Det är kris i vindkraftsindustrin.
Sedan 2008 har den danska vindkraftstillverkaren Vestas tappat nästan hela sitt börsvärde, 96 procent.
Krisen är inte isolerad till vindkraft, utan ett problem för hela den förnyelsebara industrin
Renewable Energy Industrial Index (RENIXX) samlar världens 30 största förnyelsebara bolag. Indexet har tappat cirka 90 procent av sitt värde sedan 2008. De misslyckanden som såväl Spanien, Italien, USA och Tyskland har sett när det kommer till sina subventioner av solcellsindustrin är redan kända. Tyska Q-Cells, amerikanska Solyndra, Evergreen Solar och Abound Solar har alla gått i konkurs den senaste tiden. Argumentet har varit att Kina nu producerar solceller billigare vilket ryckt undan marknaden för Europa. Men i veckan visade det amerikanska investeringsbolaget Maxim Group att även Kinas tio största solcellsföretag är nära att gå i konkurs med en skuld på nästan 18 miljarder dollar.
Frikostiga subventioner och lån från världens regeringar har gjort vindkrafts- och solcellstillverkare till oemotståndliga investeringar för riskkapitalister världen över. Där det funnits enkla pengar att tjäna, dit har riskkapitalet också sökt sig. De kraftigt fallande siffrorna vi nu ser är att likna vid en grön bubbla. Spricker gör den, för att många länders regeringar drar in sina subventionsprogram när underskotten tilltar. I en värld med ekonomisk skakighet finns inte plats för politiska högriskprojekt. Det accepterar inte skattebetalarna.
Efterfrågan på vindkraft- och solceller minskar samtidigt som subventionerna sänks. Det är en dödlig cocktail för bolagen, som nu ser sina börsvärden smulas sönder. Branschen är i kris. Men trots att stora belopp redan har gått förlorade argumenterar intresseorganisationer i Sverige för att den svenska regeringen ska höja subventionerna till förnyelsebar energi, det vill säga elcertifikaten. Bakgrunden är ett lågt elpris, vilket gör att subventionerna bolagen får i dag inte räcker till för att täcka marginalerna.
46 miljarder kostar det att bygga ut 12,5TWh förnyelsebar energi i Sverige, enligt intresseorganisationen Svensk Vindenergi. En större utbyggnad än så kostar naturligtvis mer: Regeringens planeringsram är 30TWh.
Om regeringen väljer att följa denna linje spelar man ett mycket högt spel med skattebetalarnas pengar. Erfarenheter från andra länder måste tas in i kalkylen. Elcertifikaten i Sverige betalas via elräkningen av vanliga hushåll och mindre företag. Mot bakgrund av den utveckling vi ser, i världen där land på land rullar tillbaka sina subventionsprogram till vindkraft och solceller, behövs en ökad debatt även i Sverige.
Även om Sverige har en hög tillväxt jämfört med övriga Europa har vi inte råd med subventionsprogram som leder till att de växande små- och medelstora företagens pengar slösas bort på projekt utan egen bärkraft.
Lydiah Wålsten.
Lydiah Wålsten är projektledare och arbetar med frågor som rör miljö, tillväxt och konsumtion.
Ju mer vindkraft som byggs ju mer tillgång på el ju lägre priser. Vindkraften stryper sig själv genom att bygga ut i region 3 och 4. Stamnätet behöver förstärkas för att kunna exportera mera el. HVDC förbindelsen Sverige kontinenten har begränsad kapacitet.
Det tackar naturen, djuren och närboende för att vindkraften tystas och skogen växer igen och får fortsätta sitt upptag av CO2 5 – 15 ton/hektar och år som ger bättre CO2 resultat än vindkraften orkar med. (metall, bearbetning, betong, transporter, vägar, och stnkrossning ).