Det lokala partiet ”Västra initiativet” (VISKB) är det enda parti i Sollefteå kommun som är helt emot en storskalig vindkraftsexploatering. Det är det enda parti som reserverat sig i fullmäktige av alla beslut om vindkraftsetableringar i kommunen.
Följande beskrivning av partiet är från deras gruppsida i Facebook:
Välkommen till ditt lokala parti i Sollefteå kommun – Västra initiativet!
Vision: Vi kommer att arbeta för att samtliga förslag från politiker och nämnder ska genomlysas med ett helhetsperspektiv för hela kommunens bästa. Det vi förenas av är en gemensam syn och ett gemensamt ansvar för vår livsmiljö, vår kommuns bästa. Vi tror att en liten kommun som Sollefteå mår bra av att se till kommuninvånarnas bästa snarare än att agera efter en strikt blockpolitisk agenda.
Vår vision är att skapa en kommun där kommuninvånarna trivs, mår bra och samarbetar för hela kommunens bästa.
Beskrivning Västrainitiativet är alternativet för dig som vill mer än det vanliga. Vi ställer bara upp i kommunvalet för Sollefteå kommun. Valet 2010 tog vi 4 mandat och finns nu representerade i kommunfullmäktige.
Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun fortsätter i rasande fart!
Idag klubbades Salsjö vindkraftsprojekt med 24 vindkraftverk igenom i kommunfullmäktige i Sollefteå. Bara lokalpartiet ”Västra initiativet” reserverade sig. Det är en oroande utveckling för Näsåkersbygden. Om alla projekt går igenom så kommer hela byn att omringas av bullrande, vinande och blinkande vindsnurror! Det är sammanlagt 217 verk i nuläget som är aktuella att sättas upp runt Näsåker!! (Ranasjön 33 verk, Salsjön 24 verk, Flakaberget 7 verk och Fängsjö/Storsjöhöjden 152 verk) En stor del av dem kommer att visualiseras i Näsåker.
På ett internt vindkraftsmöte i Näsåker med Länsstyrelsen i november 2012 påstod/lovade Sollefteås kommunordförande Elisabet Lassen att de tio vindkraftsområden, som planerades i 2008 års vindbruksplan var ”that´s it” när det framkom att ytterligare 54 (!) nya vindkraftsområden planerades i kommunen.
Näsåker ser ut att bli ett centrum för vindkraftsexploateringen i kommunen, även om hela kommunen kommer att få sin beskärda del av vindsnurror om vindplanerare Ullstein och ledande partipolitiker får som de vill.
Varför är värdet på uthyrning av mark till snurrorna så mycket mer värt mot ett servitut på mark till kraftnäten? Är det så att vindkraftsbyggandet har någon form av gräddfil där ingen lagstiftning behövs?
Jag har i tidigare insändare på Ordet fritt ifrågasatt den onödiga miljöförstöring vi utsätts för i Norrland (Sollefteå kommun i synnerhet) på grund av den kraftiga vindkraftsutbyggnaden.
Inte en enda gång har jag nämnt de ekonomiska ersättningarna eller uteblivna sådana.
Anledningen till detta är;
1. Att inga pengar i världen kan ersätta förstöringen av vår vackra miljö.
2. Jag ville inte ytterligare öka ett redan spänt läge i byarna mellan de som är för etableringarna och de som är emot.
3. Jag är inte och ville därför inte framstå som avundsjuk på de som får ersättningar.
Om jag ändå schematiskt skall försöka förklara vad många undrar över när det gäller ekonomin. En markägare som hyr ut sin mark för vindkraftsbyggnad kan enligt hörsägen för cirka fem hektar mark få cirka 150 000 kronor per år.
Om vi då ser på en livslängd av cirka 20 år har han fått en hyresersättning på cirka 3 000 000 kronor för en mark som till stor utsträckning samtidigt genererar återväxt.
På en annan markägares mark måste man från vindparken dra en kraftledning (markägaren kan inte neka). Om det där går åt lika stor yta får han för den en minimal eller nästan ingen ersättning för servitutet på sin mark. Ingen nyproduktion kan ske.
En person som har en fastighet värd cirka 1 000 000 kronor och hamnar intill en vindkraftspark riskerar att förlora hela det kapitalet eftersom risken är stor att ingen vill köpa fastigheten om han vill flytta.
Varför är värdet på uthyrning av mark till snurrorna så mycket mer värt mot ett servitut på mark till kraftnäten? Är det så att vindkraftsbyggandet har någon form av gräddfil där ingen lagstiftning behövs?
Kan det vara någon form av muta för att få positiv inställning till att få bygga? Är det kanske så att det är de stora markägarna typ SCA som dikterar villkoren för att maximera sin vinst utan att behöva ta hänsyn till skattebetarna och elförbrukarna?
Varför tas inte hänsyn till fastighetsägares förluster i samband med bygglov för vindsnurror? Varför gynnar Sollefteå kommun vindkraftsetablörerna med frikostiga möjligheter att få bygga och går med på den lägsta bygdepengen av alla kommuner?
Är kommunen medveten om att landsbygden riskerar att avfolkas? Kan det vara en medveten strategi för att där slippa kostnader för skolgång, läkarstationer och äldreboenden med mera?
Min förhoppning är att någon kan ge en förklaring till dessa frågor. Jag hoppas också att man förklarar för de mindre skogsägare som får en eller några snurror på sin mark om de bieffekter de kan drabbas av i extra beskattning (typ Pomperipossa) och hur de så småningom kan belastas av återställningskostnader.
De stora markägarna har säkert system och experter som tar hand om de problemen.
På Forscas hemsida kan man idag läsa: ”Efter kontakter med och synpunkter från berörda kommuner, föreningar och enskilda har Forsca AB beslutat att minska antalet verk och vindparkernas areal.”
Forsca ändrar nu sin ansökan att få bygga 180 vindverk till 152 vindverk á 210 meter höga.
I den fil som Forsca lägger ut på sin hemsida finns en karta över den nya omfattningen av vindkraftsindustrin. De borttagna arealerna ligger på den del som berör Ö-viks kommun, Fängsjö, Tallnäset och delar av Storsjöhöjden; alla i Sollefteå kn.
På senaste Kommunfullmäktige i Sollefteå kommun (okt) nämndes en karta över kommande, planerade vindkraftverk i kommunen. Vi har fått den kartan inkl. bilagor, och så här ser vindkraftsplanerna ut just nu i kommunen (sept. 2013). Klicka på bilderna för större text.
”Nu tar Pansargeneralens barnbarn strid mot vindkraften i Sollefteå kommun. – Det är rena dårskapen. Men kommunen har fortfarande en chans att stoppa det, säger Helen Patton.
Helen Patton, sondotter till den legendariske pansargeneralen George S Patton och ordförande i The Patton Foundation, skräder inte orden när hon kommenterar den planerade vindkraftssatsningen i Fängsjö och Storsjöhöjden.
– All den skönhet ni har här i Sollefteå kommun är på väg att förstöras. Ni sitter på en guldgruva men inser det inte, säger hon.
– Den sorg de här vindkraftverken kommer att förorsaka är omätlig. Det finns inget sätt som det här kan göras på utan att ni kommer att ångra det.
Vindkraften är av avgörande betydelse för hennes nystartade samarbete med Farm Backsjön. De planerade vindkraftverken som ska resas strax i närheten innebär dödsstöten för konceptet: Ren natur och vildmark som bas för rehabilitering av bland annat krigsveteraner – en finns redan på plats – samt träning och personlig utveckling.
– Jag måste stänga om det blir verklighet, säger Carolina Visser på Farm Backsjön.
I ett brev till miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen vädjar Helen Patton om helhetssyn. Sollefteås satsning på handikappvänlighet, de olympiska handikappspelen Paralympics, arbetet med att rädda Resele skola och den betydande inflyttningen är några hörnstenar. Hennes nyligen inköpta hus i Resele likaså.
Huset köpte hon av James Quinlan, som i dag är bosatt i USA, driver Miami Rhythm Foundation och har planer på att starta ett internationellt musikutbyte i Sollefteå kommun.
– Området har en otrolig potential. Jag vill se mina barn och barnbarn njuta av en av jordens mest fridfulla och naturliga platser – Sollefteå kommun.
Men framför allt pekar Helen Patton med hela handen på Farm Backsjön, där Hasse Sjölund och Carolina Visser byggt upp en mångfacetterad anläggning med tystnaden och naturen som bas. Slädhundar, fiske, tulpanfestival, vildmarkscamping, åsnesafari och nu rehabilitering är bara några av alla de ben företaget står på.
– Backsjön är den enskilt största orsaken till varför vindkraft inte bör byggas i området över huvud taget, säger Helen Patton.
– De har skapat något enastående, en oas för alla som vill hitta hjärtat i det som Sverige står för. Jag kan mer än gärna hjälpa till med att förverkliga ännu mer av Sollefteås potential.
I brevet till Länsstyrelsen erbjuder hon Sollefteå stöd. Vindkraften är en kortsiktig satsning och en katastrof, det finns andra sätt att bygga upp samhället, menar hon.
– Jag hjälper gärna till, tveka inte att ringa. Jag står när som helst till tjänst för att bidra till den outnyttjade kraften i Sollefteå.
Helen Patton är inte den enda som är djupt oroad över vindkraften som är på stark frammarsch. Protester har ekat i Junsele, Näsåker, Ramsele och även från samer som har renbetesland i området.”
Text: Katarina Östholm
katarina.ostholm@allehanda.se
Med en föråldrad översiktsplan (23 år!) och en undermålig vindplan från 2008 på skrivbordet, så har ”utvecklingsstrategen” Staffan Sjölund i Sollefteå kommun gjort ett anmärkningsvärt uttalande.. – ”Vi har kompetens inom området”… (om vindkraft)
Härnösand vill bli nationellt centrum för utvecklingen av näringsliv och affärer för vindkraften. Det vill Sollefteå kommun också. – Som jag ser det vore det logiskt om det hamnar i Sollefteå, säger Staffan Sjölund, utvecklingsstrateg vid kommunen.
Sollefteå kommun tycker att en vindkraftsnod för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor passar som handen i handsken.
– Vi arbetar redan med de här frågorna, säger Sjölund.
Det pågår ett omfattande vinkraftsbyggande inom kommunen. Upp emot 450 vindkraftverk är planerade. Inom regionen Mellansverige och Mittnorge planeras för cirka 3800 vindkraftverk för cirka 100 miljarder kronor de kommande åtta åren. Sjölund tycker att Sollefteå ligger bra till i mitten av hela det området.
Många av branschens stora aktörer finns också inom kommunen. Statkraft har till exempel sitt centrum för både vind- och vattenkraft i Sollefteå. Men även stora namn som SSVAB, Vattenfall, Svenska Kraftnät, Eon och Forsca med flera finns på plats.”
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över placeringar av och gränsvärden för buller från vindkraftverk.
Motivering
Riksdagens beslut om en sammanhållen klimat och energipolitik innebär en mycket stor satsning vindkraft både på land och hav. I takt med den landbaserade utbyggnaden uppstår ofrånkomligt en konflikt mellan olika intressen. För människor som flyttat till landsbygd, kanske i sökande efter tystnad, får idag sin livsmiljö radikalt förändrad när högresta byggnadsverk i form av vindkraftsanläggningar uppförs i nära anslutning till deras bostäder. Ska man få acceptans för etablering av vindkraft fordras att störning och miljöpåverkan minskar.
Dagens regler anger en maximal ljudbild på 40 dB(A) mätt från en boningsfastighets väggar. Den som önskar vistas ute på sin gård får därmed acceptera en högre ljudnivå. Forskning vid Karolinska Institutet har visat att bullret från vindkraftverken är underskattat. Var tredje person uppger att de blir mycket störda även om bullret inte överskrider 40 dB(A) intill bostaden. Störd nattsömn, huvudvärk, yrsel, tinnitus, koncentrationssvårigheter, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom har rapporterats som ett ”wind turbine syndrome” i USA. En studie från 2009 av Dr. Nina Pierpoint visar att påverkan på hälsan från vindkraftverk är relaterat till avstånd. Uppsalaforskaren Conny Larsson visar också att olika atmosfäriska och väderrelaterade förhållanden inverkar på störningarnas radie, på sätt som inte hittills beaktats.
En växande opinion föranleder nu kommuner att inlägga veto i samband med att de tar ställning till bygglov för nya vindkraftverk. De ökade motsättningarna mellan boende som eftersträvar en bullerfri miljö och vindkraftsaktörer som gjort sig gällande på flera håll i Sverige föranleder mig att efterlysa en regeländring. Det kommunala vetot är en förutsättning för fortsatt vindkraftsbyggande, men för att det ska fungera behöver gränsvärden för buller ses över. De atmosfäriska och väderrelaterade faktorerna måste också tas med i beräkningar vid placering av verken.
”SCA Skog AB söker tillstånd till ny täkt av berg och morän enligt 9 kap miljöbalken inom fastigheten Tallnäset 1:8 i Sollefteå kommun. Ansökan avser ett uttag av 1 000 000 ton berg och morän inom en 30-årsperiod. Den planerade täkten ligger ca 15 km nordost om Näsåker.
Ur den planerade berg och moräntäkten på fastigheten Tallnäset 1:8 avser SCA Skog AB att producera ballast till betong till bland annat vindkraftverk samt material för vägbyggen och vägreparationer i närområdet.”
Yttranden ska vara inskickade till Länsstyrelsen senast 1 nov. 2013.
Skickas till: ann-sofie.lindberg@lansstyrelsen.se
eller brev till: Länsstyrelsen Västernorrland 87186 Härnösand
Deltagarna har möjlighet att ställa frågor till statssekr Maritha Ljung
och statssekr Ulf Perbo. Jag har ställt denna fråga:
Många kommuner saknar aktuella översiktsplaner. Många exploateringsintressen har ökat i betydelse sedan översiktsplanen antogs, bl a vindkraft och gruvnäring. Ett exempel på detta är Sollefteå kommun som utan ett aktuell kommuntäckande översiktsplan nu ger tillstånd till en mycket omfattade vindkraftsutbyggnad som förändrar livsbetingelserna för berörda ortsbor. http://snurrigt.vildavastra.se/
Vad kan göras utifrån dagens lagstiftning för att säkerställa att det finns aktuella översiktsplaner och regionala tillväxtstrategier som underlag för olika tillståndsbeslut ?
===
Genom denna fråga så lyfter jag upp hela ert ärende till att bli synligt
på denna konferens som samlar en stor del av landets beslutsfattare…
..
Mvh
Lennart
Fotnot: Lennart Sjögren är f.d. partisekreterare i Kd
