http://www.second-opinion.se/energi/view/2947
”Vi måste våga fråga oss om storsatsningen på vindkraft är rätt satsade pengar. Är det inte på tiden att vi börjar analysera den enorma utbyggnaden av vindkraften och dess konsekvenser?
Det är inte mycket som är enkelt med vindkraft. Inte ens de låga elpriserna, eftersom jag utifrån mitt synsätt ser de låga priserna som en lycka eftersom det då inte är lönsamt att bygga några nya vindkraftverk. Inte ens subventionerna hjälper om priserna är för låga. Vindkraften rycker nämligen undan sitt eget ekonomiska underlag. När en större del av kapaciteten består av vindkraft kommer elpriset att störtdyka så fort det blåser ordentligt. Så fungerar elmarknaden.
Självklart är vindkraften subventionerad. För det första genom elcertifikaten som är ett ekonomiskt stöd för producenter av så kallad förnybar el. Men inte nog med det, vindkraften betalar nästan ingen fastighetsskatt endast 0,2 procent till skillnad från till exempel vattenkraftverk som betalar 2,8 procent. Än värre är det faktum att kommuner och fastighetsbolag helt slipper energiskatten på vindkraft. 29,4 öre/kWh plus moms, det är mer än vad råkraftpriset är – när de bygger skattefri vindkraft ute i landet.
Det är bara vindkraften som har den fördelen och det är kanske inte så konstigt att Norge nu rasar över denna sneda konkurrensfördel som Sverige kapat åt sig inom elcertifikatsystemet.
”Detta är en kraftig snedvridning av konkurrensen. Inget kan konkurrera med ett skatteavdrag på 30 öre/kWh. Det riskerar att medföra att nästan all framtida utbyggnad av vindkraft inom elcertifikatsystemet hamnar i Sverige och byggs av dessa aktörer”, säger Andreas Thon Aasheim, på den norska vindkraftsorganisationen Norwea i ett pressmeddelande.
Jag var i Ramsele och tittade på vindkraftutbyggnaden där i förra veckan. Där träffade jag Per Fahlén Professor emeritus har arbetat på Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Tekniska forskningsinstitut. Han är också medlem i IVA. Han var bekymrad över politikernas agerande. Med vindkraften är målet en specifik lösning, det vill säga en viss mängd snurror, inte att nå en bättre miljö eller något annat resultat, menade han. Antalet snurror bestäms oavsett om vi behöver dem eller inte, om de är bra eller dåliga. Det finns heller ingen analys över hur mycket el vi behöver.
Tar vi Jämtland och Ångermanland som exempel så producerar dessa län 20 terawatt timmar per år i överskott. Det elöverskottet är mer än hela svenska exporten. Sverige har ingen brist på el och Europa är inte ett enda elnät. Frågan är sedan till vilka länder ska vi sälja och hur mycket ska elkonsumenter/skattebetalare subventionera? Tyskland har de senaste tio åren varit nettoexportörer av el och när Finland startar sina kärnkraftverk behöver de heller ingen el från oss.
Det är dyrt att exportera elen från vindkraften och särskilt dyrt från norra Sverige. Dels kostar produktionen, dels ska elen sedan överföras via kostsamma ledningar. Per Fahlén hade räknat ut att istället för att satsa på vindkraftverk i Sverige vore det bättre att vi gav pengarna till länder som behöver vindkraft. Det skulle sannolikt bli billigare och definitivt bättre för miljön. På grund av överföringsförluster krävs det nämligen 25 procent fler verk i Ångermanland än om de byggs i till exempel Tyskland för att täcka samma elbehov.
Oavsett om vi behöver vindkraftverken eller inte ska regeringen fatta ett beslut om att subventionera vindkraften upp till 30 TWh till år 2030. Det har jag inte hittat på själv, löftet kommer ifrån energiminister Ibrahim Baylans. Han stod och lovade det före jul i en intervju.
Så till den tunga industrins konkurrenskraft. Jag läste en tvärvetenskaplig rapport från Uppsala universitet om svensk elförsörjning i framtiden. Där skriver författarna.
”Ett illustrativt exempel är jämförelsen med Danmark, som förbrukar hälften så mycket elenergi per capita som Sverige. Det står klart att det går att ersätta all kärnkraft i Sverige med en kombination av vindkraft och energibesparingar men vilka blir konsekvenserna? Att väsentliga delar av den svenska tunga industrin då måste övergå till fossila bränslen eller avvecklas?”
Professor Ane Håkansson som är en av forskarna bakom rapporten menar i de grundläggande samhällsfunktionerna konsumerar Danmark och Sverige lika mycket elenergi. Det som skiljer är uppvärmning (vi har ett kallare klimat) och industrin och därtill i absoluta tal större överföringsförluster då vi överför väsentligt mycket mer el på våra ledningar. Alltså, vill man spara utan att knapra på de grundläggande funktionerna så måste industrin stryka på foten, konstigare än så är det inte.
Åter till Per Fahlén som hade räknat ut att totalkostnaden för de luftiga vindkraftsplanerna uppges vara cirka 200-300 miljarder kronor för hela landet. Det är givetvis bara luftiga planer, inte realistiskt men vi måste våga fråga oss om storsatsningen på vindkraft är rätt satsade pengar? Är det inte på tiden att vi börjar analysera den enorma utbyggnaden av vindkraften och dess konsekvenser? ”
Lotta Gröning