Jonna om Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri

 

Den kända bloggaren Jonna Jinton i byn Grundtjärn är orolig för planerna på en stor vindkraftpark vid Fängsjön och Storsjöhöjden.  Bild: Leif Wikberg
Den kända bloggaren Jonna Jinton i byn Grundtjärn är orolig för planerna på en stor vindkraftpark vid Fängsjön och Storsjöhöjden.
Bild: Leif Wikberg

ÖA 10 dec. http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.6583463-vindkraftverken-tvingar-jonna-lamna-grundtjarn

”En av Sveriges största vindkraftparker (Fängsjö/Storsjöhöjden / admin not) ska byggas i Ångermanland. Men samtidigt som det jublas för en mångmiljoninvestering i inlandet så gråter 24-åriga Jonna Jinton.

Drygt nio mil nordväst om Örnsköldsvik ligger den lilla byn Grundtjärn. Det som en gång i tiden var ett litet blomstrande samhälle, mitt i skogen, för i dag en tynande tillvaro.

Precis som på många andra håll i inlandet finns knappt någon samhällsservice kvar förutom hemtjänst för de äldre.

Det fasta telefonnätet mellan ödehusen har nyligt kopplats ned och de mobila näten är minst sagt bristfälliga.

Men det var till Grundtjärn som den nu 24-åriga bloggaren Jonna Jinton flyttade för tre år sedan. Hon lämnade Göteborg till lugnet, tystnaden och naturen.

Hennes populära blogg har satt Grundtjärn på kartan. Hon har tusentals följare och hennes konstnärsliv i byn har uppmärksammats nationellt såväl som internationellt.

Snabbt blev hon en av Ångermanlands mest kända profiler.

Men nu kan det bli slut med sagan om den unga återvändaren. Grundtjärns senaste tillskott riskerar att försvinna lika fort som hon kom, när en av Sveriges största vindkraftparker ska byggas i området.

Läs mer: Pansargeneralens barnbarn om vindkraften

– När jag tänker på vad som ska ske får jag tårar i ögonen och en klump i magen. Jag vill för allt i världen inte att Grundtjärn och den vackra vildmarken ska förstöras av en bullrande industri. Det här är ju mitt paradis på jorden, säger Jonna Jinton.

Den planerade vindkraftparken är till största delen belägen i Sollefteå kommun, men en mindre del av området återfinns i närheten av Häbbersjön som tillhör Örnsköldsviks kommun.

Parken ska byggas på skogsmark i områdena Fängsjön och Storsjöhöjden. De 210 meter höga kraftverken kommer att ses på flera kilometers håll.

Läs mer: Ja till vindkraft

– Jag förbereder mig på att lämna Grundtjärn. Jag flyttar hellre härifrån och minns hur ljuvligt det var, än att bo kvar här när Grundtjärn förstörs, säger Jinton.

Det mesta talar för att parken kommer att bli av. Exploatören Forsca AB arbetar för fullt med att realisera sina planer. Det handlar om mångmiljonbelopp i investeringar för att bygga uppemot 152 vindkraftverk totalt.

Forsca är ett samarbete mellan det norska bolaget Fred Olsen Renewables och SCA.

Sedan tidigare har Sollefteås politiker sagt ja till bolagets planer och i tisdags ställde sig Örnsköldsviks kommunstyrelse bakom projektet.

– Jag lever ju fortfarande på hoppet, men mentalt har jag redan flyttat. Jag är ju ingen debattör. Jag har ju inga bra argument utan enbart mina känslor. Jag är ju bara en person som känner väldigt starkt för en plats och den platsen är ju Grundtjärn.

Vindkraftverk väcker känslor. Framför allt i Sollefteå kommun har det varit en infekterad debatt kring ämnet och det finns en tydlig opinion för såväl som emot parkerna.

Men i Örnsköldsvik är läget ett annat. Kommunalråd Elvy Söderström (S) är en stark förespråkare.

När hon höll tal och invigde vindkraftparken i Solberg förra året så liknade hon vindkraftverken vid svanar ”som sträcker sina gnistervita halsar mot himlen”.

– Det här innebär inte bara förnybar energi, det ger också mänsklig energi och framtidstro, sa Elvy Söderström.

Det är med andra ord högst osannolikt att Örnsköldsviks kommer att nyttja sitt kommunala veto och försöka stoppa parken. Det kommande beslutet i fullmäktige är snarast en formalitet.

För till skillnad från Sollefteå har vindkraften aldrig vart en het politisk fråga i kustkommunen Örnsköldsvik. Här finns en bred politisk enighet bakom vindkraften.

Kommunens uttalade policy är att man ska undvika att bygga där starka intressekonflikter råder. Men slaget om Grundtjärn och byarna runtomkring Fängsjön och Storsjöhöjden är sannolikt redan förlorat.

– Vi är så få här uppe. Därför har vi ingen ingenting att säga till om jämfört med hur se ser ut runt städerna. Snart är hela Norrlands inland en stor vindkraftpark. Människor som jag, som vill ha orörd natur, kommer inte ha någonstans att ta vägen, säger Jonna Jinton.”

Text: Tomas Izaias Englund

Animerad film Grundtjärn:  http://www.forsca.se/wp-content/uploads/2013/05/grundtjarn.mp4

Vinter och vindkraft – en riskabel kombination

"I området mot Jämtlandsgränsen i Sollefteå kommun kan det bli cirka 300 vindkraftverk på en yta av 25 gånger 15 kilometer. Vem vågar beträda detta område under vintern?" skriver insändarskribenterna.
”I området mot Jämtlandsgränsen i Sollefteå kommun kan det bli cirka 300 vindkraftverk på en yta av 25 gånger 15 kilometer. Vem vågar beträda detta område under vintern?” skriver insändarskribenterna.

Erfarenheter av vindkraft i norra Sverige är ännu mycket begränsade tidsmässigt. Låga temperaturer och nedisning ställer dock till stora bekymmer med maskinskador och risker för personskador som följd. Man anordnar därför sedan några år tillbaka särskilda konferenser, Winter wind, om dessa problem.

Förutom dessa risker får man under perioder med nedisning stark förhöjning av bullernivån. De bullerkartor som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningar har oftast ingenting med verkligheten att göra. Det kan personer som lever nära vindkraftsanläggningar intyga. Nedisning är en av flera orsaker till att verkligheten inte stämmer med de teoretiska bullerkartorna.

Skellefteå Kraft gick nyligen ut i pressen med en varning om att det föreligger risk för snöras och istappar i närheten av vindkraftverken. Man säger att det föreligger en risk inom en radie på 300 meter från vindkraftverken. Detta avstånd kan vara avsevärt större för de mycket stora vindkraftverken, kanske uppemot 500 meter.

Vad innebär detta för dem som vill nyttja naturen för skidåkning, vinterjakt och snöskoteråkning och hur påverkas djurlivet? Om man är rädd om livhanken måste man hålla sig på en halv kilometers avstånd. Det innebär också att de stora vindkraftparkerna i princip blir döda områden under den period det finns risk för iskast. Enligt preliminära uppgifter kan det komma att byggas cirka 2 000 vindkraftverk i Västernorrlands län. Ett grovt överslag ger vid handen att cirka 150 000 hektar hamnar inom riskområden. Vart tog allemansrätten vägen? I området mot Jämtlandsgränsen i Sollefteå kommun kan det bli cirka 300 vindkraftverk på en yta av 25 gånger 15 kilometer. Vem vågar beträda detta område under vintern? Vindkraftverken står tätt skuldra vid skuldra. Inte en kvadratmeter är riskfri.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6574181-vinter-och-vindkraft-en-riskabel-kombination

Vilka konsekvenser ger storskaligt vindbruk i de norrländska skogarna?

Vilka konsekvenser ger storskaligt vindbruk i de norrländska skogarna?

En ny näring, vindbruk, breder ut sig i rasande takt i de norrländska skogarna. Vilka konsekvenser detta får för skogsbruket är ännu inte självklart. Erfarenheterna är ännu begränsade i både tid och rum.

Enligt prognoser kan det komma att uppföras ca 2000 vindkraftverk enbart i Västernorrlands län. Detta medför i sin tur att hundratals mil av nya breda vägar och kraftledningsgator kommer att anläggas i skogslandet liksom att stora ytor friläggs för vindkraftverken och dess servicebyggnader. En konsekvens är att flera hundra mil av hyggeskanter kommer att skapas vilket ökar nämnvärt risken för stormskador.

Det är känt att vindkraftverk i kallt klimat drabbas av isbildning på både rotorer och torn. Detta resulterar inte sällan i iskast. Det medför att vindkraftparker är uppenbara riskområden under den kalla delen av året. Så här presenterar Skellefteå Kraft problematiken vid Winterwind 2012:

Ice throw

Risks for third party in the area:

Hunters

Snowmobile riders

Berry pickers

Raindeer herders

The hazard area for ice throw will be signposted. Existing snowmobile trails will be moved outside the risk area

Health and safety procedures for personnel and visitors

Health and safety information for all

Risk assessment prior to access in winter

Operation centre informed on arrival and when leaving the wind farm

Wind turbine shut down before entering the hazard area (300 m)

Visitors only if authorised by wind farm manager

However, wheeled or tracked vehicles with roof can drive through the wind farm without

any need to shut down the wind farm

Hard hat

Riskområdet som anges är underkant för de vindkraftverk som byggs numera. I detta fall är totalhöjden endast 150 m men kommer att bli över 200 m på nya vindkraftverk. Kastlängder på uppemot 500 m är möjliga. Detta kommer att begränsa möjligheterna att bedriva arbete i skogslandet under den kalla perioden.

En annan påverkan av iskast är skador på omgivande träd inom kastområdet. Det rapporteras att träden kan bli som blästrade. Detta är ännu en mycket preliminär uppgift och måste undersökas närmare. Detta kan påverka skyddade områden som är belägna nära vindkraftanläggningar. En fråga som uppkommer med anledning av detta är vilka säkerhetsavstånd man skall tillämpa för nyckelbiotoper och Natura 2000-områden?

I Storrotliden har dokumenterats en typ av trädskador som förknippas med inverkan av vindkraftverken. Ett antal trädstammar inom ett avstånd på 1, 5 km från verken är avbrutna. Orsaken är inte helt känd. En teori är att isbildning på träden är orsaken och att detta skulle bero på att luftens temperatur sänks efter passagen av vindkraftverken. En annan teori är att vindkraftverken orsakar en kraftig turbulens i lufthavet som utsätter träden för en ny typ av belastning som de inte är anpassade för. Denna skadetyp bör studeras ingående.

Vindkraften skapar en helt ny miljö i skogslandet. I första hand gäller det buller som skapas och som kan spridas över mycket stora områden. Mycket större än vad som anges i de bullerkartor som upprättas av exploatörerna. Skall skyddade områden även skyddas för höga bullernivåer? Skall även faunan skyddas mot höga bullernivåer?

Sammantaget så påverkar vindkraftinstallationer skogslandet på en rad områden. Skogens sociala värden kommer att påverkas i stor utsträckning. En fråga som måste ställas i detta sammanhang är om detta kommer att påverka möjligheterna att certifiera skogen enligt FSC. De nationella riktlinjerna lyser fortfarande med sin frånvaro och efter mer än ett års arbete är de ännu inte klara. Var sitter problemet?

Åke Wikström

Vindkraftens påverkan på miljön

Kopia av Trattberget

Vid Nipakademins informationsmöte i Näsåker den 23 november presenterades en sammanställning av kunskapsläget när det gäller den storskaliga vindkraftens påverkan på miljö och samhälle, se bilagor. Sammanställningen grundar sig på en genomgång av forskningsrapporter av olika slag. Vi konstaterar att det saknas kunskaper och erfarenheter från de flesta områden. Det pågår forskning inom en rad områden men resultaten lär komma när merparten av de stora installationerna är på plats. Detta  kan medföra oöverskådliga skador på miljö och för lokalsamhällen.

Arne Hellsten f.d. kommunalråd från Malå, som deltog i mötet, rekommenderar ett moratorium för att utvärdera vad som nu är byggt. Han har erfarenhet av vindkraftens påverkan så han borde veta vad han talar om. Vilka politiker i våra områden har en dylik insikt? De dominerande störkällorna i norrländsk natur är troligen buller och iskast. Den senare kan bemästras med besöksförbud men buller kan man inte slippa undan.

Vi ifrågasätter i detta sammanhang Naturvårdsverkets roll. Kunskaper om bullerspridning finns belagda i en mängd forskningsrapporter men dessa omsätts inte i regelverk. Detta är ytterst beklagligt och man kan fråga sig vilken roll Naturvårdsverket skall fylla. Tjäna exploatörerna eller skydda människor och natur från skadlig påverkan? Exploatörerna är också skyldiga enligt Miljöbalkens hänsynsparagraf att tillämpa kunskaper för att skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet.

Åke Wikström
Ordf Nipakademin

Vindkraftens påverkan på miljö och samhälle rev 2  (Pdf)

Referenslista (Pdf)

 

Västra initiativet – ett lokalt parti i Sollefteå kn

Det lokala partiet ”Västra initiativet” (VISKB) är det enda parti i Sollefteå kommun som är helt emot en storskalig vindkraftsexploatering. Det är det enda parti som reserverat sig i fullmäktige av alla beslut om vindkraftsetableringar i kommunen.

Följande beskrivning av partiet är från deras gruppsida i Facebook:

1377183_590269017703372_1177326446_a

Välkommen till ditt lokala parti i Sollefteå kommun – Västra initiativet!

Vision: Vi kommer att arbeta för att samtliga förslag från politiker och nämnder ska genomlysas med ett helhetsperspektiv för hela kommunens bästa.
Det vi förenas av är en gemensam syn och ett gemensamt ansvar för vår livsmiljö, vår kommuns bästa. Vi tror att en liten kommun som Sollefteå mår bra av att se till kommuninvånarnas bästa snarare än att agera efter en strikt blockpolitisk agenda.

Vår vision är att skapa en kommun där kommuninvånarna trivs, mår bra och samarbetar för hela kommunens bästa.

Beskrivning
Västrainitiativet är alternativet för dig som vill mer än det vanliga.
Vi ställer bara upp i kommunvalet för Sollefteå kommun. Valet 2010
tog vi 4 mandat och finns nu representerade i kommunfullmäktige.

Hemsida:  http://vastrainitiativet.se/

Sollefteå kommun sa ja till Salsjö vindkraftsprojekt

dfhgeaig
Vindverk Salsjön från Flintabaren. Montagebild

Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun fortsätter i rasande fart!

Idag klubbades Salsjö vindkraftsprojekt med 24 vindkraftverk igenom i kommunfullmäktige i Sollefteå. Bara lokalpartiet ”Västra initiativet” reserverade sig. Det är en oroande utveckling för Näsåkersbygden. Om alla projekt går igenom så kommer hela byn att omringas av bullrande, vinande och blinkande vindsnurror! Det är sammanlagt 217 verk i nuläget som är aktuella att sättas upp runt Näsåker!! (Ranasjön 33 verk, Salsjön 24 verk, Flakaberget 7 verk och Fängsjö/Storsjöhöjden 152 verk) En stor del av dem kommer att visualiseras i Näsåker.

På ett internt vindkraftsmöte i Näsåker med Länsstyrelsen i november 2012 påstod/lovade Sollefteås kommunordförande Elisabet Lassen att de tio vindkraftsområden, som planerades i 2008 års vindbruksplan var ”that´s it” när det framkom att ytterligare 54 (!) nya vindkraftsområden planerades i kommunen.

Lassens kommentar ”that´s it”  i SR P4 Vnrl: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5352442

Bland dessa 54 sk ”utredningsområden” ingår bla Salsjön och Ranasjön.. . Lassens löfte ”thats it” räckte inte länge!!

Läs mera här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=1713 och här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=1553

Näsåker ser ut att bli ett centrum för vindkraftsexploateringen i kommunen, även om hela kommunen kommer att få sin beskärda del av vindsnurror om vindplanerare Ullstein och ledande partipolitiker får som de vill.

 

Näste kommunordförande i Sollefteå kommun? :)

Arne HellstenFd kommunalrådet i Malå, Arne Hellsten, medverkade i gårdagens vindkraftsmöte i Näsåker. Arne Hellsten är en av de få politiker som nu öppet ångrar och kritiserar sitt och sin egen kommuns val att satsa på vindkraft i sin kommun. Arne Hellsten gjorde ett starkt intryck med sina anföranden och fick många applåder och nickande bifall.

En kommentar från en av åhörarna fick extra starka applåder: – ”Kan Du inte bli Sollefteå kommuns kommunordförande?

Vi har tidigare citerat en artikel från tidningen SKOGEN där Arne Hellsten uttalat sig om vindkraften. Här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2355

Uppdatering:  Vindkraftsmötet om ”Påverkar vindkraften vår livsmiljö” gav många nya insikter och kunskap. Vi fick nya kunskaper om bl.a vindkraftsbuller med berättelser från verkligheten. Vindkraftsbuller av olika slag är en allvarlig konsekvens av vindverk som orsakar stora mänskliga och miljömässiga problem.  I Norrland är iskastning ett annat allvarligt problem som gör att i vindkraftsområden varnas besökare att inte vistas för nära vindkraftverk. Inom 300 m från verk får ingen vara. Vindbolagen påstår att avisningssystem finns, men arbetsmiljöverket säger att det inte gör det.

Vi hörde igår på vindkraftsmötet i Näsåker att is kan kastas så långt som 1-1,5 km från vindverken. Vad återstår för arealer då att säkert vistas i? Vad händer med vår allemansrätt?

Det kommer en utförligare redogörelse av mötet och föreläsningarna inom kort. Vi hoppas även att snart kunna lägga ut de filmatiserade föreläsningarna på denna hemsida.

Skellefteåkraft informerar om iskastning

I Skellefteå området varnas nu besökare att inte vistas för nära vindkraftverk pga iskastning. Inom 300 m från vindverken rekommenderas ingen att vara. Skellefteå kraft påstår att avisningssystem finns, men arbetsmiljöverket säger att det inte gör det.

Om säkerhetsavståndet är 3-400 meter från vindverken och verken står med ca 500  meters mellanrum, vad återstår då för arealer att säkert vistas i? Vad har hänt med vår allemansrätt?

jokkmokksliden

Från Skellefteåkrafts hemsida:

”Till dig som vistas nära vår vindkraftpark.

Vindkraftparker är generellt en säker omgivning att vistas i. 

Men vi vill att du uppmärksammar att det kan förekomma iskast och snöras från rotorblad eller torn inom en radie av 300 meter. Störst risk är det vid kyla tillsammans med fuktig luft eller nederbörd. Vi genomför åtgärder för att minska riskerna. 

Vi har: 

  • Ett avisningssystem på rotorbladen som förhindrar att isen byggs upp och det minskar risken för iskast.
  • Placerat ut varningsskyltar i området med texten Risk för snöras och istappar.
  • Ett automatiskt system som stänger av vindkraftverken vid obalans, vibrationer eller annan driftstörning som exempelvis isbildning.
  • Kontinuerligt kontroll och service av vindkraftverken.

Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Kundservice, telefon 0910-77 25 00 eller besöka sidan      ”Att vistas runt ett vindkraftverk” ”

Är de olika ersättningarna mutor för vindkraft?!

Debattartikel i dagens TÅ:

Varför är värdet på uthyrning av mark till snurrorna så mycket mer värt mot ett servitut på mark till kraftnäten? Är det så att vindkraftsbyggandet har någon form av gräddfil där ingen lagstiftning behövs?

Jag har i tidigare insändare på Ordet fritt ifrågasatt den onödiga miljöförstöring vi utsätts för i Norrland (Sollefteå kommun i synnerhet) på grund av den kraftiga vindkraftsutbyggnaden.

Inte en enda gång har jag nämnt de ekonomiska ersättningarna eller uteblivna sådana.

Anledningen till detta är;

1. Att inga pengar i världen kan ersätta förstöringen av vår vackra miljö.

2. Jag ville inte ytterligare öka ett redan spänt läge i byarna mellan de som är för etableringarna och de som är emot.

3. Jag är inte och ville därför inte framstå som avundsjuk på de som får ersättningar.

Om jag ändå schematiskt skall försöka förklara vad många undrar över när det gäller ekonomin. En markägare som hyr ut sin mark för vindkraftsbyggnad kan enligt hörsägen för cirka fem hektar mark få cirka 150 000 kronor per år.

Om vi då ser på en livslängd av cirka 20 år har han fått en hyresersättning på cirka 3 000 000 kronor för en mark som till stor utsträckning samtidigt genererar återväxt.

På en annan markägares mark måste man från vindparken dra en kraftledning (markägaren kan inte neka). Om det där går åt lika stor yta får han för den en minimal eller nästan ingen ersättning för servitutet på sin mark. Ingen nyproduktion kan ske.

En person som har en fastighet värd cirka 1 000 000 kronor och hamnar intill en vindkraftspark riskerar att förlora hela det kapitalet eftersom risken är stor att ingen vill köpa fastigheten om han vill flytta.

Varför är värdet på uthyrning av mark till snurrorna så mycket mer värt mot ett servitut på mark till kraftnäten? Är det så att vindkraftsbyggandet har någon form av gräddfil där ingen lagstiftning behövs?

Kan det vara någon form av muta för att få positiv inställning till att få bygga? Är det kanske så att det är de stora markägarna typ SCA som dikterar villkoren för att maximera sin vinst utan att behöva ta hänsyn till skattebetarna och elförbrukarna?

Varför tas inte hänsyn till fastighetsägares förluster i samband med bygglov för vindsnurror? Varför gynnar Sollefteå kommun vindkraftsetablörerna med frikostiga möjligheter att få bygga och går med på den lägsta bygdepengen av alla kommuner?

Är kommunen medveten om att landsbygden riskerar att avfolkas? Kan det vara en medveten strategi för att där slippa kostnader för skolgång, läkarstationer och äldreboenden med mera?

Min förhoppning är att någon kan ge en förklaring till dessa frågor. Jag hoppas också att man förklarar för de mindre skogsägare som får en eller några snurror på sin mark om de bieffekter de kan drabbas av i extra beskattning (typ Pomperipossa) och hur de så småningom kan belastas av återställningskostnader.

De stora markägarna har säkert system och experter som tar hand om de problemen.

Christer Lidén