägnaden är att man lyckats eliminera de värsta störningarna men enligt byborna i Albacken, Fullsjön och Sörviken kvarstår det faktum att folk fortfarande störs. Det finns refererat i pressen från olika möten i länet som bekräftar detta förhållande. Mätningar måste ske både inom- och utomhus och genomföras av speciellt utbildad personal.

Att människor störs av vindkraft är inte på något sätt unikt. Under senare år har det inkommit en strid ström av rapporter till myndigheter i Sverige som redovisar att storskalig vindkraft orsakar svåra ljudstörningar. Situationen är densamma i andra länder där man har storskalig vindkraft. Detta har resulterat i en rad mycket omfattande, vetenskapliga studier för att försöka förstå varför. Man konstaterar att måttet dB(A) inte säger någonting om störningsgrad. Det beror på att ljud från vindkraftverken alstrar ett lågfrekvent ljud som varierar i styrka och som hörs företrädesvis på stora avstånd, 1km och mer. Det hörs inte sällan mer inomhus än utomhus och vissa personer säger att det ”känns i kroppen”. Detta tyder på att vi även har att göra med icke hörbara ljud (infraljud), För oss är det uppenbart att det är något som inte stämmer. I Miljökonsekvensbeskrivningen liknas det ljud som kommer att höras från ett vindkraftverk med hur ett kylskåp låter. Detta påstående kan vi nu med våra erfarenheter säga att det är en ren och skär lögn.

Beträffande infraljud så kan man inte utesluta att detta påverkar människors hälsa. Hälsoaspekter har också lyfts fram av läkare i Bräcke, Susanne Karling och Eje Åhlander. Att det kan finnas hälsoaspekter påvisas i en rad rapporter bl.a en mycket omfattande kanadensisk studie. i vilken en framstående svensk forskare, prof Kerstin Persson Waye, Göteborgs Universitet, deltagit. Energimyndigheten har tilldelat henne ett stort anslag för att studera sömnstörningar orsakade av vindkraftljud.

Ett annat projekt är tilldelat Conny Larsson, Uppsala Universitet för att studera hur vindkraftljud påverkar människors upplevelser. Artiklar från tyska läkarförbundet säger samma sak. Detta tyder på att man från myndigheterna har insett att det nu finns en rad problem med vindkraftens ljud.

Istället för att införa ett moratorium låter man nu tillståndsgivningen fortsätta ostört med resultat att ännu fler medborgare drabbas av kraftigt ljudstörda miljöer. Detta har redan föranlett ljudkänsliga personer att lämna sina hem.

Vi anser att tillståndet för Bodhögarna skall upphävas med hänvisning till att verkligheten inte alls stämmer med de beskrivningar som lämnats i MKB:n. Vi vill hänvisa till Miljöbalkens 24 Kap §3 som säger att:

Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken och förbjuda fortsatt verksamhet om den som sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna godkännandet eller villkoren.

Vi menar att företagen nu kryper bakom tillstånd tilldelade av myndigheter utan kunskap om dagens teknologi. Myndigheterna har blivit grundlurade av den snabba teknikutvecklingen. Naturvårdsverket har hamnat i en intressekonflikt genom att man dels skall stödja vindkraftsetablering, dels arbeta med att utföra krav med hänsyn till folkhälsan. Man har att hantera miljöfrågor och besitter därför rimligen inte kompetens att handlägga ett så tekniskt och läkarvetenskapligt komplicerat ärende som huvuduppgift.

Enligt Miljöbalken skall den som vill uppföra en anläggning efterlyda kap 2, 3§ som lyder:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Vi anser att SSVAB bryter mot denna paragraf i Miljöbalken. Idag finns både kunskap och erfarenheter som klart och tydligt påvisar att dagens praxis angående störande ljud inte är tillämplig. Praxis har inte uppdaterats med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen. Detta förhållande utnyttjas nu maximalt av företagen. Detta bör stoppas omgående.

Vi kräver nu att Strömsunds kommun mot bakgrund av de erfarenheter som nu erhållits, kräver att Miljöprövningsdelegationen upphäver SSVAB:s tillstånd för Bodhögarna. Ett beslut med denna inriktning visar att ni som kommun värnar om oss medborgare och vår livsmiljö.

/ Leif Frestadius, ordförande i Sörvikens byalag som för talan för bybor i Sörviken
Bybor från Färjsundet, Stamsele och Täxan
Bybor från Borgvattnet, Borgänge och Fullsjön

 

ljudkarta
Ljudkarta

 

Reportage i media. Stor oro inför SSVAB:s vindkraftsbeslut och ljudstörningar från redan etablerade vindkraftsverk: 

Stormöte i Görvik ÖP 22 april

”Vi jobbar intensivt med vindkraftsbullret” SSVAB svarar. ÖP 22 april.

Proteststorm i Albacken ÖP 19 april.

Hälsofaror med vindkraften lågfrekventa ljud. Distriktsläkare varnar. LT 18 april.

Ljud från vindkraft stör ortsbor. SVT 23 april

Besvikelse bland bybor efter vindkraftmöte i Strömsund P4 Jämtland 20 april

”Ett dovt brummande” – störda vindkraftsgrannar kräver inlösen av sina hus ÖP 18 april 

Bodhögarna
Bodhögarna

 

Svensk Vindenergi vädjar till världsmarknaden

Branschorganisationen Svensk Vindenergi har förhoppningar om att svensk vindkraft ska bli lönsam och konkurrenskraftig i Europa. Vindindustrin har emellertid lämnat affärsmässigheten bakom sig och utvecklat bidragstillvänjning – men talar om miljö. Vår natur föröds av inbillade miljövänner och godtrogna politiker.

Svensk Vindenergis VD Charlotte Unger har nyligen publicerat sig i ÖstgötaCorrespondenten (“Subventionerna går till fossil energi“) samt GöteborgsPosten (“Det är lågpriskolet som hindrar satsning på förnybar el“). Enligt Unger är det den globala prisutvecklingen på kol och olja samt utsläppsrätter som är orsaken till de låga elpriserna, och i mindre grad den svenska vindkraftutbyggnaden. Tidigare var budskapet att konsumentpriserna sjunker tack vare vindkraften. Tiderna förändras.

Båda faktorerna pressar det svenska elpriset nedåt. De globala prisnivåerna kan vi inte göra mycket åt. Men vi kan avbryta vindkraftutbyggnaden, spara pengar och rädda naturen. Svensk elproduktion är koldioxidfri, vindkraftverken förutan.

Unger vill emellertid exportera el till Europa. Tankefiguren bygger på att svensk koldioxifri vindel kan försörja stora delar av Europa. Tankefelet däremot, består i att man utgått från en önskad verklighet – i stället för hur verkligheten är. Verkligheten är att fossilkraft är avsevärt billigare än vindkraft.

Ungers svar är en vädjan om högre priser på fossilenergi. Men det är nu inte svenska politiker som styr världen och bestämmer världsmarknadspriser på energi. Ungers höga fossilpriser förblir under överskådlig framtid en grön dröm, medan världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere. Det är verkligheten som räknas, inte drömmarna. Frågan om affärsmässighet och timing förefaller nu ointressant för de bidragstillvanda vindbolagen – subventioner är det intressanta. Så nu sitter de där med Svarte Petter och hoppas på räddning från politiken.

I höstas beslöt riksdagen om mycket kraftiga höjningar av subventioner till vindel genom elcertifikatsystemet. Gissar vi fel om vi antar att vindindustrin redan förbereder propåer om ytterligare höjningar och ambitionsökningar? Kommer riksdagspolitiker att gå på detta en gång till? Och vilka lokalpolitiker kommer att fortsätta drömma om storslagna förlustprojekt i en förödd hemkommun?

Jan Hedman
ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister
presstalesman Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

FSL:s hemsida: http://www.landskapsskydd.se/

Dagens regelverk om ljud från vindkraftverk är felaktigt

 

lufthavHela regelverket för ljud är, enligt min mening, baserat på helt felaktiga grunder. Det är konstaterat att vindkraftverken alstrar en intensiv turbulens i lufthavet. Denna turbulens alstrar ljud av lågfrekvent typ som dessutom är modulerat. Turbulensen når marknivån på ett stort avstånd från verken. Detta är också konstaterat i den engelska rapport jag refererat till i min kunskapssammanställning, se bilaga. I vindkraftparker så arbetar dessutom verken i en mycket störd luftmiljö.

Dagens praxis eller regelverk är baserad på uppmätning av s.k. källjud och det representeras av det ljud som rotorbladen genererar i bakkanten vilket är en småskalig turbulens, se rapporten jag bifogar. Detta ljud som ofta liknas med ett svisch mäts på en tornhöjds avstånd och i marknivå och det domineras av frekvenser som är 400 Hz och högre. Detta ljud dämpas snabbt i lufthavet och det är den typ av ljud som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas. Skall man få en verklig uppfattning av ljudalstringen så måste man mäta källjud på navnivå, hur nu detta skall kunna utföras. Med drönare?

Min slutsats är således att dagens regelverk är baserad på okunskap om själva processen att omvandla vindenergi till elenergi i jättelika rotorer. För att förstå problematiken hänvisar jag till den bifogade rapporten. För att få en miljö som inte störs av amplitudmodulerat lågfrekvent ljud måste vi ner under 30dB(A) Detta framgår om man tar de bullerkartor som redovisats och lägger in observationer om störningar. Dessutom så vet vi att måttet dB är ett dåligt mått för den typ av ljud som vi har att göra med. Detta finns redovisat i den bifogade rapporten.

Jag kan bara konstatera att tillstånd till storskalig vindkraft beviljas i strid med Miljöbalken. Förr eller senare måste denna uppenbara brist på hänsyn till landsbygdens folk komma upp på politikernas bord. Nu pågår ett slags massaker av många människors livsmiljö och för den delen också högst sannolikt även djurens vilket bestyrks av  studier av renars beteende.

/  Åke Wikström

Buller från vindkraft, rev 3-3

Läs även denna artikel av Härje Thunholm: ”Vindkraft och folkhälsa”.

Klagomål på buller från vindkraftverk

Källa: uppgift om klagoärenden hos kommuner och länsstyrelser 2010 och senare. Kommuner med fler än 15 vindkraftverk installerade har tillfrågats.

Rapporter om klagomål på buller från vindkraftverk