Mark- och Miljödomstolen har nu kommit med sin dom i ärendet Karlsholms Vindkraft AB där Miljöprövningsdelegationen i Skåne begärt omprövning av miljötillståndet. Skälet är att verkligheten inte alls motsvarar vad som beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen. Det som plågar ortsborna är det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet, företrädesvis under kvällar, nätter och morgnar. MMD avslår yrkandet om omprövning och återförvisar ärendet till Tillsynsmyndigheten. Detta är mycket intressant för det innebär att MMD inte avfärdar de skäl som åberopats utan kräver mer fakta på bordet. Det är också intressant att läsa Naturvårdsverkets yttrande. De avfärdar ej hellre de klagomål som under lång tid riktats mot Karlsholmsparken. Detta öppnar nu för krav på andra installationer. Jag har blivit nekad mätningar på SSVAB:s installationer som visar förekomsten av eventuell amplitudmodulation. Både SSVAB och Länsstyrelsen avfärdar våra krav. De hänvisar till att miljötillståndet inte innehåller några krav i detta avseende. Nu kan vi hänvisa till denna dom i de fall vi har klagomål om störande ljud och det har vi i stor mängd. Det finns ett stort antal installationer i Sverige som plågar ortsbor med mycket störande ljud.
Kommunledningen har lanserat ett nytt begrepp inom kommunplanering: Kapad översiktsplan. Arbetet med en ny översiktsplan ska nu delas upp i två oberoende etapper. Ett beslut som tycks ha fattats över huvudet på kommunens politiska beslutsorgan. Innebörden, som vi förstår den, är att nu slippa hantera konflikten mellan en omfattande exploatering av kommunens landskap med vindkraft och andra verksamheter. Vindkraftsfrågor ska nämligen behandlas i etapp 2.
Vi anser att det är av stor vikt att man samtidigt hanterar alla frågor som rör nyttjandet av landskapet. Vindkraften tar mycket stora ytor i anspråk. Detta kan komma i konflikt med en rad andra verksamheter. Kan tätorternas ljudmiljö påverkas, hur påverkas alla byar i älvdalarna, hur påverkas friluftsliv, hur påverkas inflyttning/avflyttning, hur påverkas den sociala miljön? Frågorna är många.
Arbetsgruppen livsmiljö i Sollefteå har skapat en karta där de flesta men inte alla nu kända vindkraftprojekt placerats in för att ge en bild av vad som kan hända med vår livsmiljö. Projektområdena är utmärkta på kartan och namngivna.
På kartan kan man se områden som ligger cirka 5 km och 10 km från projektområdena. Vad vi nu säkert vet är att inom 5-7 km finns en högst påtaglig risk för besvärande störningar av lågfrekvent ljud, ett muller, och inom 10 km kan ljudstörningar uppträda under vissa väderleksförhållanden (källa: ”Vindkraftens lågfrekventa buller: en kunskapssammanställning” http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3920). Boende i Bräcke kommun inom 5-7 km från Mörttjärnbergets vindkraftpark störs av denna typ av ljud (enligt tjänsteanteckningar från dialogmöte med länsstyrelserna i Y- och Z-län 10 februari och 21 september 2015). Ett ljud som ibland hörs mer inomhus än utomhus. Ett ljud som ibland dessutom känns i kroppen.
Samma förhållanden gäller för byarna Rensjön, med flera, i Ramsele(Rapport: ”Delredovisning angående ljudstörningar”, 15 maj 2015, Vindkraftnorr.se).Rapporter från ett stort antal orter i Sverige bekräftar att mycket besvärande ljudstörningar är en vanlig företeelse i samband med storskalig vindkraft.
Nu har ävenmyndigheter såsom Naturvårdsverket insett att något är fel och satsar ännu mer pengar på forskning om ljud i vårt typ av landskap (Vindlov 8 september, ”Stor satsning ökar kunskapen om vindkraftsljud”). Under tiden borde ett stopp för utbyggnad införas för att inte förstöra mer än vad man redan gjort.
En engelsk studie (”Wind turbine amplitude modulation: Research to improve understanding as to its cause & effect”, december 2013) har klargjort att det lågfrekventa ljudet uppträder först på större avstånd från vindkraftverken. Det är därför besökare säger ”jag besökte vindkraftparken X och jag hörde bara ett lätt sus eller svisch”. Det lågfrekventa ljudet, som hörs på stora avstånd, liknas med det från ett startande flygplan (enligt, bland andra, meteorologen Conny Larsson, Uppsala universitet). Det lyfter dock inte utan står kvar timme efter timme och hörs företrädesvis under kvällar, nätter och morgnar. Denna typ av ljudstörning är mycket påfrestande och vissa personer kan drabbas av rent fysiska besvär.
Vi anser att man inte kan bedriva ett seriöst arbete med en ny översiktsplan utan att se hur alla vindkraftprojekt kan påverka miljön och verksamheter i våra vackra älvdalar. Kravet på en skyddszon är mer än berättigat.
Vår uppmaning till politikerna är: Tänk om och gör rätt.
Riksdagen beslutade 21 oktober att öka subventionerna till förnybar energi, i första hand vindkraft, och att höja målet från 25 till 30 TWh. Beslutet saknar saklig grund och är i huvudsak ett resultat av långvarig desinformation från ekonomiska och politiska särintressen för att vilseleda allmänhet och beslutsfattare. Nuvarande politik medför att Sverige, till en merkostnad av hundratals miljarder, får ett elsystem med ökade koldioxidutsläpp, högre energikostnader, högre nätkostnader samt sämre tillförlitlighet och sämre stabilitet.
Återkommande hävdas i tidningar, radio och TV att svensk kärnkraft är gammal och inte kan konkurrera med solenergi eller vindkraft. Påståendet är grundlöst! Det som stänger kärnkraftverken, många renoverade till nyskick och således inte att betrakta som gamla, är svensk skattepolitik. Den senaste, enligt regeringen marginella, höjningen av straffskatten på kärnkraft ökar driftkostnaderna med cirka 20 procent.
Däremot konkurrerar svensk vindkraft med dansk och tysk vindkraft med hjälp av stora subventioner. Vindkraften måste exporteras eftersom det saknas utrymme på den svenska marknaden och Sverige får inte ens ut halva självkostnaden. Förlusten täcks av svenska elkonsumenter och skattebetalare. Trots dessa stora subventioner kräver vindkraftsbranschen ännu mer. Svensk Vindenergi menar att politikerna i Västernorrland bör underlätta för utbyggnaden av vindkraft i länets kommuner. Det kommer både att gynna klimatet och vara lönsamt för elkonsumenterna i Västernorrland.
Hur kan en utbyggnad av el som är miljömässigt sämre och mycket dyrare än den el vi redan har i överskott vara bra? Hur mycket ska politiska drömmar och okunskap få kosta landet?
Lite pikant i sammanhanget är att kommunalrådet Lassen i Sollefteå, som med rätta är upprörd över bristen på öppenhet och sakligt underlag i landstingets hantering av sjukhusfrågan, själv agerar ännu värre beträffande vindkraften. Hon verkar totalt ointresserad av medborgarnas bekymmer över miljökonsekvenserna och medverkar till att bevilja vindkraftstillstånd utan att det ens finns en godkänd ansökan. Några sakliga underlag eller konsekvensutredningar finns inte, kommunpolitikerna kan för lite och hänvisar till kommunens ansvarige tjänsteman, som vägrar att svara på frågor.
En ny gigantisk berg- och moräntäkt planeras till vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker. Den förra bergtäkten http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2435 överklagades till Svea hovrätt som gav Mark- och miljödomstolen bakläxa och återförvisade ärendet till Mark-och miljödomstolen. Deras beslut i ärendet är inte klart ännu. SCA planerar dock för ytterligare en bergtäkt till vindkraftsindustrin (eller isf den tidigare ansökta täkten..?)
Möjligheter finns att redan i detta skede av planerandet ge synpunkter på täkten. Se annonssinformationen.
Kommunledningen har lanserat ett nytt begrepp inom kommunplanering- en Kapad översiktsplan. Arbetet med en ny översiktsplan skall nämligen uppdelas i två etapper. Ett beslut som tydligen har fattats över huvudet på politiska organ såsom kommunstyrelse och kommunfullmäktige . Innebörden, som vi förstår den, är att nu slippa hantera konflikten mellan en planerad vittgående exploatering av kommunens landskap med vindkraft och andra verksamheter. Vindkraftsfrågor skall nämligen behandlas i etapp 2. Kan man planera för friluftsliv, turism mm i etapp 1 utan att beakta vindkraftsutbyggnaderna som kan komma att påverka stora delar av älvdalarna?
Vi anser att det är av stor vikt att man samtidigt hanterar alla frågor som rör nyttjandet av landskapet. Vindkraften tar mycket stora ytor i anspråk. Detta kan komma i konflikt med en rad andra verksamheter. Kan tätorternas ljudmiljö påverkas, hur påverkas alla byar i älvdalarna, hur påverkas friluftsliv, hur påverkas inflyttning/avflyttning, hur påverkas den sociala miljön????. Frågorna är många.
Arbetsgruppen livsmiljö i Sollefteå har skapat en karta där de flesta men inte alla nu kända vindkraftprojekt placerats in för att ge en bild av vad som kan hända med vår livsmiljö, se bilagd karta.
Projektområdena är utmärkta på kartan och namngivna. På kartan kan man se områden som ligger ca 5 km från projektområdena och ca10 km. Vad vi nu säkert vet är att det är en högst påtaglig risk för besvärande störningar av lågfrekvent ljud, ett muller, inom 5 km och inom 10 km kan ljudstörningar uppträda under vissa väderleksförhållanden. Boende i Bräcke kommun inom 5-7 km från Mörttjärnbergets vindkraftpark störs av denna typ av ljud. Ett som ibland hörs mer inomhus än utomhus. Ett ljud som ibland dessutom ”känns i kroppen”. Sammaförhållanden gäller för byarna Rensjön m.fl i Ramsele. Rapporter från ett stort antal orter i Sverige bekräftar att besvärande ljudstörningar är en vanlig företeelse i samband med storskalig vindkraft av samma typ som nu är aktuell i vår kommun. Nu har även myndigheter såsom Naturvårdsverket insett att något är fel och satsar ännu mer pengar på forskning om ljud i vår typ av landskap. Under tiden borde ett stopp för utbyggnad införas för att inte förstöra mer än vad man nu gjort.
En omfattande engelsk studie har identifierat det förhållandet att det lågfrekventa ljudet uppträder först på större avstånd från vindkraftverken. Typiskt 10 rotordiametrar och mer dvs på avstånd över 1 km. Detta ljud dämpas mycket lite jämfört med det ljud som hörs intill vindkraftverken. Det är mer högfrekvent och dämpas därigenom mycket snabbt. Det är därför besökare säger ”jag besökte vindkraftparken xx och jag hörde bara ett lätt sus eller svisch” Det lågfrekventa ljudet, som hörs på stora avstånd, liknas med det från ett flygplan som håller på att starta. Men flygplanet lyfter inte utan står kvar timme efter timme och företrädesvis kvällar, nätter och morgnar. Denna typ av ljudstörning är mycket påfrestande och vissa personer kan drabbas av fysiska besvär.
Vi anser att man inte kan bedriva ett seriöst arbete med en ny Översiktsplan utan att se hur alla vindkraftprojekt kan påverka miljön i våra vackra älvdalar.
Vår uppmaning till politikerna är ”Tänk om och gör rätt”
Kopia: Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Sollefteå Kommun, Nyhetsmedia
Ert svar beträffande beslut angående tillstånd för vindkraftanläggning i Salsjö, Sollefteå kommun, dianr 559-7322-15
Vi får tacka för Ert svar på vårt brev från 2015-10-02. Ert svar innebär tyvärr en oförändrad tillämpning av dagens regelverk för störande ljud i samband med drift av vindkraftverk. Ett regelverk som är baserat på kortvariga studier av mycket små vindkraftverk, en sjättedel i storlek i jämförelse med dagens, och placerade i ett flackt landskap det vill säga en helt annan miljö än de kuperade skogslandskap som nu är fallet. Erfarenheterna av tillämpning av detta regelverk är att landsbygdens invånare, som bor inom 5-10 km från vindkraftanläggningar, kan komma att drabbas av en starkt försämrad livsmiljö. Dessutom tillkommer alla andra konsekvenser på sociala relationer, fastighetsvärden mm. Att störande ljud i samband med vindkraft är ett problem framgår klart av alla rapporter som nu strömmar in från hela landet. Dessa rapporter har Ni tagit del av i vårt förra brev. Förutom de nationella rapporterna förekommer en strid ström av störningsrapporter på global nivå.
Dessa klagomål har i sin tur lett till att man på sina håll begärt omprövning av villkor som i Kristianstad i fallet Karlsholm och i Bräcke säger kommunen nej till en utvidgning av Mörttjärnbergets vindkraftpark med hänvisning till störande lågfrekvent ljud i Albacken med flera byar. Vi är nu ytterst förvånade att verkligheten negligeras på detta sätt som Ni nu gör genom att ge tillstånd till ännu ett stort projekt utan att på något sätt beakta alla dessa erfarenheter. Slutsatsen för vår del är att Ni inte beaktar Miljöbalkens hänsynsparagraf.
Ni hänvisar till Era erfarenheter från tillsyn. Vi menar att regelverket är baserat på fel förutsättningar och att de mätningar som görs för att följa upp anläggningar i drift är därför av ringa värde när det gäller att fastställa ljudstörningar. Mätresultaten har dessutom en märklig förmåga att alltid hamna på rätt nivå, dvs under de 40 dB(A) som i de allra flesta fall är stipulerat. Detta står ej i överensstämmelse med resultatet av långtidsstudier av ljudnivåer, se nedannämnda rapport av Conny Larsson.
Forskningsrapporter av skilda slag har slagit fast att vindkraftljudets störningsgrad ej kan karaktäriseras av mätning av medelvärde av ekvivalent ljudnivå uttryckt i dB(A). Detta har påtalats i bl.a. den omfattande kanadensiska studien, Understanding the Evidence: Wind turbine Noise. I denna studie deltog professor Kertin Persson Waye från Göteborgs Universitet som en av ett stort antal mycket meriterade forskare. En av rapportens viktigaste slutsatser är att störande ljud från vindkraftverk ofta är amplitudmodulerat ochlågfrekvent. Att mäta detta ljuds styrka som ett vägt medelvärde uttryckt som dB(A) är olämpligt. Då förloras information av stor betydelse för förståelse av uppträdande ljudstörningar.
Ni hänvisar till relevant forskning och vi menar att den ovannämnda kanadensiska rapporten är högst relevant. Samma gäller för rapporten Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning, initierad av Energimyndigheten och utförd av Conny Larsson Uppsala Universitet. Denna rapport redovisar att de ljudberäkningar som utförs i samband med tillståndsgivning ligger konsekvent ca 5 dB(A) för lågt beroende på en rad omständigheter som beräkningsmodellerna inte tar hänsyn till. Denna rapport redovisar också att amplitudmodulation förekommer frekvent vid de stora anläggningar som var föremål för studien. Om man menar att forskning skall ge vägvisning i för vilka krav man skall ställa på anläggningar så borde detta resultat omedelbart få genomslag i regelverket. Detta tycks nu inte vara fallet. Vi kan tolka denna brist så att Ni menar att forskningsresultaten inte skall få påverka dagens regelverk. Det handlar om ännu ett brott mot Miljöbalken.
Att införa en ny regel för lågfrekvent ljud, som i år introducerats, baserat på Folkhälsomyndighetens allmänna råd för inomhusmiljöer synes oss vara en desperat åtgärd utan förankring i forskning om störande lågfrekvent ljud från dagens stora vindkraftverk. Även detta vill vi rubricera som brott mot Miljöbalken om Ni inte kan på ett övertygande sätt kan visa att relevanta studier genomförts i miljöer med ljud från vindkraftverk.
Ni pekar på att det pågår studier vid ett antal anläggningar för att komma till rätta med problemen med störningar från lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. I England har man gått på djupet i att studera denna ljudtyp, se rapporten Wind Turbine Amplitude Modulation initierad av renewableUK. Ett omfattande arbete har lagts ned på att förstå de mekanismer som ger upphov till denna ljudtyp. Slutsatsen är att det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet alstras när rörelseenergi i luften omvandlas till elenergi med hjälp av mycket stora rotorer. Rapporten säger vidare att detta ljud hörs företrädesvis på avstånd större än 10 rotordiametrar, i med- och motvind, och att processen som alstrar detta ljud och spridningen av detsamma är så komplex att det enda säkra sätt som man kan komma tillrätta med störningar är att stoppa driften. Vi anser att mot denna vetenskapliga bakgrund fortsättningsvis besluta om att ge tillstånd till nya storskaliga vindkraftprojekt är liktydigt med att spela en form av rysk roulette med landsbygdens miljö. Vi anser att Ni borde tillämpa en försiktighetsprincip när det gäller lokalisering av storskalig vindkraft. Det innebär stora avstånd till bebyggelse.
Att myndigheterna nu inser att lågfrekvent amplitudmodulerat ljud är ett påtagligt problem förstår vi när vi läser att ytterligare medel tilldelas både Kerstin Persson Waye och Conny Larsson för att fortsätta studier kopplade till denna ljudtyp. Är detta ett sätt att fördröja introduktionen av ett reviderat regelverk som lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf? Att gömma sig bakom pågående svensk forskning när det gäller dessa synnerligen viktiga frågor anser vi vara oacceptabelt. Är utländsk forskning inom detta område av undermålig kvalitet så att den inte bör beaktas? Vi tvivlar på att så är fallet.
Vår tolkning är att svenska myndigheter på olika sätt fördröjer en revidering av det regelverk som nu skapar allt fler ljudstörda miljöer. Människor som valt att leva och bo på landsbygden får betala ett högt pris för det som nu sker i vindkraftens tecken.
Vi vill nu få förklarat hur Ni anser att Ni lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf som säger att ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa mot skada eller olägenhet.”
Vi begär därför svar på följande frågor:
Är rapporten Ljud från vindkraft-modell-validering-mätning ett undermåligt underlag för revidering av regelverket för ljud från vindkraftverk?
Är rapporten Understanding the evidence: Windturbine noise en rapport vars slutsatser om hälsorisker och karaktärisering av störande ljud inte behöver beaktas?
Är rapporten Wind Turbine Amplitudmod Modulation ett underlag vars slutsatser inte behöver beaktas vid lokalisering av storskalig vindkraft?
Kan Ni lämna referens till någon vetenskaplig studie som visar att Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus är relevant när det gäller samband mellan upplevda störningar och amplitudmodulerat lågfrekvent ljud från vindkraftverk?
Är störningsrapporter från levande människor av den arten att de kan avfärdas som icke relevanta?
”Öppet brev till Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.
Vindkraften har, under de senaste åren, växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion. Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser också församlingsrådet vindkraften som ett intressant alternativ.
Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk. Det är av denna anledning som församlingsrådet vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.
De beräkningsmetoder, som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk, som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera. I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Detta har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar somframkommit. Conny Larsson, meterolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det har visat sig att problemet med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Därför anser församlingsrådet att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndgivning kan genomföras.
En annan företeelse som församlingsrådet vill lyfta fram, är vilka gränsvärden för ljudpåverkan, som lokalbefolkningen ska behöva tolerera. Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverket vara 35 dbA som ska gälla. I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshys få mera än 40 dbA ljudpåverkan. Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Församlingsrådet ifrågasätter Länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning.Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.
Församlingsrådet vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen. Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till hundra procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten. Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av s.k. vindkraftsparker med tanke på rennäringen. Sverige har uttalat att samernas rättigheter är betydande, men frångår detta i samband med tillståndsgivningen av vindkraft.
Församlingsrådet i Borgvattnets församling anser att ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser måste beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.
”Hur många känner till omfattningen av de vindkraftindustrier, som Flodin håller på att genomdriva på bergen ovan Fjällsjöälvens vackra dalgång? Han har köpt Flakabergsprojektet med 6 kraftverk, fått kommunens tillstånd att uppföra 25 verk vid Salsjön och 40 verk i Ranasjö/Kuflo. Salsjöprojektet har tillstyrkts av miljöprövningsdelegationen och Ranasjö/Kuflo är utskickat på remiss till ett antal instanser. Flakaberget går ej att överklaga längre. Salsjön och Ranasjö/Kuflo har nått vägs ände i förvaltningsrättssvängen. Återstår alltså miljödomstolarna för de förtvivlade människorna i drabbade byar.
Tara/Röån med vkv. Montagebild.
Tänk tanken att detta skulle drabba oss i Röån! Bakom Röåns Möbler kunde 6 verk torna upp sig, ovan Tarå 25 jättemonster och en kilometer från Backen skulle det första av 40 stycken likaledes blinkande och oljudsalstrande verk utgöra början på ett jätteområde bort mot Timmeråsen/Storflöje.
Hur kan det få vara så att EN människa tillåts förstöra så fullständigt sanslöst? Hur kan EN människa tillåtas utföra fullskaleexperiment på människor och miljö?
I gårdagens TÅ ondgjorde E. Lassen sig över en ”dold agenda” i sjukhusaffären. Hon har säkert rätt. Hon om någon bör kunna bedöma just den företeelsen eftersom hon själv är en svårslagen mästare på det området. Det sätt på vilket exempelvis Ranasjö genomdrevs och förutsättningen att ro det och andra Flodinprojekt i hamn genom den sk ”vägledningen” är ett mästerprov i den tvivelaktiga konsten att genomföra en dold agenda.
Kommunplaneraren U. Ullstein och de som anförda av E. Lassen satt i TU under den perioden detta skedde är ingenjörerna och de sammansvurna i den mycket väl dolda agendan som gick ut på att till priset av åsidosatt demokrati, transparens och medborgarinflytande tillåta vindindustrier i områden, som dessförinnan inte ansetts lämpliga för storskalig miljöfarlig vindkraftverksamhet.
Det hävdas ibland att vindkraft och turism går bra ihop. (Kanske kommer Sollefteå kommun i framtiden att kunna satsa på katastrofturism. Det lär ju vara en företeelse på frammarsch.)
Därför var det litet överraskande att i september läsa att 23 fastighetsägare nu protesterade mot ett 150 meter högt vindkraftverk som planeras på Kapelludden på sydöstra Gotland:
– “Ett groteskt jättevindkraftverk riskerar lägga en våt filt över fritidsliv och fastighetsutveckling i Kapelluddens närhet”, skriver de.
Denna protest gällde ETT vindkraftverk av samma storlek som det här i Sollefteå kommun smälls upp hundratals av. Det beskrevs som ett groteskt jättevindkraftverk. För byborna vid Fjällsjöälven blir det 71 stycken groteska jättekraftverk. I alla väderstreck.”
I morgonens Rapport den 20 okt. visas följande inslag om vindkraftbranschens situation med det låga elpriserna dagen innan riksdagen ska besluta om en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet. (Läs Näringsutskottets betänkande längst ner.) Ca 5.35 min. in i sändningen kan man se inslaget här:
Varför sväljer SVT åter igen vindindustrins bete och går deras ärenden när de tar upp vindkraftbranschens svåra situation med det låga elpriset precis dagen innan riksdagen ska besluta om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet?
Vi har elöverskott i Sverige. Och vattenkraft i Norrland som exporteras söderut. ALL den vindkraftsenergi som ska produceras i Norrland kommer att fraktas söderut främst till kolindustrierna i Tyskland för att Tyskland ska kunna kompensera sina kolindustriutsläpp. Norrlands skogar ska offras för detta. Norrland ska bli en koloni för att kompensera Europas kolutsläpp. Vi får ingenting av denna vindkraftsexploatering. Bara en enorm naturförstörelse. Vår unika skogsnatur är på väg att offras. De enda som tjänar på detta är vindbolagen. Norrlands invånare, djur och natur är förlorarna. Stamnäten söderut måste byggas ut för miljarder för att elen ska kunna fraktas söderut. Det är våra skattepengar som går till detta och det kommer att läggas på elfakturorna.
När man vet att det saknas eller döljs mängder av fakta om stora miljökonsekvenser, ekonomi, risker och samhälls-/miljönytta är slutsatsen att intermittent vindkraft generellt sett är negativt för alla; människor, djur, miljön och samhällsnyttan. Det enda alternativet som ger både verklig miljö- och samhällsnytta är naturligtvis energieffektivisering och -besparingar. Vi i Norrland ska inte vara energikoloni åt våra grannländer för att de ska kunna stänga sina kärnkraftverk men fortsätta med sin kol- och gaskraft.
Det finns ett mycket starkt motstånd mot vindkraftsexploateringen i Norrland!! Allt fler inser att det som håller på att hända i Norrland är ren exploatering/expropriering av vår natur! Vi får ingenting av detta mer än en gigantisk naturförstörelse och enorma problem för människor och djur. Det finns en stark motståndsrörelse i hela Norrland. I flera delar av Norrland har det arrangerats protestmöten, protestmarscher, hemsidor, ett otal insändare, skrivelser, överklagningar i alla instanser och krav på moratorium (som personligen räcktes över till Stefan Löfvén) mm.
Vi anser att SVT går vindkraftbranschens ärenden! Kritiska program om vindkraft i SVT anmäls av vindkraftsbranschens lobbyister och Svensk Vindenergi, och SVT vågar inte stå emot.
Vi känner ilska och en stark oro över att SVT, åter igen, går vindkraftbranschens ärenden.
Det kom ett brev. Ett brev som är en stark vädjan om hjälp. Brevet har skickats till alla beslutsfattare och politiker i Sollefteå och Ragunda kommuner men bara ett fåtal av dem har hitintills svarat. Avsändaren ber om hjälp att stoppa ett planerat vindkraftprojekt i Finnåberget utanför Helgum i Sollefteå kommun men som även berör Ragunda kommun i Jämtland. Ett vindkraftprojekt, om det realiseras, kommer att innebära att Anna-Karin och hennes familj inte kan flytta till den gård de köpte för något år sedan i Finnåberget. En dröm som familjen inte kan förverkliga om beslutsfattarna/politikerna i Sollefteå och Ragunda kommuner säger ja till Finnåbergets vindkraftsprojekt (25-27 vkv).
Vindkraftsprojektet drivs och projekteras av Kraftö Vind. Vindbolagets ansökan till Länsstyrelsens miljöprövning beräknas ska skickas in under hösten 2015. Därefter fattar Sollefteå och Ragunda kommunfullmäktige beslut om de samtycker till Kraftö Vinds vindkraftsprojekt eller inte.
Här är Anna-Karins brev som jag fått tillåtelse att citera:
”Angående den planerade vindkraftparken på Finnåberget.
En desperat vädjan till er förtroendevalda med makten, och er andra i beslutsfattande ställning: SNÄLLA HJÄLP OSS! Vi har valt er, vi har gett er vårt förtroende att besluta saker som rör oss skattebetalande invånare. Stå upp för oss små människor som kan få vår tillvaro raserad, våra liv förstörda. Antar att ni är väl inlästa på all forskning kring vindkraftparkernas ljud, ljus och skuggstörningar. Antar också att ni fått in en hel del kritik och klagomål. Det är dags att börja lyssna på era väljare, era invånare, sätt ner foten och säg NEJ. Jag tycker att vi i Sollefteå kommun har mer än nog med vindkraftverk som det är idag (med redan byggda verk och tillståndsgivna verk). Det kommer hela tiden ny och mera forskning om deras skadliga inverkan på naturen, människan och miljön. Det finns andra typer av förnyelsebar energi som inte gör lika stort ingrepp i miljön och i människors tillvaro. Vi har redan förstört alla älvar här så köp kraftverket istället och se till att det får ge max avkastning.
Av oss som har valt att bo och verka i Sollefteå kommun har många gjort det pga av närhet till vacker natur och tystnad, den försvinner mer och mer. Ni har snart beviljat hela västras undergång, människor vill inte bo kvar. I dagens stressade samhälle är det viktigt med återhämtning för att ladda batterierna och läka själen, ni tar dessa möjligheter av oss. Det låter fint att hela Sverige ska leva, det måste bli flera bönder, närproducerat, lokalodlat. Det finns många fina miljömål så även i Sollefteå kommun, sätt de i främsta rummet för en gångs skull.
Vi producerar redan ett överskott av energi så vi kanske borde tänka lite på övriga klimat och miljömål nu ex ”ett rikt odlingslandskap”.
Kraftö AB avser att söka om tillstånd att bygga 27 kraftverk vid Finnåberget och dessa vindkraftverk ska vara bli 240 m höga! Det har aldrig byggts så höga så ingen kan veta hur, och vad det kommer att påverka. Att Kraftö är ett bolag som till största delen ägs av Irländska riskkapitalister spelar kanske inte er någon roll. Jag tycker att det är beklagligt att dessa riskkapitalister tillåtas att tjäna stora pengar på att förstöra människors liv. De kommer inte att driva parken utan den ska säljas så att företaget kan göra en miljonvinst. Den andra miljonvinnaren blir SCA som är markägare.
Vad får vi? Jo ev. en byggdepeng till föreningar i området, om de uppfyller vissa krav och om verken producerar visst mycket el (=lite eller inga pengar). En fråga från samrådsmötet i juni var om kommunen får del av bygdepengen? På det svarade Kraftö – ” Nej vi ser helst att det går till lokala föreningar”. Kanske för att inga föreningar uppfyller kraven, kanske inte. Vad får då kommunen? Kanske bra reklam ”en kraftfull” kommun, en miljövänlig kommun? (miljövänligheten kan diskuteras, jag väljer att inte göra det idag, från liten plåt i Kina till utsläppt diesel i Finnåberget, det skulle bli långt). Eller är det så att vi bygger i den lilla kommunen i Norrlands inland som inte säger nej. ”Det är bara små grupper med människor som protesterar” ”Bara 80-90 st var emot förslaget”. Ingen talar om att dessa 80-90 personer utgjorde 90-100% av de mest berörda. (Skulle jag vara vindkraftsbyggare i Stockholm skulle jag nog också välja att bygga här).
Glömde nästan bort att vi i kommunen fick i alla fall några årsarbeten på kraftverken, kanske 5 st, (tror att innevånarna skulle uppskatta mera om det blev flera arbetstillfällen i skola, vård och omsorg), tråkigt att 50-talet människor fick sina liv förstörda och att 10 valde att flytta till annan ort/kommun. Visst vi fick också årsarbeten under uppbyggnadsfasen, tråkigt nog så blev det inte så många lokala företag som kunde ta på sig så stora arbeten. Arbetarna på bygget kom mest från baltländerna och östeuropa, de bodde inte i stugbyar eller liknande, de hade med sig husvagnar och mat hemifrån, de jobbade mån-torsd och åkte sedan hem över helgen. Vi får tillbaka alldeles för lite mot hur mycket det förstör.
Hur många snurror ska vi ha i kommunen? Hur stor yta ska avvaras? Vad händer när alla bolagen går i konkurs? När tänker ni börja lyssna på innevånarna?
Sätt ner foten. Ni har makten att säga NEJ, bygg inget mera i vår kommun. Vi små människor som får våra liv förstörda är värda mer, vi är ovärderliga likasom den miljön vi lever i. ”Skänk inte bort oss och den för lite och ingenting”.
Är det med förstörda liv vi ska betala alla energibesparingar och effektiviseringar vi gjort? De stora elbolagens beräkningar visar på att vi kommer att ha ett elöverskott de närmsta 10-15 åren, vi förbrukar inte mer el än vad vi gjorde på 1980-talet. De stora bolagen väljer nu att frysa sina vindkraftssatsningar eftersom de inte är lönsamma, kvar blir då riskkapital bolag ex Kraftö som bara är ute efter att tjäna snabba pengar. De har inga som helst intressen i norrlandsinland, de struntar i människorna som bor där, de struntar i miljön. Det är bara pengarna. Jag tycker inte att ni ska sälja ut oss för att några Irländska riskkapitalister ska bli rika.
Det finns inga ord som kan beskriva den ångest, sorg, den klump jag har i bröstet och har haft sedan i början av juni. Det är min tillvaro, det är min trygghet, mitt arv flera generationer tillbaka som tillintetgörs för att sedan användas som en dörrmatta åt leriga byggstövlar. Jag önskar att jag hade varit en kungsörn, då hade jag varit värd många kilometer kanske rent av värd ett NEJ, som människa med krossad tillvaro är jag knappt värd en rad i en MKB. Däremot är jag värd att 1,3 km från min framsida få ett 240 m högt vindkraftverk. Till saken hör också att utredningsområdet för vindkraften ligger på samma höjd över havet som mitt hus. I Kraftös mkb var jag inte ens värd ett fotomontage, trots att jag är närmast av alla drabbade. De hade fått ”tekniska” problem med utrustningen när de skulle fota från just Lövliden, men de skulle försöka igen. Så blev det naturligtvis inte! Gissa hur mycket som kommer att synas, höras. Kommer jag någonsin att kunna sova över där igen? Kanske med öronproppar och ögonmask. Kommer jag att vilja sova över där igen? NEJ!!
Anledningarna till att vi köpte var många, bla vår 19 årige son har på Lövliden funnit den plats där hans hjärta säger att han ska leva. Han ska till hösten iväg till Luleå och studera där i 5 år men sedan vill han återvända och bosätta sig på Lövliden. Under det år vi ägt stället har han börjat bruka marken, han renoverar hus och lador för fullt. Han kommer inte att flytta dit om det blir en vindkraftpark där. Vi köpte även för tystnaden,mörkret och stillheten. Gården är kanske snart till salu. Finns det spekulanter? : 25 km till närmsta affär, några få sommarstugegrannar, 1,3 km till närmsta bullrande, blinkande, helt oskymda vindkraftverk, känn Stockholmspulsen i en norrlandsskog. Till saken hör också att det idag finns tillstånd för vindkraft på Knulen (av ”Bygg- och miljönämnden Ragunda kn, admin. not) och på Vaberget (av Sollefteå kf, admin. not) – dessa parker kommer troligtvis att vara synliga också. Det blir då synlig vindkraft i många riktningar!
1998 gjorde Ann Renström på uppdrag av Sollefteå kommun en rad olika by inventeringar, bla inventerades fjällbyar däribland Lövliden. – ”Glesbygden förblöder. Kraft och kapital rinner ut i en ständigt strilande ström. Detta väldiga problem diskuteras förvånansvärt litet, men en fråga som borde ställas är, om det verkligen främjar en god och resurshushållande samhällsutveckling att låta landsbygden avfolkas.” Detta och mycket mera skriver Ann Renström i inledningen. Det hon varnar för kanske ni nu kommer att bidra till.
På Lövliden finns idag inga bofasta men planer att bli bofasta finns. I våran lilla by finns förutom mig och min familj, ett äldre par som arrenderar en stuga på vår mark, en kvinna från Stockholm, en familj från Tyskland och två bröder med varsin liten stuga. Alla är ofta i sina stugor, byn har vaknat till liv igen, traktorer rullar, det odlas igen. Vi har alla en sak gemensamt – vi har köpt torpen pga tystnaden, stillheten och närheten till naturen. Två av dessa torp har även ägare med långt gångna planer på att bli bofasta inom 5 år. Om ni beviljar en vindkraftpark ödelägger ni byn, krossar 6 familjers liv. Ingen av oss kommer att vilja vara kvar där, vi är alla lika förtvivlade. Vi kan i alla fall säga vår mening, det kan inte ugglorna, fladdermössen, rovfåglarna (bla kungsörn), vadarfåglarna, björnarna och alla andra djuren vi vet finns inom utredningsområdet. Vi vet vart tjäder och orre spelar, vi vet vart tranorna häckar, vi vet vart älgkorna väljer att kalva, vi ser och hör rovfåglar, fladdermöss och ugglor, vi ser uttrarna leka i bäcken. Vi vet historien om Graninge verkens gamla mejeri, vi vet vart de gamla rasade ladorna står, låt inte vårtkulturarv förstöras. Kraftövind ger ”Enetjärn natur” i uppdrag att göra en miljöbeskrivning, ingen från Enetjärn har varit ute och tittat, det räcker tydligen med en skrivbordsinventering. Tycker att en fladdermus inventering som görs på fyra nätter verkar lite klent på ett område som är flera tusen kvadratkilometer. Känns också som att seriösa djurinventeringar bör göras under flera år.
Om denna park byggs med verk på 240 m så kommer det inte bara att röra oss i byarna runt omkring. Det kommer att störa i hela Helgum, Graninge, Forsse, Långsele. Väldigt många kommer att se dessa jättar och störas av deras blinkande lampor. Helgum kommer att bli byn mellan vindkraftparkerna Finnåberget och Vaberget. Detta var en av anledningarna till att området har ratats av tidigare bolag, miljöpåverkan skulle bli för stor och att det var för dålig vind.
Jag vill inte ha ert beklagande, jag vill ha er hjälp. Jag tror också att ni vet, att det snart, om inte redan är så att majoriteten av kommuninnevånarna är mot den vindkraftsetablering som nu bedrivs. Man kan läsa artiklar om andra svenska kommuner och länder som säger nej till etableringar pga vad innevånarna tycker, gör som de lyssna på vad de skattebetalande väljarna tycker, lyssna på den nya forskningen som kommer hela tiden. Ragunda som också är involverade i detta projekt har tydligen uttalat sig om att de inte beviljar bygglov för snurror högre än 170 m. Italien vill bara tillåta i redan bullriga miljöer, Australien säger nej mm. Det kan väl inte vara meningen att vi i glesbygden ska förse halva Sverige och delar av Europa med ”grön el”. Alla vill ha grön el, det låter bra, men ingen vill ha det i sin hemtrakt….SNÄLLA HJÄLP OSS, DET HANDLAR OM VÅRA LIV, VÅRAN TILLVARO, VÅRA MÄNNSKLIGA RÄTTIGHETER, VÅRA DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER, KÖR INTE ÖVER OSS, SÄLJ INTE UT OSS! Det är också vi som röstar i valet 2018, görs inget åt detta så finns det inte så många partier att välja på.
Mitt hem är min trygghet, mitt lugn, SNÄLLA TA DET INTE FRÅN MIG!
