Baggböleri på 2000-talet
En bra insändare av ”Janne” i TÅ genererade många kommentarer i nätupplagan. Tack Janne! Vi är många som delar dina känslor inför vad som håller på att ske i våra skogar. Vindkraft för vem? Ja, inte är det för de människor som drabbas av vind – och skogsbolagens profitbegär..
http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.5090239-vindkraftverk-for-vem-
Nej till vindpark i Bollnäs!
http://helahalsingland.se/bollnas/bollnasc/1.5095030-nej-till-vindpark-pa-finnskogen
Man kan inte låta bli att bli glad över Bollnäs kommunstyrelsens beslut. Så klokt tänkt av dem : ”Det finns bara tre vindkraftverk byggda i kommunen – i Flästa utanför Arbrå. Men det finns tillstånd beviljade för ytterligare 87, säger Marie Centerwall. Och innan vi går vidare och beslutar om ännu fler, vill vi utvärdera hur med blir med dem som redan har fått tillstånd. Hur påverkas arbetstillfällen, turism, naturvärden och boende i områdena, till exempel?”
Är ett sådant tänk ö h t tänkbart i Sollefteås kommunstyrelse??
I en debattartikel i SvD skriver Lydiah Wålsten på Timbro:
”Lärdomen är att alltför generösa stöd i kombination med opportunistiskt beteende skapar bubblor där företag kan göra riskfria vinster medan skattebetalarna får stå för notan. Att knyta upp många människors liv, karriärer och drömmar till projekt som lever på konstgjord andning är inte värdigt. Inte heller är det en väg mot mer innovation som är bra för miljön.”
Som sagt.
”Omfattande förbud. Försvaret säger nej till vindkraft i mer än halva södra Sverige med oklara motiveringar. Detta innebär att vindkraften tvingas flytta norrut, vilket betyder minst 18 miljarder kronor i merkostnader. Det är dags att regeringen ingriper, skriver företrädare för tre vindkraftsföretag.”
Läs mer i DN debatt idag:
http://www.dn.se/debatt/militarens-restriktioner-kostar-vindkraften-miljarder
Från Kommunstyrelsens sammanträde den 12/6 2012 (sid.26):
”Kommunstyrelsen avbryter en vidare fördjupning och komplettering av revideringsarbetet med Sollefteå kommuns vindbruksplan. Det fortsatta arbetet sker utifrån befintlig antagandehandling, Vindbruk i Sollefteå kommun 2008-12-15, (som inkluderar riktlinjer för riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan) och som fungerar som vägledning för länsstyrelsen /miljöprövningsdelegationen vid tillståndsprocesser inom vindbruksplanens så kallade utredningsområden.”
http://www.solleftea.se/download/18.9635134136a1a285a731b6/Kommunstyrelsen+2012-06-12.pdf
Länsstyrelsen ställde krav att Sollefteå vindbruksplan från 2008 måste revideras. Kommunstyrelsen säger nej och avbryter arbetet!
Vad händer i Sollefteå kommun? Egentligen? Hur enväldig går det att bli, vindplanerare Ulla Ullstein och kommunordförande Elisabet Lassen?
Frågan är skickad till Länsstyrelsen.
Även i Naggen (Torp, Medelpad) håller SCA på att etablera en stor vindindustri. SCA har pengar och de etablerar vindkraft i första hand för sina egna syften nämligen subventionerad el till sina egna massafabriker.
”Ett nytt industriområde med 200 vindkraftverk planeras i skogarna i Naggens och Grundsjöns omedelbara närhet (Torp, Medelpad), vars enda syfte är att skaffa subventionerad el till SCA:s massafabriker. Ytterligare ett försök från skogsbolagen att, genom subventioner, tillgodose sina massafabriker med el, sedan de sålt sin andel av vattenkraften. Den demokratiska processen inför beslutet om vindparken har varit skrämmande undermålig.”
Från Sundsvallstidningen.
Ett nioårigt vindverk i Norge kostade 25 miljoner att bygga för tio år sedan. Att riva det 80 m höga vindkraftverket beräknades kosta ca 10 Mkr. Se länk nedan.
Kommer vindbolagen att riva vindverken i framtiden?? I Tomelilla står sedan länge ett vindkraftverk kvar eftersom ingen vill betala rivningen…
Se följande länk (Goggles översättning från norska till svenska)
Från ”Opportunisterna” citerar jag följande inlägg:
”The Telegraph uppmärksammade igår hur vindkraftsbolagen manipulerar myndigheter och andra när dom visualiserar hur kraftverken kommer att se ut i relation till sin omgivning. Man använder bilder som är mycket mer vidvinkel än vad vi normalt upplever när vi tittar rakt fram och på så sätt ser vindkraftverken inte så hotfulla ut. Dom blir små pinnar som sticker upp som träd på ett kalhygge ungefär.
Men om man istället tar bilden med ett porträttobjektiv, ungefär som utsikten från ett fönster, blir resultatet ett helt annat. Jag blev själv förvånad när jag gjorde experimentet på den bild jag hade i bloggens första inlägg. Den är hämtad från samrådsprospektet för Fängsjön – Storsjöhöjdens vindkraftspark, och visst ser det bedrövligt ut redan på den bilden, men när man klipper ut en mindre del så som man skulle uppleva det i verkligheten, förstår man att den vackra byn Grundtjärn knappast kommer att överleva om Sollefteås kommunpolitiker inte ändrar inställning.
Och det vet givetvis Forsca/SCA också, exploatörerna som bara har en sak för ögonen, att till varje pris maximera vinsterna.”
Läs vidare här..
http://opportunisterna.blogspot.com/2012/08/subjektivt-objektiv.html
PS. Forsca har i början av juni tagit bort sin utställning om Fänsgjö/Storsjöhöjdens vindprojekt i Medborgarkontoret i Näsåker. Varför? Jag har ställt frågan till Forsca men inte fått något svar..
A. Berglund
Stödet för vindkraften fortsätter att minska…
http://www.henrikoscarsson.com/2012/08/svensk-energiopinion.html?spref=tw
Det är kris i vindkraftsindustrin.
Sedan 2008 har den danska vindkraftstillverkaren Vestas tappat nästan hela sitt börsvärde, 96 procent.
Krisen är inte isolerad till vindkraft, utan ett problem för hela den förnyelsebara industrin
Renewable Energy Industrial Index (RENIXX) samlar världens 30 största förnyelsebara bolag. Indexet har tappat cirka 90 procent av sitt värde sedan 2008. De misslyckanden som såväl Spanien, Italien, USA och Tyskland har sett när det kommer till sina subventioner av solcellsindustrin är redan kända. Tyska Q-Cells, amerikanska Solyndra, Evergreen Solar och Abound Solar har alla gått i konkurs den senaste tiden. Argumentet har varit att Kina nu producerar solceller billigare vilket ryckt undan marknaden för Europa. Men i veckan visade det amerikanska investeringsbolaget Maxim Group att även Kinas tio största solcellsföretag är nära att gå i konkurs med en skuld på nästan 18 miljarder dollar.
Frikostiga subventioner och lån från världens regeringar har gjort vindkrafts- och solcellstillverkare till oemotståndliga investeringar för riskkapitalister världen över. Där det funnits enkla pengar att tjäna, dit har riskkapitalet också sökt sig. De kraftigt fallande siffrorna vi nu ser är att likna vid en grön bubbla. Spricker gör den, för att många länders regeringar drar in sina subventionsprogram när underskotten tilltar. I en värld med ekonomisk skakighet finns inte plats för politiska högriskprojekt. Det accepterar inte skattebetalarna.
Efterfrågan på vindkraft- och solceller minskar samtidigt som subventionerna sänks. Det är en dödlig cocktail för bolagen, som nu ser sina börsvärden smulas sönder. Branschen är i kris. Men trots att stora belopp redan har gått förlorade argumenterar intresseorganisationer i Sverige för att den svenska regeringen ska höja subventionerna till förnyelsebar energi, det vill säga elcertifikaten. Bakgrunden är ett lågt elpris, vilket gör att subventionerna bolagen får i dag inte räcker till för att täcka marginalerna.
46 miljarder kostar det att bygga ut 12,5TWh förnyelsebar energi i Sverige, enligt intresseorganisationen Svensk Vindenergi. En större utbyggnad än så kostar naturligtvis mer: Regeringens planeringsram är 30TWh.
Om regeringen väljer att följa denna linje spelar man ett mycket högt spel med skattebetalarnas pengar. Erfarenheter från andra länder måste tas in i kalkylen. Elcertifikaten i Sverige betalas via elräkningen av vanliga hushåll och mindre företag. Mot bakgrund av den utveckling vi ser, i världen där land på land rullar tillbaka sina subventionsprogram till vindkraft och solceller, behövs en ökad debatt även i Sverige.
Även om Sverige har en hög tillväxt jämfört med övriga Europa har vi inte råd med subventionsprogram som leder till att de växande små- och medelstora företagens pengar slösas bort på projekt utan egen bärkraft.
Lydiah Wålsten.
Lydiah Wålsten är projektledare och arbetar med frågor som rör miljö, tillväxt och konsumtion.