Etikett: SCA

http://www.second-opinion.se/energi/view/2947

”Vi måste våga fråga oss om storsatsningen på vindkraft är rätt satsade pengar. Är det inte på tiden att vi börjar analysera den enorma utbyggnaden av vindkraften och dess konsekvenser?

Det är inte mycket som är enkelt med vindkraft. Inte ens de låga elpriserna, eftersom jag utifrån mitt synsätt ser de låga priserna som en lycka eftersom det då inte är lönsamt att bygga några nya vindkraftverk. Inte ens subventionerna hjälper om priserna är för låga. Vindkraften rycker nämligen undan sitt eget ekonomiska underlag. När en större del av kapaciteten består av vindkraft kommer elpriset att störtdyka så fort det blåser ordentligt. Så fungerar elmarknaden.

Självklart är vindkraften subventionerad. För det första genom elcertifikaten som är ett ekonomiskt stöd för producenter av så kallad förnybar el. Men inte nog med det, vindkraften betalar nästan ingen fastighetsskatt endast 0,2 procent till skillnad från till exempel vattenkraftverk som betalar 2,8 procent. Än värre är det faktum att kommuner och fastighetsbolag helt slipper energiskatten på vindkraft. 29,4 öre/kWh plus moms, det är mer än vad råkraftpriset är – när de bygger skattefri vindkraft ute i landet.

Det är bara vindkraften som har den fördelen och det är kanske inte så konstigt att Norge nu rasar över denna sneda konkurrensfördel som Sverige kapat åt sig inom elcertifikatsystemet.

”Detta är en kraftig snedvridning av konkurrensen. Inget kan konkurrera med ett skatteavdrag på 30 öre/kWh. Det riskerar att medföra att nästan all framtida utbyggnad av vindkraft inom elcertifikatsystemet hamnar i Sverige och byggs av dessa aktörer”, säger Andreas Thon Aasheim, på den norska vindkraftsorganisationen Norwea i ett pressmeddelande.

Jag var i Ramsele och tittade på vindkraftutbyggnaden där i förra veckan. Där träffade jag Per Fahlén Professor emeritus har arbetat på Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Tekniska forskningsinstitut. Han är också medlem i IVA. Han var bekymrad över politikernas agerande. Med vindkraften är målet en specifik lösning, det vill säga en viss mängd snurror, inte att nå en bättre miljö eller något annat resultat, menade han. Antalet snurror bestäms oavsett om vi behöver dem eller inte, om de är bra eller dåliga. Det finns heller ingen analys över hur mycket el vi behöver.

Tar vi Jämtland och Ångermanland som exempel så producerar dessa län 20 terawatt timmar per år i överskott. Det elöverskottet är mer än hela svenska exporten. Sverige har ingen brist på el och Europa är inte ett enda elnät. Frågan är sedan till vilka länder ska vi sälja och hur mycket ska elkonsumenter/skattebetalare subventionera? Tyskland har de senaste tio åren varit nettoexportörer av el och när Finland startar sina kärnkraftverk behöver de heller ingen el från oss.

Det är dyrt att exportera elen från vindkraften och särskilt dyrt från norra Sverige. Dels kostar produktionen, dels ska elen sedan överföras via kostsamma ledningar. Per Fahlén hade räknat ut att istället för att satsa på vindkraftverk i Sverige vore det bättre att vi gav pengarna till länder som behöver vindkraft. Det skulle sannolikt bli billigare och definitivt bättre för miljön. På grund av överföringsförluster krävs det nämligen 25 procent fler verk i Ångermanland än om de byggs i till exempel Tyskland för att täcka samma elbehov.

Oavsett om vi behöver vindkraftverken eller inte ska regeringen fatta ett beslut om att subventionera vindkraften upp till 30 TWh till år 2030. Det har jag inte hittat på själv, löftet kommer ifrån energiminister Ibrahim Baylans. Han stod och lovade det före jul i en intervju.

Så till den tunga industrins konkurrenskraft. Jag läste en tvärvetenskaplig rapport från Uppsala universitet om svensk elförsörjning i framtiden. Där skriver författarna.

”Ett illustrativt exempel är jämförelsen med Danmark, som förbrukar hälften så mycket elenergi per capita som Sverige. Det står klart att det går att ersätta all kärnkraft i Sverige med en kombination av vindkraft och energibesparingar men vilka blir konsekvenserna? Att väsentliga delar av den svenska tunga industrin då måste övergå till fossila bränslen eller avvecklas?”

Professor Ane Håkansson som är en av forskarna bakom rapporten menar i de grundläggande samhällsfunktionerna konsumerar Danmark och Sverige lika mycket elenergi. Det som skiljer är uppvärmning (vi har ett kallare klimat) och industrin och därtill i absoluta tal större överföringsförluster då vi överför väsentligt mycket mer el på våra ledningar. Alltså, vill man spara utan att knapra på de grundläggande funktionerna så måste industrin stryka på foten, konstigare än så är det inte.

Åter till Per Fahlén som hade räknat ut att totalkostnaden för de luftiga vindkraftsplanerna uppges vara cirka 200-300 miljarder kronor för hela landet. Det är givetvis bara luftiga planer, inte realistiskt men vi måste våga fråga oss om storsatsningen på vindkraft är rätt satsade pengar? Är det inte på tiden att vi börjar analysera den enorma utbyggnaden av vindkraften och dess konsekvenser? ”

Lotta Gröning

Vindkraften stjäl inte bara tystnaden. Den stjäl nu också allas vår rättighet att vistas i naturen. Det är i den svenska grundlagen fastställt att vi skall kunna vistas i naturen utan större begränsningar. I de områden där det finns vindkraft är inte detta längre en rättighet. Risken för att träffas av isklumpar är inte bara i teorin. Kraftbolagen sätter upp stora skyltar som anger riskavstånd till vindkraftverk. Ibland stängs vägar med bommar på grund av stor risk för iskast. Samerna får löpande veckobrev var verksamheter i drift pågår med uppgift om kontaktpersoner så de kan undvika områden som kan vara extra riskabla. På något ställe har man placerat vindkraftverk invid allmän väg inom riskavstånd med resultat att kraftverket eller vägen måste flyttas. Vilken dundermiss! Dagens vindkraftverk kan kasta is upp till 400 meter och mer. Det hjälper inte om de står stilla. Is från torn som är 100-150 meter höga kan släppa is som flyger 200 meter och mer.

Ett modernt skogsbruk har sina skogsegendomar certifierade i internationella organ. SCA är således certifierat i Forest Stewardship Council, förkortat FSC. De regler som företaget måste följa för att få sina skogsegendomar certifierade är mycket strikta. När det gäller vindkraft i skog så måste man avsätta en areal på en hektar för varje vindkraftverk som reservat. Man får ej heller negativt påverka naturfolkens och lokalbefolkningens rättigheter. De arealer som direkt berörs av iskast kan uppgå till 50 hektar och mer. Lägger man därtill vägar, bergtäkter och kraftledningsggator förstår man att arealbehovet är hundrafalt större än vad FSC:s svenska regelverk anger. Denna schablon stämmer således ej med aktuella riskområdet. Tar vi med de områden som berör rennäringen så ökar den berörda arealen mångfalt. Att allemansrätten inskränks på detta vis hotar fritidsaktiviteter av alla slag inklusive jakt och naturturism och därtill hotas stora områden där man bedriver rennäring.

Byborna vid Jämtlandsgränsen samt samebyn Jijnjevaerie har nu anmält SCA till FSC för brott mot det regelverk som skall åtlydas. Vi som bevakar en rad andra projekt måste nu överväga att vidta samma åtgärder för andra områden.

/Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

Lotta Gröning har skrivit följande artikel i Expressen den 28 jan.

På lördag den 21 feb. kommer ett stort reportage om vindkraftsmotståndet i Sollefteå kommun! Lotta Gröning gör även det reportaget. Missa inte det! 🙂

”Som liten skogsägare ser jag med fasa på hur de stora skogsbolagen offrar enorma skogsområden för att upplåta marken till vindkraft enbart i profitens intresse. Åke Westberg som är divisionschef för SCA Energy sprudlar av glädje när han i senaste numret av Skog & Industri konstaterar att det på SCAs marker finns plats för flera tusen vindkraftverk. ”Vi har stark tilltro till vindkraft och ser gärna att det byggs på våra marker”, säger han.

Åke Westberg är inte ensam. Han har goda medlöpare, i Sveaskog och Stora Enso och Södra bara för att nämna några av de stora aktörerna. De planerar tillsammans med Vattenfall, Swevind och Arise Windpower att bygga många tusen vindkraftverk under den närmaste framtiden. Frågan som jag ställer är; om vindkraften ens bör ses som en angelägenhet för skogsindustrin? Vindkraften gynnar knappast skogen, snarare förstör den stora markområden, där vi kunde ha planterat träd för kommande generationer. Dessutom försvårar vindkraften för djurliv och jakt i generationer framåt. Hela Allemansrätten hotas. I värsta fall blir förfallna betongfundament kvar i all framtid på bästa skogsmark. Det kostar 30 miljoner att bygga ett vindkraftverk och i många kontrakt med skogsägarna framgår det att det inte är vinkraftbolagen som ska montera ned kraftverken, utan det är markägarens ansvar. Totalkostnaden för att sönderdela, frakta bort och deponera ett fundament uppskattas till drygt fem miljoner kronor. Dessutom finns en övergripande fråga som ingen myndighet hittills har svarat på: får ett betongfundament som väger 1300 ton lämnas kvar i marken?

Allt handlar bara om pengar. Vi vill gärna ha flera ben att stå på konstaterar Åke Westberg på SCA energi. I samma artikel om ”Vindkraft bingo för skogsbranschen” säger Anders Heldemar energichef på Stora Enso att Vindkraftutbyggnaden i Finland är viktigast för dem nu eftersom där finns en inmatningstariff som garanterar 83,50 Euro per MWh.

Jag tänker i mitt stilla sinne, inte skulle jag vilja ha skog som gränsar till dessa storbolags marker. Inte vill jag ha några rådgivare från dessa bolag heller. Har man bara dollartecken för ögonen och inte förmågan att tänka på skogsindustrins bästa då har man tappat kontakt med den näring man representerar.

På andra områden i samhället föraktas många människor som lever på bidrag. Märkligt nog kommer bidragstänket inte upp i dessa sammanhang. Men vindkraftutbyggnaden bygger helt på stora statliga bidrag fast det kallas subventioner och när elpriset är lågt räcker inte ens dessa subventioner till eftersom vindkraften i sig är så olönsam.

När Sverige ödelägger stora skogsområden så är vi i gott sällskap. I 2014 års upplaga av Världsnaturfondens Living Planet Report, som nu lanseras globalt har Sverige gått från trettonde plats till tionde plats i ”värstingligan” när det gäller att leva över våra tillgångar. Vi kommer efter Saudiarabien, Belgien, Singapore och USA när det handlar om miljö och ekologi. Det skulle behövas 3,4 jordklot om alla i världen skulle leva som vi svenskar. Nu motsvarar det svenska fotavtrycket hela 3,7 planeter. En av förklaringarna till världens ekologiska elände är att vi avverkar mer skog än vad vi återplanterar.

Det värsta i allt detta är att regering och riksdag driver på vindkraftetableringarna. Ska du byta elavtal får du billigare el om du väljer att stötta vindkraften. På område efter område urholkas demokratin i denna fråga. De rödgröna gick till val på att avskaffa det kommunala vetot när det gäller vindkraftutbyggnad. Det bärande argumentet var att de stackars kommunalråden skulle slippa alla arga medborgare som protesterar mot vindkraftens etablering i närområden. Trots att stora producenter som Danmark tvingats sälja vindkraftel med förlust så struntar ansvariga politiker i nackdelarna, de fortsätter sin bidragspolitik och utbyggnad. Framtidens generationer kommer att få leva med enorma områden där stora betongfundament har förstört skogen, skrämt bort djurlivet och sett till att en återplantering av skog är omöjlig.”

En kommentar av Ö. Andersson till Forscas animeringsfilm av vindkraftsetableringen i Omsjö, Näsåker. (Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt)

Från ATL Lantbrukets affärstidning. Citat:

”Fastighetsägare i Jämtland anmäler SCA för brott mot FSC:s regler för certifierat skogsbruk – och på lördag går de man ur huse för att demonstrera.

Fastighetsägarna har reagerat på de stora arealer som har upplåtits för vindkraftverk i områdena kring Fullsjön och Sörviken.

Underskattar effekterna

Motståndarna anser att vindkraftens påverkan på den lokala miljön är grovt underskattad och att såväl myndigheter som Forest Stewardship Council, FSC, måste agera.

”Vi har erfarit att dessa vindkraftverk kommer att göra det omöjligt att nyttja vindparksområdena för renskötsel, samt mycket starkt begränsa jakt och friluftsliv under en större del av året. Även det privata skogsbruket som bedrivs icke industriellet påverkas”, skriver fastighetsägarna i anmälan till FSC.

Begränsar allemansrätten

Det är främst riskerna med iskast från snurrorna som oroar fastighetsägarna.

Isbitar från rotorerna kan slungas långa sträckor, vilket enligt fastighetsägarna medför att områden på cirka 50 hektar per vindkraftverk blir ett högriskområde för både människor och djur.

”Konsekvensen blir att lokalbefolkningens möjlighet att nyttja allemansrätten begränsas starkt och urfolket samernas rätt att bedriva sin verksamhet omöjliggörs. Dessa båda konsekvenser strider var för sig mot FSC:s regelverk”, påpekar de.

Blir ett industriområde

På lördag planeras, som ATL tidigare berättat, även en demonstration i centrala Ramsele, där deltagare från Jämtland, Västernorrland Västerbotten och Medelpad väntas.

Fastighetsägarna har också begärt ett tillfälligt stopp (se moratorium nedan/Admin. not) på vindkraftsutbyggnaden för att utvärdera vad som hittills gjorts, men tycker inte att de har fått något gehör.

”Totalt är att långt mer än 10 000 hektar i närområdet till våra byar kommer att bli omvandlat till ett industriområde vilket inte kan beträdas med hänsyn till de risker som driften av vindkraft medför”, skriver fastighetsägarna.”

Hela skrivelsen (utan underskrifter): FSC anmälan vindkraft fullsjön nr 2

Moratorium: Krav på vindkraftsmoratorium rev 6