Kategori: Svensk vindkraft

 

När vi utför inventeringar i området så ser vi ökad frekvens av stambrott på upp till 1500 m från verken på Storrotliden. Stambrotten och isbildningen är värst på norra sidan om vindverken. / Simon Rudin Lycksele

 

Lite sent omsider kommer här de filmatiserade  föreläsningarna, några inlägg och diskussioner från vindkraftsmötet i Näsåker den 23 nov. 2013.

Temat för mötet var ”Påverkar vindkraften vår livsmiljö”.   Arrangör Nipakademin.

Nils Berglund, Sollefteå filmade. Tack Nils!

Inledning av Åke Wikström, ordf. Nipakademin. Presentation av program och föredragshållare samt rapportörer från verkligheten. Tid 3 min 50 sek.

 

Genomgång av hur olika miljövärden påverkas av vindkraftanläggningar.  Inlägg av bl.a. f.d. kommunordf. i Malå Arne Hellsten, Simon Rudin, Roger Johansson m.fl.  Tid 36 min. 22 sek.

 

En redovisning av sambanden mellan ljud och buller, vad regelverk och lagstiftning säger samt vilka krav som bör ställas för att möta Miljöbalkens grundkrav. Gunnar Eriksson.

Tid. 1 tim. 3 min. 21 sek.

 

Isbildning på vindkraftverkens rotorer, konsekvenser för bullergenerering och risker för iskast. Per Fahlén. Tid 20 min. 15 sek.

 

Hur ser processen för tillstånd ut från idé till färdig anläggning. Thomas Jensen Länsstyrelsen. Tid 8 min.

 

Del av den avslutande diskussionen. Tid ca 9 min.

Filmerna på Youtube: http://www.youtube.com/user/sm3ghe

Vilka konsekvenser ger vindbruk i de norrländska skogarna (Pdf-fil)

Kunskapsläget på vindkraftens påverkan på miljö och samhälle rev 2-1 (Pdf-fil)

Referenslista (Pdf-fil)

 

Våra vänner i motståndsgruppen ”Värna Finnmarken” i Kramfors kn har på sin gruppsida i Facebook publicerat följande brev till meterologen Pär Holmgren som vi tycker är värt att uppmärksammas även på vår hemsida.

”Hej Pär Holmgren! Va kul att du hittat till oss i Värna Finnmarken!

Om klimatet förändras så drastiskt, tycker du inte att det är stötande att det byggs så lite vindkraft i länen runt Stockholm? I din egen hemkommun Uppsala finns idag 2 st vindkraftverk, inga ytterligare planeras. I kustkommunerna i Uppsala län (här blåser det!) är det lika illa. I Östhammar finns 1, inga ytterligare planeras. I Älvkarleby finns 5, inga ytterligare planeras.

SÅ HÄR SER PLANERNA UT FÖR LÄNEN RUNT STOCKHOLM
Uppsala län: 27 vindkraftverk
Stockholms län: 99 vindkraftverk
Södermanlands län: 59 vindkraftverk

KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN MED INGET ELLER BARA ETT PLANERAT VINDKRAFTVERK
Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna och Vaxholm. Ekerö 1 st, Haninge 1 st , Nykvarn 1 st , Södertälje 1 st, och Upplands Bro 1 st.

VÄSTERNORRLAND
Här är planerna just nu 1707 vindkraftverk. Enbart under 2013 har det tillkommit 496!! nya i Västernorrland och ansökningarna bara fortsätter att strömma in till kommunerna i vårt län.

FÖRTROENDE OCH SOLIDARITET
Om en vindkraftsutbyggnad ska få ett folkligt förtroende måste bördan av alla negativa konsekvenser som följer i dess spår fördelas solidariskt!!

I så många sammanhang under historiens gång har Norrland använts mer eller mindre som en koloni, en bakgård. De stora vinsterna från skogen, malmen, vattenkraften har hamnat långt utanför Norrland. Enbart små rännilar har stannat i trakten. Och nu är det dags igen – vindkraft! Inga garantier om jobb, I Piteå känner sig kommunpolitikerna blåsta. Ett allvarligt hot mot turistnäringen, den kanske största jobbskaparen. Allvarliga störningar för alla närboende. Nu får det vara slut med detta snikeri och rofferi!!”

——————————

”Värna Finnmarken” fortsätter att informera :

”Vi fortsätter att informera om sådant som vindkraftsbolagen ogärna berättar. Idag undrar vi “Var i Sverige blåser det egentligen?” Kolla på kartan som vi bifogat här i mailet (windmap.se mätt på 140 meters höjd). Ju rödare färg desto hårdare blåst. Som du ser så visar den inte speciellt rött i kartan över Västernorrland. I södra Sverige blåser det mycket, ligger ju heller inte i vindskugga bakom fjällkedjan!

Varför vill man bygga i Västernorrland?

Av den enkla anledningen att just här har det funnits extra lite motstånd mot att bygga. På många håll i södra Sverige är motståndet hårt, både bland allmänhet och politiker. Och vindkraftbolagen satsar givetvis där det är lättast att få bygga.

De hävdar säkert också att uppe på våra bergsryggar så blåser det extra mycket. Det kanske stämmer, men låt de i så fall visa hur det ligger till! Se också till att de visar upp jämförelser med t ex Skåne och Västergötland där alla vindkraftverk byggs på låg höjd. De kan väl inte vara olönsamma!? Om du ser till att vi får deras siffror så hjälper vi dig att nagelfara dem!

På småländska höglandet finns också höga höjder. Dessutom ligger det både kustnära och inte i vindskugga bakom fjällkedjan. Trots detta satsas inte alls på samma sätt, varken i Kronobergs eller Jönköpings län. Ställ krav på att bördan för utbyggnaden ska fördelas mer solidariskt, innan ni fattar egna beslut om utbyggnaden.

Om planerna för Västernorrland redan nu är uppe i knappt 2000 verk så kan du bara ana hur många det kommer att vara om ett par år – om ingen reagerar. Ingen vill väl att hela trakten ska se ut som en nåldyna?

Det har ett pris att bygga ut för snabbt och för kraftigt. Både Kramfors och Västernorrlands stora tillgång är den vackra naturen och landskapsscenerierna. Rätt använd och marknadsförd skulle de kunna locka både turister och inflyttare i mycket större utsträckning än idag. Det om något skapar jobb!

Jobben förresten! Lyssna på erfarenheterna från Piteå, där blev man blåsta på jobben av vindkraftsindustrin.

Det har också ett pris att bygga ut för snabbt och för kraftigt. Idag vet vi alldeles för lite om vilka alla konsekvenserna blir av en stor vindkraftsutbyggnad. Hur närboende drabbas? Hur turismen drabbas – under minst 30 år framåt? Hur sönderkörda våra vägar blir under byggtiden? Hur många extra trafikolyckor som sker med fullastade betongbilar på vägarna? Bara för att nämna några exempel.

Varför ska Stockholmskommunerna slippa undan?

I de flesta kommunerna i Stockholm län hindrar man byggandet av vindkraftverk, man vill helt enkelt inte. Hör du något annat, så låt oss veta, vi hjälper dig att ta reda på fakta. I Uppsala län är det lika illa, där planeras just nu bara 27 st. Samma sak gäller i Södermanlands län, 59 st. I Västernorrland är planerna nu uppe i 1707 vindkraftverk, enbart under 2013 har minst 496 vindkraftverk tillkommit!!

Ställ krav på att vindkraftsutbyggnaden måste fördelas mer solidariskt innan ni fattar beslut om att sälja ut det bästa som landskapet har – utan att ens få betalt.”

/ Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken

Vindkraftens konsekvenser för Sveriges skogslandskap.

Brev till Skogsstyrelsen dec 2013 (sparad automatiskt)-2 (Pdf)

”Ramsele 2014-01-03

Öppet brev till
Skogsstyrelsen
Vallgatan 8
551 83 Jönköping

Vindkraftens konsekvenser för Sveriges skogslandskap.

Nipakademin är en ideell kunskapsinriktad förening för utveckling av verksamheter
baserade på naturens resurser. Nipakademin har sitt säte i Ramsele Västernorrlands län. Styrelsen i vår förening har under en tid följt utvecklingen rörande storskaliga vindkraftanläggningar i skogslandskapet. Vi oroas nu över konsekvenserna av de massiva investeringar som är på gång. En ny typ av skogsbruk, vindbruk, introduceras i Sverige utan kunskap och längre tids erfarenhet av denna typ av bruksform. Detta gäller i synnerhet det som nu sker i de norrländska skogarna. Enligt preliminära prognoser kan så mycket som 2000 vindkraftverk komma att uppföras i vårt län, Västernorrlands län, och i vår kommun, Sollefteå, långt mer än 500 vindkraftverk samt totalt 8000
vindkraftverk i Norrland. Stora arealer och ett stort antal byar och samhällen kommer att påverkas av denna enorma utbyggnad vars areella påverkan kan överträffa den som
vattenkraften en gång orsakade.

Andelen av det nationella målet för den sammanlagda produktionen av el från landbaserad vindkraft på 20 TWh kan bli så hög som 80% för de planerade
investeringarna i Norrland. Denna exploatering av naturen kommer enligt vår mening att få stor negativ återverkan på såväl skogsbruket som levnadsmiljön för människor och djur. Detta kommer också att medföra en starkt negativ påverkan för skogens sociala värden. Ett värde som på senare tid lyfts fram som en mycket viktig del av skogsbruket.

Stora skogsarealer kommer att tas ur produktion beroende på ytbehov för nya vägar, för verk och servicebyggnader, för luftledningar för el inkl ett utbyggt stamlinjenät. Detta innebär därutöver att långt mer än tusen mil av hyggeskanter öppnas med risk för ökad mängd stormskador. Utöver detta finns indikationer att omgivande skog skadas av iskast upp till 300-500 m från varje vindkraftverk samt att det har observerats stambrott inom 1,5 km. Anledning till det senare är i dagsläget okänt. Berörd areal i Norrland kan uppgå till uppemot 0,5 miljon hektar.

Kunskaper från forskning rörande spridning av buller beaktas ej. Inverkan av inversion,
topografi, vindskugga samt isbeläggning på rotorer påverkar i hög grad
bullerspridningen. Dessa faktorer beaktas ej vid bedömning av de bullernivåer som
kommer att uppstå. Detta kommer att medföra att mycket höga bullernivåer tidvis drabbar stora arealer. Speciellt mycket problem med buller förekommer under den kalla delen av året. Höga bullernivåer kommer att negativt påverka både människor och djur. En fråga i detta sammanhang är också vilket skydd man skall ge olika skyddade objekt såsom Natura 2000 – områden samt nyckelbiotoper. Skall de också skyddas mot störande buller och rörliga skuggor?

Iskast, rotorskador och bränder är en uppenbar risk i områden vid vindkraftverk. Både
skogsbruk, jakt, naturturism samt friluftsliv i allmänhet kommer att begränsas på grund
av dessa uppenbara risker. Allt flera anläggningsägare informerar idag om risken för
iskast. Konsekvensen är en starkt begränsad tillgänglighet under stora delar av året.

Den massiva utbyggnaden medför en rad konflikter mellan markägare som erhåller stora arrendeintäkter, markägare som får sin mark exproprierad för nya kraftledningar och övriga medborgare som får en negativ påverkan på sin livsmiljö. De miljöer som drabbas av dessa konflikter är ofta byar och mindre samhällen vilket gör det än mera dramatiskt.

Vi ser vindbruk som ett nytt sätt att bruka våra skogar. Vi ber därför Skogsstyrelsen
analysera konsekvenserna av den massiva utbyggnad av vindkraft som nu planeras i
Norrland. Konsekvenser för produktion av skogsråvara, påverkan på skyddade områden samt inverkan på skogens sociala värden bör enligt vår mening belysas. Detta bör ske genom att sammanställa erfarenheter från anläggningar i drift. Vi vill i detta sammanhang referera till Arne Hellsten, f.d. kommunalråd i Malå med erfarenhet av stora vindkraftanläggningar. Han rekommenderar att man inför ett moratorium intill man utvärderat de projekt som nu är i drift.”

Hälsningar
Åke Wikström
Ordförande i Nipakademin
Adress: Solleftåvägen 66, 880 40 Ramsele
Tel 070-6944925, e-mail 062310417@telia.com

 

Uppdatering:  Skogsstyrelsens svar TÅ den 7/2 2014 : http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6812043-skogen-har-en-viktig-roll-i-utvecklingen-mot-ett-hallbart-samhalle

Jämförs spårbildningsinventering före och efter etablering av vindkraft på Storrotliden (Åsele kommun, admin not) så ser vi minskad spårbildning av fågel och övrigt småvilt på och runt omkring Storrotliden. Slagskuggorna skapar en ständigt växlande ljusmiljö i området.

Om man under naturens högtid försommaren vandrar 5 km från Fredrika vägen rakt in till parkens centrum så hör man att fågelsången avtar med minskat avstånd till verken, inne i parken spelar bara enstaka sångfåglar. Tidigare såg vi ofta Järv och Lo spår i området, vi har inte sett järvspår i området efter etableringen, ett lo spår sågs i utkanten av området 2012. Ett stort orrspel som låg 2500 m från uppförda verk har upphört. På vilket avstånd försvagas orrspel? Kungsörnen spelflyger inte längre ovanför Storrotliden där natura 2000 områden och naturreservat nu har hamnat i en odräglig livsmiljö.

 

Slagskuggorna och buller med inslag av entoniga ljud och dunkande ljud som påminner om betongpålning är mycket störande på stort avstånd i miljöer med lågt bakgrundsljud. Det känns meningslöst att bedriva jakt och naturupplevelser inom 6 km från verken på grund av att buller och ljuseffekter dominerar naturupplevelsen, berget upplevs som ett rödglödgat blinkande, bullrande inferno under vinterperioden.

En 4 årig studie på Näsudden, Gotland redovisar att ett stort verk kan döda 30 fåglar/år. 40 verk på Storrotliden kan enligt studien döda 3600 fåglar på bara 3 år. Det förr så trevliga viltvårds arbetet känns meningslöst när verken skadar. Naturvårdsverkets rapport 6499 juni 2012 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur redovisar att vindkraftsparker skapar barriäreffekter som medför att däggdjuren undviker dessa områden. Det medför att jaktliga värden skadas på andras egendom. Hur ska skadestånden regleras?

Arbetsmiljöverket har meddelat att tillförlitliga avisningssystem inte finns för vindkraftsverk, ingen får vara i verkens ras och utkastområden. Skogsbruket undantas på en area som motsvarar ca 133 ha/verk. Det har visat sig att vingarna spricker i kallt klimat, i Hörnefors kastades del av vinge flera hundra meter från verket, i Norge kastades delar 1000 m från verket.

Vattenfall redovisar att medelvärdet för ljudnivån vid isbildning ökar med 10,6 dB(A) vid 8 m/s på Storrotliden. Det medför en ljudökning av grundnivån i området som motsvarar 426 st verk på Storrotliden istället för de 40 st som tillståndet medger. Buller stör på upp till 9km avstånd.

Naturvårdsverket och forskare redovisar att det beräknade värdet inte kan redovisa verkliga ljudnivåer i kuperad terräng som ligger i kallt klimat där isbildning sker och inversionsförstärkning är vanligt förekommande.

Lufthastighetsskillnader i vertikalled i den kuperade terrängen medför tippningseffekter för ljudvågorna som förstärker ljudet nere i dalarna där lufthastigheten är låg.
Bara isbildning och inversionsförstärkningen höjer under långa tidsperioder ljudnivån med 20-30 dB(A) över det värde som redovisas som beräknat värde av exploatörer.
Driftledaren på Storrotliden Ingemar Forsgren redovisade på offentligt möte i Fredrika att det under vinterperioden alltid är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalarna. Det medför att inversionsförstärkning alltid i varierande grad föreligger under vinterperioden.

Villkoren i tillståndet har så kallad rättskraft. Det betyder att det inte går att ställa ytterligare krav på verksamhetsutövaren i de villkor som tillståndet redovisar. Villkoren redovisar att ljudnivåhöjande effekter av moln, regn, snö, iskristaller, isbildning, sidovindar och inversionsförstärkning inte får redovisas.
Ljudet ska beräknas med programvara som inte kan redovisa dessa effekter och ljudet ska beräknas under barmarksförhållanden för att uppfylla villkoren. Hård snö och istäckt mark reflekterar ljudvågor längre bort, men det får inte redovisas.
Regeringen varnar nu för strängare säkerhetsbestämmelser.

Vattenfall skriver på sin egen sida hur mycket koldioxid deras olika typer av produktion har genom hela produktionens livscykel. Vattenfall redovisar att vindkraftverk ligger högst. Hela 200 % mer än kärnkraft, 67 % mer än vattenkraft. Vindkraft för klimatets skull? Miljöbalken 2 kap 3§ kräver bästa teknik. Besparingsteknik frigör förnyelsebar el energi genom att vattenkraft inte slösas bort i onödan. Det kan utföras till ca 1/3 av vindkraftens kostnad/KWh utan att skada miljön och utan att kraftnäten behöver byggas ut. Tekniken är överlägsen vindkraft och det medför att vindkraft i vårt elproduktionssystem inte kan beviljas enligt skälighetsbedömningen som ska göras enligt miljöbalken. Vindkraft kan inte bevisas vara bättre än nollalternativet därför ska den inte beviljas där bättre teknik föreligger.

För att uppnå det politiska särintresset 10TWh vindel år 2015 så återstår det bara att bygga 3TWh. Det utgör bara 2 % av vår förbrukning. Det kan enkelt sparas i stället. Det motsvarar bara 1,8 verk/ kommun i Sverige. Vi anser massiv ödeläggelse
inte behöver tillgripas. Det saknas skäl för att skada miljön. När besparingsteknik föreligger.

Text och foto:
Simon Rudin, Lycksele

”Vindkraftens intåg i bygden skulle utmynna i mängder av varaktiga jobb och skattepengar, var det sagt.

– Vi känner oss besvikna, vilseledda, men vi saknar möjligheter att påföra Enercon avgifter som kompensation, säger byggnadsnämndens ordförande Björn Berglund.”

Hela artikeln här: http://www.pitea-tidningen.se/pitea/pitea-soker-ersattning-for-svikna-jobbloften-8035605-default.aspx