Kommunstyrelsens protokoll 2013-04-09

10 områden lämplig för storskalig vindkraft i Sollefteå kn
10 områden lämplig för storskalig vindkraft i Sollefteå kn

”Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun  2008-12-15 § 155”

Sidan 24-27 i protokollet:

KS+protokoll+2013-04-09

Tio vindkraftsområden är beslutade i Vindplanen 2008 (se karta). Men det har sedan lång tid planerats för en kraftig utökad satsning på vindkraft, trots att Samhällsbyggnadskontorets tjänstemän och Samhällsbyggnadsnämnden har en annan uppfattning. 

Det finns 54 nya vindkraftsområden planerade i Västra delen av Sollefteå kommun;  s.k. utredningsområden. Detta har blivit utsatt för kraftig kritik bland många politiker och allmänhet. Om Kommunfullmäktige godkänner förslaget så blir det fritt fram att bygga vindkraft varhelst i kommunen där någon vill bygga.

Kungsörnar hotas av stora vindkraftsparker

Foto: Wikipedia
Foto:Wikipedia

 

Igår såg vi årets första kungsörn i Omsjö, Näsåker. Den satt på en talltopp och flög sedan iväg i riktning mot Nävernäsan (som ligger mitt i det område som vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden planeras). En efterlängtad iakttagelse som föranledde ett nytt samtal med Ångermanlands Ornitologer / Thomas Birkö. Regelbundna örninventeringar görs i hela Ångermanland, och vi kan räkna med att en ny inventering av örnbon kommer att göras i vårt område under våren. 🙂

Skyddet av kungsörnar är viktig. I dagens SR P4 Västernorrland berättar Thomas Birkö om att storskaliga vindkraftsutbyggnader är ett stort hot mot örnarna.

”Den storskaliga utbyggnaden av vindkraften i Sverige hotar det nationella målet att det ska finnas 600 etablerade kungsörnspar om två år, enligt Tomas Birkö från Örnsköldsvik, ornitolog och ordförande i föreningen Kungsörn Sverige.

Vi är oroliga på grund av storskaligheten. Det är så stora arealer där det blir vindkraftsparker. Och om vi tittar statistiskt så är det är just stora rovfåglar som riskerar att skadas när de flyger in i de stora turbinerna, säger Tomas Birkö.

Idag finns det 500 etablerade kungsörnspar i landet, en tämligen stabil siffra de senaste åren. Men kungsörnen bedöms idag ändå inte ha en långsiktig livskraftig population.

Skälen är flera: dålig tillgång på föda, hot från fordon av olika slag, blyförgiftning och förluster av olika naturmiljöer.

Nu finns det ett nationellt mål som regering och riksdag satt upp – det ska finnas 600 etablerade par 2015.

Jag hoppas att vi når dit och att det inte går åt andra hållet. Vi måste lägga ner jobb på att skydda örnarna, säger Tomas Birkö.

Stoppa stödet till vindkraften

I Dagens SvD/Brännpunkt:

”Att ersätta lönsam elproduktion som ger åtta miljarder i skatteintäkter med olönsam elproduktion som kräver stora subventioner är oklok politik. Subventionerna till vindkraften bör tas bort, skriver fem kristdemokratiska kommunpolitiker.

Debatten om vindkraftverkens vara eller icke vara rasar i många av Sveriges 290 kommuner. Vi vill här lyfta den fråga som borde stå i centrum innan frågan om hur högt vindkraftverket får vara ens blir aktuell – är vindkraftverken verkligen en hållbar satsning? Den förnybara elproduktionen är helt beroende av subventioner. Trots 30 miljarder som hittills betalats ut och många års utveckling är den tyvärr fortfarande inte lönsam. Detta har lett till att vindkraftsbranschen nyligen gick ut och krävde ännu högre subventioner.

Vi tycker tvärtom att det kan finnas anledning att ifrågasätta om subventioner skall betalas överhuvudtaget.

Sverige har lyckats bygga ett elproduktionssystem som både har rekordlåga koldioxidutsläpp och samtidigt har haft låga priser. Det senare är helt avgörande för den konkurrensutsatta elintensiva industrin. Ett lågt elpris har också gjort att villaolja nästan helt kunnat fasas ut, till glädje för både privatpersoner och klimatet.

Att ersätta lönsam elproduktion som ger åtta miljarder i skatteintäkter med olönsam elproduktion som kräver stora subventioner är oklok politik. Särskilt som den nya elproduktionen inte ger lägre klimatutsläpp.

I dag ligger priset för elcertifikat kring 20 öre per kilowattimme. Om detta pris håller i sig kommer totalt ungefär 90 miljarder betalas ut i subventioner till 2035.

Förutom subventionerna visar det sig nu att elnätet behöver byggas om för 70 miljarder, främst för att hantera vindkraftens stora variationer. Vindkraften är också en viktig anledning att de lokala elnätsbolagen anser sig behöva höja sina avgifter med 30 miljarder bara för perioden 2012–2015.

Trots alla miljarder är nyttan för klimatet alltså mycket liten. Sverige använder redan i dag nästan ingen fossil elproduktion. Det kan jämföras med 80 procent fossil elproduktion för de flesta industriländer såsom exempelvis Tyskland.

Vattenfall har gjort livscykelanalyser för sin elproduktion där utsläpp för byggande, drift och rivning räknas in. Kärnkraften ger utsläpp med 5 gram per kilowattimme, därefter kommer vattenkraften med 9 gram och vindkraften 15. Som jämförelse ger kolkraften utsläpp omkring 1000 gram koldioxid per kilowattimme.

Kärnkraften och vattenkraften producerar tillsammans 90 procent av Sveriges el och drar årligen in åtta miljarder i direkta skatter. Resten av elen kommer huvudsakligen från bioeldade kraftverk, vindkraft, fossil-eldad reservkraft och import.

Vi ser väldigt gärna mer förnybar elproduktion. Solenergi, vindkraft, vågenergi och småskalig vattenkraft har alla fantastiska fördelar. Gemensamt för dem är att de i dag är väsentligt dyrare än de dåliga fossila alternativen men också dyrare än kärnkraften och den storskaliga vattenkraften. Genom stora variationer i produktion blir också näten för den förnybara elen betydligt dyrare än för alternativen.

Systemet med subventioner genom elcertfikat betalas av elkunderna. En eluppvärmd villa har de senaste tio åren varje år betalat ungefär en tusenlapp extra per år. För affärer och små industrier blir det årligen hundratusentals kronor.

Som systemet är utformat betalar den mer elberoende landsbygden mest för subventionerna. Stora delar av subventionerna går till bio-eldad elproduktion i fjärrvärmeanläggningar som också värmer våra städer. Elkunder på landsbygden subventionerar alltså både fjärrvärmen i staden och vindkraften utanför husknuten.

För svensk del kommer subventionerna tillsammans med kraven på omfattande förändringar i elnätet leda till ett högre elpris, troligen helt i onödan.

Högt elpris drabbar framför allt vår elintensiva industri hårt. Det finns en stor risk att den industri som tagit århundraden att bygga upp nu väljer att flytta till länder med billigare el. Inte sällan fossil sådan. Nyinvesteringar i svensk industri har nästan avstannat helt och vi ser att pappersbruk och andra industrier läggs ner efterhand som de inte längre är lönsamma att underhålla.

Vetenskapen är helt enig om klimathotet. Men många verkar tyvärr glömma bort att också lyssna på vetenskapsmännen när lösningarna utformas.

Kungl . Vetenskapsakademien har som mål att stärka vetenskapen i det politiska beslutsfattandet. Deras energiutskott har kommit fram till att subventioner i det svenska elnätet trots miljardomfattning ger tveksam klimatnytta. Nu varnar de för att subventionerna tillsammans med planerade ombyggnationer av elnätet kan leda till att elintensiv industri riskerar att lämna landet.

Exporten från svensk industri ger trots sin höga energiförbrukning bara hälften så mycket klimatutsläpp som de varor som vi importerar. Det vore därför dumt även ur klimatsynpunkt att försämra deras förutsättningar.

Inte minst för våra barns och ungas skull behöver vi vara försiktiga med att onödigt försvåra för vår energiintensiva industri, andra elberoende företag och privatpersoner.

Hundratals miljarder plöjs nu ner i elnät, vindsnurror och kraftvärmeverk. Allt med mycket oklar klimatnytta. Detta samtidigt som exempelvis järnvägen formligen skriker efter investeringar. För 200 miljarder går det att bygga höghastighetståg från Stockholm till Malmö och få pengar över. Pengar som just nu saknas. Sverige kanske mest utskällda infrastrukturprojekt Hallandsåstunneln kostar i sammanhanget ”bara” 10 miljarder.

Vi anser det inte motiverat med mer subventioner i elproduktion. I stället bör effektivare satsningar eftersträvas som ger lägre koldioxidutsläpp och minskar fossilberoendet, främst inom transportsektorn.

EBBA BUSCH (KD)

kommunalråd Uppsala

MAGNUS HEDMAN (KD)

lokalavdelningsordförande Halmstad

MAGNUS JAKOBSSON (KD)

kommunalråd Uddevalla

BJÖRN-OWE BJÖRK (KD)

lokalavdelningsordförande Knivsta

ANNA-KARIN ERIKSSON (KD)

gruppledare Nordmaling

Har ni vägt in alla aspekter innan beslut?

Dagens insändare i TÅ.   Tack David och Helen!

Öppet brev till beslutsfattare gällande planer på vindindustriområde i Fängsjö/Storsjöhöjden

Jag och min familj är bosatta i Näsåker, Sollefteå kommun. Vi har även hus i Grundtjärn som vi successivt renoverar. Båda platserna är viktiga för oss personligen och för vårt expanderande familjeföretag, kursgården The Nordic Centre – för Konst och Hållbarhet.

Utöver familjeföretaget arbetar jag med hållbar utveckling på en internationell nivå som konsult för Det Naturliga Steget.

Med anledning av mitt yrke och mitt intresse för det ekosystem vi förvaltar och lämnar efter oss har jag varit väldigt intresserad av förslaget som lagts fram och granskat de lokala planerna grundligt.

Min slutsats av den information som finns tillgänglig är att detta förslag inte är det bästa för orten, det framtida ekonomiska välståndet eller för välfärden i allmänhet hos de invånare som kommer att påverkas. De fyra starkaste skälen till min slutsats är följande:

1. Den el som vindkraftverket skulle producera behövs inte där det är placerat enligt planerna.

Det övergripande område som skulle drabbas av vindkraftverksbygget är inte beroende av fossila bränslen. I mitt arbete för Det Naturliga Steget uppmanar jag och mina kollegor ständigt näringslivet att investera i förnybar energi, bland annat vindkraft. Men här är inte fossilbränsleberoende ett problem. Vi har god tillgång till energi med minimala effekterna på klimatförändringen, bland annat från vattenkraft och biomassa.

 2. De ekonomiska fördelarna som presenteras är bristfälliga.

De ekonomiska fördelarna som presenteras i form av byggnadsarbete och ökad verksamhet på orten är relativt små och endast betydande ur ett kortsiktigt perspektiv. De anställningarna som eventuellt skapas kommer varken vara betydande eller bestående och det finns ingen uppenbar fördel för de företag som redan arbetar lokalt eftersom anbudsförfarandet inte nödvändigtvis kommer att vara dem till gagn.

3. De ekonomiska nackdelarna kommer att vara både betydande och bestående.

Det påverkade området är inte bara stort rent geografiskt, det har också stor potential för turistnäringen. Faktum är att just turism är det enda konkreta och långsiktiga alternativet för att motverka arbetslöshet och brist på investeringar i distriktet. Den föreslagna vindkraftparken kan, i stor skala, förväntas allvarligt skada denna potential (se tillgängligt bildmontage här).

Turbinerna kommer att vara estetiskt störande och det förefaller kontraproduktivt att sabotera den bild av naturlig skönhet som turistföretag lever på att främja. Investeringar behövs i infrastruktur och ekonomiskt stöd för att behjälpa övergången från en traditionellt jordbruk- och skogsekonomi till en turistekonomi och dess derivat. Vi behöver inte fler hinder att locka människor.

Framtida generationer kommer inte tacka oss för missriktade satsningar som bidrar till förstörelsen av våra gemensamma natur- och friluftsområden, områden som bland annat Naturskyddsföreningen anser vara ett potentiellt världsarv.

4. Vindparken kommer att resultera i bestående skador på miljön.

Den biologiska mångfalden och omgivningarna för invånarna kommer att förstöras, något som inte kommer att kunna återställas under våra eller våra barns liv.

Småskalig vindkraft gjord tillgänglig för invånarna som bor runt omkring skulle vara ett framsteg ur självförsörjningsperspektiv. Men detta förslag innebär allvarliga och skadliga effekter ur ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv. Det är inte hållbart.

Är ni som beslutsfattare bekväma med att fatta beslut i en så pass viktig fråga på så pass oklara grunder?

Har ni vägt in alla aspekter och eftereffekter innan beslut?

Finns det några andra förslag på placering tillgängliga?

Hur ställer ni er till de negativa effekterna och frågeställningarna som lyfts i punkterna ovan?

David Cook,
Verkställande Miljöambassadör för Det Naturliga Steget
Författare av The Natural Step – Towards a Sustainable SocietyMedgrundare av The Nordic Centre

Ny skrivelse till Sollefteå och Ö-viks kommuner.. / Uppdatering

 

Montagebild Omsjö
Montagebild Omsjö

Med anledning av kommande beslut i Sollefteå och Ö-viks kommuners Kommunfullmäktige angående Fängsjön/Storsjöhöjdens VK projekt, har nya tillägg och kompletteringar bifogats den information som inte finns med i 2008 års vindbruksplan. Skrivelsen har skickats till Sollefteå och Ö-viks partigrupper och till Länsstyrelsen för kännedom.

Fängsjö-Storsjöhöjden Ett stort fritidsområde (Pdf-fil)  Inga bilagor är med.

Uppdatering: fransmyran-se0710194 (Pdf-fil)

Har bifogat/kompletterat vår skrivelse (mars 2012) Länsstyrelsens ovanstående Pdf-fil ”bevarande plan Natura 2000”  som gäller Fransmyren/Omsjöflon i Omsjö, Ådals-Liden. Skickat till Ångermanlands Ornitologiska Förening och Sollefteå Naturskyddsförening och berörda beslutsfattare.
 
Området Fransmyren och Omsjöflon ligger strax norr om det planerade vindindustriområdet Fängsjö/Storsjöhöjden i Omsjö, Näsåker. 
 
Hydrologin i ett område där det planeras för 180 vindkraftverk á 220 meter höga, två massiva bergtäkter i närområdet, ca 11 mil vägdragning och betong- o rördragningar måste innebära förändringar i de blötmarker, myrar och sjöar som ligger strax intill vindkrafts-området! Vattenföringen innebär försämrad vattenkvalité för de djur, fåglar och växter som idag lever i ett ostört och orört område med så naturliga förutsättningar som finns på Fransmyren och Omsjöflon i Omsjö. En fortsatt bra vattenkvalité är en förutsättning för att detta naturliga område ska fortsätta bevaras. Om skogen kal-avverkas eller “möbleras om“ med tex en vindkraftsutbyggnad i Fransmyrens omedelbara närhet förändras förutsättningarna för överlevnad för både växter och djur. Detta markeras även Natura 2000 för Fransmyren.
 
Fakta: Orrar (hundratals orrar har sin ”viloplats” på Fransmyren), tranor (ett tranpar häckar varje år på en holme på Fransmyren) ljungpiparen (har hört den), fjällripa (har sett den) grönbena och spovar tex. Kan dessa fåglar ta sig helskinnade till och från Fransmyren utan att kollidera med vindkraftverken?
 
I området finns även många intressanta växtarter enligt Natura 2000.
 
Vi har fått kännedom om att en örninventering planeras till våren i området Fängsjö/Storsjöhöjden. Vi boende och fritidsboende i berörda byar runt det planerade vindkraftsområdet ser kungsörnar varje sommar, och vi ( och även de ornitologer vi talat med) finner det högst troligt att örnar häckar på de höga höjder där Vindkraftsindustrin planeras!!  Ormvråk, jorduggla och fiskgjusar är andra stora fåglar som har kända häckningsplatser i området.
 
 
 

Förändrad utsikt från Hallstaberget!

Utsikt från Hallstaberget. Fotomontage. Klicka på  bilden för större format!

Det är en underbar, fantastisk utsikt från Hallstaberget i Sollefteå!

Kommer hotell Hallstabergets gäster att tycka det  i framtiden också om de får se den här utsikten? Minst ett trettiotal av 180 planerade vindsnurror på Fängsjö/Storsjöhöjden kommer att visualiseras. Sannolikt kommer a l l a vindsnurror att visualiseras om vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden realiseras!

That´s it!

”Seminariedagarna som hålls den 12 och 13 mars i Sollefteå är ett unikt tillfälle för dig som företagare och entreprenör att knyta kontakter med leverantörer och byggnadsentreprenörer i ledet till en ökad användning av förnybar energi.”

Så står det i den inbjudan som Sollefteå kommun tillsammans med Energidalen AB (ett ”utvecklingsbolag” helägt av Sollefteå kommun) går ut med till leverantörer, byggnadsentreprenörer, vindparksägare och turbinleverantörer. 

”Med investeringar på ca 100 miljarder i vindkraftanläggningar och stamnät under de kommande åtta åren i regionerna Mellannorrland och Midtnorge bör seminariedagarna i Sollefteå vara intressanta för Er som företagare och entreprenörer”, står det också i inbjudan.

Varför inbjuder Sollefteå kommun och Energidalen AB  till detta seminarium?

På ett vindkraftsmöte i Näsåker i november påstod/lovade Sollefteås kommunordförande Elisabet Lassen att de tio vindkraftsområden som planerades i 2008 års vindbruksplan var ”that´s it”, när det framkommit att ytterligare 54 (!) nya vindparksområden planerades i kommunen.

Man kan fråga sig hur mycket det löftet; ”that´s it”, är värt, när man läser denna inbjudan från Sollefteå kommun.. : 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5352442

Mer om seminariet: ”Vindkraftseländet” på Röåns hemsida och på Vildmarkens blogg.

Namninsamlingen

 

Montagebild Omsjö

Påminner om den pågående namninsamlingen ”Stoppa vindindustrins naturförstörelse i västra Ångermanland!”

Du som stödjer uppropet skriv gärna under namnlistan. Det är mer än 350 personer som skrivit under men flera är välkomna! 🙂

Ca 500 personer har skrivit på protestlistor som har funnits utlagda i Näsåker, Ramsele och Junsele. För dig som missade den protest/namnlistan så har du chansen här!

Dela gärna namlistan på din hemsida, blogg eller facebooksida!

Tack för ditt stöd!

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6166