Öppet brev från Byalaget i Sörviken.

Vy från Sörviken över Vindpark Bodhögarna norra del. Foto: SSVAB

Hej

Vi har kämpat sedan vi flyttade till Sörviken för 9 år sedan. Det började med Telias nedmontering av kopparnätet, mobiltäckningen, fiber, vindkraft och nu ytterligare vindkraftverk som SSVAB vill bygga på andra sidan  Sörvikssjön.

Vi som bor i närliggande byar störs av det buller som vindparkerna Ögonfägnaden, Björkhöjden och Stamåsen avger. Idag är vindsnurrorna 172,5 m men SSVAB vill bygga ytterligare 80 snurror på Bodhögarna (på andra sidan sjön) och 25 på Stamåsen samt ytterligare 7 på Ögonfägnaden med en höjd på 220 m. Tillståndet från början var 150 m höga vkv.

Ljudkarta av vkv runt Sörvikssjön och Fullsjön
Ljudkarta av vkv runt Sörvikssjön och Fullsjön

Både Ragunda och Strömsunds kommuner har tidigare sagt nej till höjningen. Nu har SSVAB påverkat kommunerna att gå med på höjningen. Om kommunerna inte säger ja till högre verk bygger SSVAB inte Bodhögarna och resterande parker, men bolaget gör allt för att få genom sina krav. SSVAB säger att man kommit tillrätta med ljudproblemen framför allt det lågfrekventa, men det är ren o skär lögn. Sista dagarna har det dånat ordentligt från Ögonfägnaden. SSVAB påstår att det låter mindre med högre verk. Men vad jag vet finns ingen park i Norrland med 220 m höga vkv så det går ju inte att förutse.

Ingen i byarna Sörviken, Fullsjön eller Borgvattnet visste att denna förändring var på gång förrän vi fick veta att en bussresa arrangerats av av Lungsjöns Fritidsförening i samarbete med SSVAB och Vindkraftcentrum. Bussresan från Lungsjön

På den bussresan lobbades det för höjningen av vindkraftverken. Ingen i våra byar som är drabbade av störningarna var inbjudna. Vi bybor ser denna resa som en ren mutresa. Något hände i samband med denna bussresa för efter det tvärvände Strömsunds kommun och ämnar nu säga ja till högre vindkraftverk. Det visar sig att kommunen inte kan sätta villkor. Vi anser att kommunen bör pröva vetorätten i högre instans. Ingen kommun har gjort det tidigare. Länsstyrelsen i Västernorrland anser också att kommunen ska överklaga detta till Mark- och Miljödomstolen.

Vi i Sörviken har varit i kontakt med Strömsunds kommunalråd Susanne Hansson (s) och oppositionsrådet Göran Espmark (c) och ifrågasatt detta. Med på bussresan var  kommunalråd Göran Bergström (s) från Strömsund som nu säger att han är villig att offra byborna före skatteintäkter. Politiker och tjänstemän från Sollefteå och Ragunda kommuner var också med på resan. Sollefteå kommun har tidigare sagt ja till högre vindkraftverk.

SSVAB:s argument för högre vindkraftverk har besvarats av Åke Wikström här.

Nu kommer kommunen att skicka ut en enkät till närliggande byar som kan vara bra att följa upp. Vi kommer också att ha ett möte med kommunstyrelsen under vecka 15.

Hör gärna av dig om du vill ha mer info.

Hälsningar
Eivor Frestadius för Sörvikens Byalag
Sörviken
070-5750136

 

Bilagor:

Skrivelse till Strömsunds kn 2016-03-08

MPD begäran om tillstånd av kommunerna

Uppdatering: Strömsunds kommun har kallat till ett vindkraftsmöte med boende m.fl. Alla intresserade är välkomna.  Även SSVAB och Vindkraftcentrum kommer bjudas in.

Samtidigt med inbjudan (som skickas med post på tisdag) till mötet kommer en enkät att bifogas för att få åsikter från de 370 fastighetsägarna inom 10 km radie från någon av de tre parkerna.

Ingen samordning med Ragunda kn. Dock är berörda i Ragunda också välkomna till mötet.

Tid: 19 april  kl 18.30

Plats:  Bygdegården i Görvik

Svar på SSVAB:s argument för högre vindkraftverk

Mats Andersson foto

”149 vindkraftverk kan bli dubbelt så många. Statkraft SCA Vind AB vill nämligen bygga 140 vindkraftverk ytterligare i området. Strömsund och Ragunda kommuner har sagt nej. Men nu ska de yttra sig en gång till.

SSVAB har egentligen redan tillstånd att bygga. Men de har ansökt om att få öka totalhöjden från 172 meter till 220 meter. En sådan förändring innebär en ny beslutsrunda ute i de berörda kommunerna och länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Sollefteå kommun har tillstyrkt ökningen. Ragunda och Strömsund däremot sade nej. Eftersom kommunerna i det fallet har ett slags veto så faller allt.

Det handlar om 68 verk i Bodhögarna, ett område mellan Ögonfägnaden och Björkhöjden. Dessutom 35 verk i Björkvattnet samt 16 ytterligare verk i Stamåsen och 7 till i Ögonfägnaden.” Citat från TÅ Allehanda

Skrivning från SSVAB :  Tre argument för högre vindkraftverk

 

Åke Wikströms svar på SSVAB:s skrivning om argument för högre vindkraftverk:

Pkt 1 Två diagram skall visa att de eliminerat ett ljud som sägs vara orsak till bullerproblemen i Albacken, 5 km från Mörttjärnberget. Jag har talat med K.J. i Albacken och han säger att han kan inte styrka att det blivit bättre efter de s.k. insatserna. Jag menar att problemet inte är att söka i maskineriet utan det är kopplat till den intensiva turbulens som rotorerna orsakar i lufthavet. Detta styrks av en omfattande engelsk studie av den typ av ljud som stör. (se rapport nedan) Det är ett lågfrekvent ljud  (muller) som varierar i styrka med en frekvens på ca 1 Hz dvs inom en sekund varierar ljudets styrka  upp och ner (man säger att detta ljud är amplitudmodulerat). Det enda mätinstrument som avgör om det är störande eller ej är det mänskliga örat. Det är speciellt känsligt för lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. Mätetalet dB(A) är enligt eniga forskare ett mått som inte karaktäriserar detta ljuds störningsgrad. Dagens praxis är dock uppbyggd på detta mätetal och har sitt ursprung i studier av små vindkraftverk i flack miljö i södra Sverige. För att undvika att människor inte störs av ljud från vindkraftverk bör man ha nivåer på under 30dB(A) mätt på det konventionella sättet.

Pkt 2 Påståendet att tornhöjden inte spelar någon roll kan vara korrekt. Men det kan också bli så att ljudstörningarna träffar marken ännu längre bort eftersom ljudfenomenet är kopplat till kraftig turbulens i lufthavet och den sprids konformigt i lufthavet med viss hastighet. Här saknas kunskap.

Pkt 3 Jag tror inte störningsgraden beror på antalet verk inom ett område. Det är sannolikt tillräckligt mycket störningar från några stycken verk som flera dussin. Störningarna är ej heller beroende av aerodynamiken på bladen. Bulleralstringen är sannolikt orsakad av att vindhastigheten varierar både i sidled och höjdled och det orsakar en okontrollerbar turbulens vid rotorerna. Den engelska studie jag refererar styrker detta förhållande. Den studien säger att det enda säkra sättet att undvika denna ljudtyp är att stänga vindkraftverket.

Sammantaget visar dessa argument att man försöker fortsätta med att mörka hur det faktiskt förhåller sig eller ännu värre att de inte vet vad de håller på med. Det är kanske en mix av båda orsakerna.

Till sist är det bara levande människor som avgör om bullret är acceptabelt eller ej. Det finns nu en mängd störningsrapporter från de som bor i närområdet till SSVAB:s anläggningar. Det borde stämma kommunalpolitiker till eftertanke. Det har det gjort på andra håll såsom i Kristianstad i Skåne.

/ Åke Wikström

Vindkraftens lågfrekventa buller – en kunskapssammanställning.

Proteset mot ljudmätningarna i Björkhöjden och Ögonfägnaden.

 

Ny information om vindkraftprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden

1200

Samebyarna Voernese och södra Vilhelmina har brutit det samexistensavtal som ingicks med Forsca vindbolag år 2013. Parterna var därför kallade till domstolsförhandlingar i Mark- och miljödomstolens tingsrätt i Östersund den 15 och 16 mars. Länsstyrelsen Härnösand och sex berörda privatpersoner var också kallade att delta.

Det blev två intensiva dagar där alla klaganden fick tillfälle att yttra sig och framställa sina yrkanden. Parterna, samebyarna och Forsca, stod långt från varandra i sak. Samebyarna visade och berättade i sina förhör hur viktig områdets vinterbetesområde var, i synnerhet när deras renbetesmarker mer och mer har inskränkts och inskränks av vindkraftsetableringar, gruvdriftsområden och ökad infrastruktur i renbetesområden. Nya egna erfarenheter och forskning på hur renarnas beteende påverkas av vindkraft gjorde att samebyarna inte längre kunde acceptera det samexistensavtal som tidigare gjorts med vindbolaget.

Området Fängsjö/Storsjöhöjden har sedan urminnes hävd ingått i samernas rätt att använda marken för bete till sina renar. Samebyarna anser att renskötseln och vindkraftsetableringen går inte att förena i det här området. All forskning de senaste åren har visat att renarna skyr vindkraftsområden och orsakar därmed stora problem för renhjordarna och samerna. Samebyarna kunde på kartor visuellt visa hur renarna undviker vindkraftsområden. Forskning med GPS på ett antal renar under fem års tid visade tydligt renarnas förändrade beteenden i vindkraftsområden. Denna forskning har bedrivits även av andra samebyar. Forskningsprojekten har bedrivits inom SLU:s regi.

Mark- och miljödomstolens dom ang. Fängsjö/Storsjöhöjden vindkraftsprojekt kommer förhoppningsvis inom några veckor.

/ AB

Mer om vindkraftsmotståndet hos samerna. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3598

FSL Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Omsjo2 - Kopia

FSL:s årsmöte 2016 hölls i Uppsala den 5 mars.

Det var ett engagerat årsmöte. Efter den formella delen, med alla stadgeenliga punkter, följde informativa diskussioner med pålästa och kunniga mötesdeltagare.

Årsmötesprotokollet finns på hemsidan http://www.landskapsskydd.se/

Från medlemsinformationen feb. 2016:

”Vad har hänt i Sverige och världen sedan oktober 2015

Som väntat togs beslut den 21 oktober i riksdagen om en 60-procentig höjning av
subventionerna från och med januari 2016. Sverigedemokraterna var emot höjning.
De borgerliga partierna (M +FP + KD) röstade för en 60-procentig höjning av
kvotnivån. De rödgröna + Centern röstade för kvotnivåhöjningen om +60% samt
dessutom en mindre höjning av ambitionsnivån från 26,4 till 28,4 TWh, vilket blev
riksdagens beslut.

Den kraftiga höjningen av subventionerna förbättrar ekonomin för
vindkraftföretagen, men pga de fortsatt låga marknadspriserna på el så går det ändå
dåligt. Prognoserna pekar på att de låga elpriserna fortsätter.

I december höll ICCP sin konferens i Paris. Man lyckades inte ena sig om något
bindande avtal om utsläppsminskningar, utan alla förband sig – något förenklat – att
göra så gott man kunde och ville. Målsättningen beslöts till max +2 grader
temperaturhöjning globalt, men helst 1,5 grader. Många länder hade självmant gjort
åtaganden om utsläppsminskningar, och det avtal som tecknades handlar om att man
ska ha avstämningar vart femte år, och då ska alla länder redovisa hur långt man
kommit.

Vad har FSL gjort

Inventering av vindkraftverk nära vägar.

Trafikverket har till slut reagerat vad gäller vindkraftverk nära vägar och beslutat att
flytta en vägsträcka på grund av närheten till väg för Statskraft-SCA:s vindkraftpark
Björkhöjden i Jämtland. Motiveringen var att “… vid vissa väderförhållanden under
vintertid finns det risk för att is och snö kan lossa från vindkraftverken“.
FSL (Henrik Wachtmeister) har varit i kontakt med Trafikverket angående vilket
avstånd som ska gälla mellan vindkraftverk och allmän väg. Trafikverket har inte
hängt med de senaste årens utveckling då verken blivit högre och högre och inte
heller använt sig av sin egen handbok för att korrekt ange skyddsavstånd. För att
räkna ut rätt avstånd används Elforsks formel (diametern + höjden) x 1,5.
Trafikverket har lovat att fr.o.m. nu använda detta instrument för att skydda vägar
och de som färdas därpå från bl.a. iskast. Så vi uppmanar nu alla att vara
uppmärksamma på detta och kräva detta vid framtida etableringar.

Vi har som svar på vår fråga till medlemmarna fått in fem stycken svar, som kan
innebära att man inte iakttagit rätt avstånd. Vi avser nu närmare undersöka dessa
fall, och får då ta ställning till hur vi bör hantera frågan.

Debattartiklar

FSL för löpande debatt på dagstidningarnas webb-sidor. Under hösten har vi
inledningsvis fokuserat på frågan om höjningen av vindkraftsubventionerna, fram till
dess frågan var avgjord.
Nu efter nyår har vi med flera debattartriklar i Norrlandstidningarna lyft fram att
Nätverket för Vindbruk – en del av Energimyndigheten – skulle kvalitetsgranska en
utredning från Vindkraftcentrum i Strömsund angående nya arbetstillfällen vid
bygget av vindparken Mörttjärnsberget i Bräcke kommun. Energimyndigheten, dvs
kvalitetsgranskaren, har i samband med detta “bättrat på“ och förvanskat siffrorna
vad gäller nya jobb.

Vi försöker nu få plats i någon tidning för att uppmärksamma att det möjligen
förbereds ett nytt hot mot det kommunala vindkraft-vetot. Det är Miljö- och
energidepartementet som avgivit regleringsbrev 2016 för Energimyndigheten. Ur
regleringsbrevet läser vi: “Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att
behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de
föreslå sådana, inklusive författningsförslag.“ Vi tror inte att Energimyndigheten
kommer att missa den chansen. Det gäller att slå larm i tid !

Annat som händer

Ove Björklunds och Åke Wikströms arbete angående buller.
Ove Björklund från Halmstad och Åke Wikström från Ramsele driver på varsitt håll
energiskt frågan om buller och bullerskador i samband med vindkraft. Ove
argumenterar gentemot en rad myndigheter, bl.a. Folkhälsomyndigheten och
Naturvårdsverket. Åke försöker få Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i
Härnösand att förklara varför man inte beaktar ett antal aktuella och relevanta
vetenskapliga rapporter. Det gäller att inte ge upp, även om man förefaller tala för
döva öron. Heja Ove och Åke, framtiden kommer att ge er rätt!

Buller i Torsås

Ett intressant aktuellt fall avser Torsås i Småland. Här har återkommande klagomål
på ljud från Greenextremes vindkraftverk framförts till bygg- och miljönämnden
från sju hushåll. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping har yttrat sig:
“Svaret på den andra frågan om 40 dB(A) vid bostad är en tillräcklig begränsning
med hänsyn taget till de sjuka personerna är således nej“. Kommunen är emellertid
nu formellt förhindrad att besluta i frågan, eftersom länsstyrelsens prövning av
samma fråga pågår. Vi bevakar vad som sker.

Bullerhearing i riksdagen

På initiativ från några riksdagsmän planeras i mars en hearing i riksdagshuset
rörande bullerproblematiken. FSL bistår med tips på forskare och drabbade.
Det finns många fall från verkligheten som vi kan referera till. Men vi behöver fler.
Du får gärna höra av dig till Henrik Wachtmeister om du eller någon du känner har
dessa problem henrik.wachtmeister@landskapsskydd.se eller via tele 0706-07 96 84.
Vi behöver fler röster från verkligheten.

Situationen i Ekestad

Situationen för de boende i Ekestad norr om Kristianstad i Skåne är i det närmaste
ohållbar. Fem verk som står på en höjd terroriserar ett 40-tal grannar både dag och
natt. Man störs t.o.m. på 1 600 meters avstånd. Kommunen bad, efter påtryckningar
från grannarna, länsstyrelsen att ompröva tillståndet, vilket skedde. Mark- och
miljödomstolen – dit bolaget överklagade – tyckte emellertid att frågan kunde skötas
av tillsynsmyndigheten (kommunen). Grannar och länsstyrelsen har nu överklagat
till miljööverdomstolen. Vi vet inte när beslut är att vänta, men bevakar frågan.

Informationsinsatser

FSL lägger mycket arbete på vår hemsida www.landskapsskydd.se, som vi är stolta
över. Här har vi löpande information i notisform om vindkraftrelevanta nyheter.
Sidan innehåller även smått och gott som bl.a. bullerfrågor, frågor om
fastighetsvärden, en inspirationartikel om hur andra har jobbat – samt en vädjan om
att gå med i FSL och stödja oss.

Vi arkiverar även våra debattartiklar elektroniskt på hemsidan. Sidan är mycket
välbesökt.

Vad ser vi framför oss.

Tecken på uppvaknande

Möjligen ser vi redan nu – som en effekt av de höjda subventionerna – tecken på att
vindkraftbranschen börjar vakna till liv efter att under hösten ha haft låg aktivitet.
Men det är kanske lite för tidigt att säga än. Vi ser också uttalanden från
vindkraftbranschen och miljörörelsen om att nu bör vi skaffa oss en ambitiös
vindkraftmålsättning för 2030, för att uppfylla löften som Åsa Romson m. fl. utställt i
Paris. Vi får räkna med att vad som sades i Paris kommer att användas som
ammunition för att argumentera för mer vindkraft.

Behov av vaksamhet

Vi uppmanar alla som är hotade att kämpa för sina livsmiljöer. De som redan är
drabbade kan påverka tillsynsmyndigheten (vanligtvis kommunen) genom att påpeka
olägenheter. Man ska kräva att få ta del av kontrollprogrammet som är upprättat och
påverka detta, då dessa ofta är för generösa/slappa mot vindkraftbolagen.
Tillsynsmyndigheten gör ofta ingenting förrän grannarna klagar. Lokalpressens
debattsidor är ofta ett lämpligt forum för att ge uttryck åt sina synpunkter.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd 2016-02-01
Redaktör Jan Hedman
I redaktionen: Marie Andersson, Helene Brandt, Åke Gustavsson, Henrik
Wachtmeister

Sluta svälja vindkraftspropagandan

Stugusjön

Äntligen en journalist som vågar ta bladet ur munnen!

Text av Matts Bildström från hemsidan ”Skogen, utveckla ditt skogsbruk.”

”Vindkraftsetableringen i Norrlands inland går med en rasande fart. Så fort att det är svårt för alla att hänga med. En del privata markägare har nu till exempel börjat undra över hur deras arrendekontrakt egentligen ska tolkas. Mycket är väldigt oklart – och väldigt känsligt. Endast en person jag talat med i sammanhanget går med på att namnges.

Vindkraftsbolagen är en av få industrier som väljer att arrendera istället för att  köpa marken. De flesta markägare som har arrenderat ut mark för vindparkerna tycks vara nöjda med sina kontrakt. Men allt fler har i efterhand börjat fundera över vad arrendet egentligen innebär.

Jag har till exempel fått ta del av ett kontrakt där det bland annat står att det betongfundament som vindkraftverket vilar på ej är vindkraftsföretagets ansvar vid en eventuell nedmontering. Istället rekommenderas markägaren att bila bort 30 cm av översta delen  av fundamentet och sen jordtäcka. Men får ett armerat betongfundamentet som väger cirka 1300 ton bara lämnas kvar i marken? Den frågan vill ingen myndighet svara på.

Totalkostnaden för att sönderdela, frakta bort och deponera ett fundament beräknas gå på närmare fem miljoner kronor. Det finns alltså all anledning för markägarna att känna oro så länge som man inte med säkerhet vet vad som gäller. En annan obesvarad fråga är vad som händer vid en eventuell konkurs av en vindkraftspark.

Etableringen bygger i vissa fall på direkt vilseledande information. Ingen markägare tycks ha förstått att vindkraftverken på deras utarrenderade marker snabbt skulle bli internationell handelsvara. Till exempel är vindparken i Ytterberg,  Malå, redan såld till det brittiska investmentbolaget HG Capital som i sin tur äger Nordisk Vindkraft. Parken invigdes så sent som  i december 2011. Man har även köpt den närliggande och ännu ej färdigbyggda vindparken Åmliden. Utåt sett har HG Capital profilerat sig på vård och omsorg. En annan lukrativ bransch.

Även försäkringsdelen oroar. Is från rotorbladen kan slungas så långt som 500 meter från vindkraftverken och det gör definitivt att närområdet kan vara farligt att beträda vintertid. Och vem är ansvarig om en vindkraftsgenerator på arrenderad mark fattar eld och antänder andra markägares skog?
Vindkraftsaktörerna har kritiserats för att de undviker att besvara frågor. Även då jag skickat skriftliga frågor till Nordisk Vindkraft har svaret uteblivit.

Arne Hällsten, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Malå är den ende som vågat träda fram. Han säger: ”Vi är alla grundlurade! Vindkraftsetableringen gick för snabbt och lagstiftningen var inte anpassad till den. Ljudnivån överskrider också vida de 40 dB som låg som grund för tillstånden. Under vintern när snurrorna belastas låter det som en vansinnesorkester även på tre kilometers avstånd. Om företagen tvingas följa sina gränsvärden på 40 dB skulle de inte få driva vindparkerna under vinterhalvåret”.

Arne Hällsten vill se en oberoende prövning av vindkraftsföretagens skyldigheter och rättigheter. ”Det finns alltför många människor i beslutsfattande ställning som har svalt vindkraftspropagandan utan reservationer”. Dessutom befarar han att parkerna kan komma att inhägnas för att anpassas till EU:s maskindirektiv för att undvika olyckor. Då lär många vakna upp säger han.

Nu finns 60 vindkraftverk bara inom   Malå kommun, inräknat de som håller på att byggas.  Ytterligare 25 har beviljats byggnadstillstånd. Men under mars månad sade ett enigt kommunalfullmäktige stopp för vidare utbyggnad efter en motion från en kommuninvånare. Mer behövdes inte.”

Text: Matts Bildström,
frilansande journalist, bland annat på tidningen SKOGEN

Vindkraft kan orsaka konkurs för markägare: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3340

Vindkraftverken slår hårt mot skogsfåglarna

tjäder

Nu redovisas de negativa konsekvenserna av vindkraftexploateringens effekter på tjäderspelsplatsen vid Sörskog/Högbergets vindkraftpark i Falu kommun. Det är fältornitologer inom Svenska Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna som följt den lokala tjäderpopulationen under sju års tid.

– Resultaten är skrämmande och alarmerande, säger kommitténs ordförande Göran Rönning. Tjädern skräms bort från sina urgamla spelplatser och turbinens vingar slår ihjäl fågeln.

Det är inte enbart det intensiva skogsbruket som raderat många av tjäderns och orrarnas gamla spelplatser. Nu förvandlas stora delar av de kvarvarande oskyddade gammelskogarna till rena industrilandskap i suset av vindkraftparkerna. Och i den miljön trivs inte skogsfåglarna. De nya landskapen slår sönder den lokaltrogne tjäderns hemområden och hotar skogsfågelns framtid.

Den sammanlagda effekten av vindkraften i skogslandskapet är ytterst allvarligt, säger Göran Rönning.

I Dalarna har döda och krossade tjädrar även påträffats vid Saxbergets och Fjällbergets vindkraftparker.

Vid Sörskog/Högberget har vindkraftexploateringen fått effekten att den ursprungliga spelplatsen trängts bort 600 meter från ursprungliga arenan. Samtidigt har antalet spelande tuppar minskat med 60 procent och de fasta revirhävdande tupparna minskat från tio till fyra.

Studien är den första och enda kända långsiktiga som utförts i Sverige om hur tjädern påverkats av vindkratexploateringen i skogslandskapet.

Publicerat i Dala-demokraten 2016-03-04

Mera att läsa: Vindkraften utarmar lokala tjäderpopulationer

 

 

Öppet brev till Naturvårdsverket

Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

Angående regelverk för lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraftverk

Erfarenheterna från storskalig vindkraft visar att det dominerande problemet med störande ljud härrör från ett lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. Det är en ljudtyp som är störande även vid låga ljudtrycksnivåer. Genom sin låga frekvens dämpas inte detta ljud i samma utsträckning som ljud som traditionellt förknippats med vindkraft. Detta ljud påverkar även ljudmiljön inomhus, ibland mer störande än utomhus. Vissa personer upplever att detta ljud känns i kroppen och andra så mycket att man får fysiska problem med migrän och andra effekter. Det mänskliga örat störs på stora avstånd från vindkraftverken. Störningsrapporter strömmar in från hela landet från orter som ligger upp till 5 km och mer från vindkraftanläggningar.

Dagens praxis är baserad på en annan ljudtyp och borde därför snarast modifieras. Fortsatt tillståndgivning baserat på denna praxis medför stora negativa konsekvenser för den omgivande landsbygden. En konsekvens är också ett brott mot miljöbalken.

Jag konstaterar också att ett nytt regelverk för lågfrekvent ljud inomhus har introducerats under 2015. Det baseras på Folkhälsomyndighetens allmänna råd avseende ljud inomhus ( FoHMFS 2014:13). Jag har krävt av Miljöprövningsdelegationen i Härnösand att få tillgång till de studier som bekräftar att dessa råd är framtagna efter studier av vindkraftljud som vi vet avviker från många andra ljud i samhället. Jag konstaterar att jag ej fått denna fråga besvarad.

Jag begär härmed ett besked av Naturvårdsverket i denna synnerligen viktiga fråga.

Vilka studier ligger till grund för Folkhälsomyndighetens allmänna råd rörande inomhusbuller från vindkraft?

Åke Wikström

Epost: 062310417@telia.com