Erfarenheter av vindkraft i norra Sverige är ännu mycket begränsade tidsmässigt. Låga temperaturer och nedisning ställer dock till stora bekymmer med maskinskador och risker för personskador som följd. Man anordnar därför sedan några år tillbaka särskilda konferenser, Winter wind, om dessa problem.
Förutom dessa risker får man under perioder med nedisning stark förhöjning av bullernivån. De bullerkartor som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningar har oftast ingenting med verkligheten att göra. Det kan personer som lever nära vindkraftsanläggningar intyga. Nedisning är en av flera orsaker till att verkligheten inte stämmer med de teoretiska bullerkartorna.
Skellefteå Kraft gick nyligen ut i pressen med en varning om att det föreligger risk för snöras och istappar i närheten av vindkraftverken. Man säger att det föreligger en risk inom en radie på 300 meter från vindkraftverken. Detta avstånd kan vara avsevärt större för de mycket stora vindkraftverken, kanske uppemot 500 meter.
Vad innebär detta för dem som vill nyttja naturen för skidåkning, vinterjakt och snöskoteråkning och hur påverkas djurlivet? Om man är rädd om livhanken måste man hålla sig på en halv kilometers avstånd. Det innebär också att de stora vindkraftparkerna i princip blir döda områden under den period det finns risk för iskast. Enligt preliminära uppgifter kan det komma att byggas cirka 2 000 vindkraftverk i Västernorrlands län. Ett grovt överslag ger vid handen att cirka 150 000 hektar hamnar inom riskområden. Vart tog allemansrätten vägen? I området mot Jämtlandsgränsen i Sollefteå kommun kan det bli cirka 300 vindkraftverk på en yta av 25 gånger 15 kilometer. Vem vågar beträda detta område under vintern? Vindkraftverken står tätt skuldra vid skuldra. Inte en kvadratmeter är riskfri.
Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå