I dagens tidning (30 mars) av ”Dagens samhälle” finns följande artikel av Hans Perkiö.
”Över 350 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste åren. Vindkraftsbranschen och regeringen är missnöjda med vetot, som kan komma att avskaffas.
Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. För att uppnå det behövs utbyggnad av vindkraften.
Tillståndsprövningen av nya vindkraftsparker är dock omfattande och tar lång tid. Det är inte bara fåglar, fladdermöss och försvaret som kan sätta stopp för nya vindkraftverk. Kommunerna kan dessutom lägga in veto mot etableringen.
Det finns ingen statistik över i vilken mån vetot har använts. Men Dagens Samhälle har sammanställt uppgifter från landets tolv miljöprövningsdelegationer. De visar att vetot har stoppat över 350 vindkraftverk i ett tjugotal kommuner de senaste tre åren. I några av fallen handlar det om att projektören dragit tillbaka sin ansökan efter signaler om att kommunen skulle säga nej.”
Hela artikeln finns att läsa här: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/kommunalt-veto-stoppar-vindkraft-32679
Åke Wikström, Ramsele svar på Hans Perkiös artikel:
”Hej!
Jag har tagit del av din artikel i Dagens Samhälle, nr 12 2017, om kommunala veton mot vindkraft. Charlotte Unger Larsson Svensk Vindenergi har i många år retat upp sig på vad hon kallar brister på rättssäkerhet i samband med tillståndsgivning för ny vindkraft. Jag har haft anledning att följa ett stort antal ärenden i min kommun Sollefteå men också i andra delar av Sverige. Min bild är att kommunerna i stort sett godkänner de allra flesta projekt trots massiva protester från landsbygdens invånare som drabbas av konsekvenserna. I norra Sverige drabbas dessutom rennäringen mycket hårt av de massiva utbyggnader som skett. Kommunerna förlitar sig på att myndigheterna tar hänsyn till miljöfrågorna.
Vindkraften har sin egen gräddfil. Enligt min mening föreligger en sorts korruption mellan myndigheterna: Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Miljöprövningsdelegationer samt miljödomstolar av olika dignitet, Folkhälsomyndigheten. Dessutom finns en rad andra aktörer som lever i symbios med de nämnda aktörerna och det är forskare, konsulter och jurister.
Hur kan jag påstå att det finns korruption i denna expansiva bransch? Jag grundar mitt påstående på att man från myndighetshåll sanktionerar brott mot Miljöbalkens paragraf 2 Kap, §2 som säger att man skall veta vad man gör så att man inte orsakar skada eller olägenhet och ohälsa. I första hand är det olägenheter och grava störningar från lågfrekvent buller från dagens megastora vindkraftverk. Regelsystemet för att ljud baseras på studier som nu är mer än ett decennium gamla och då fanns det bara små vindkraftverk på 500 kW och 50 m höga. Idag byggs verk som är tre gånger så höga och med effekter på 3-4 MW. Ljud/bulleralstringen från dessa verk är helt annorlunda än från de små regelverket. Det rör sig om ett lågfrekvent buller som varierar i styrka och som kan störa människor på mer än 5 km avstånd. Det är känt från arbetslivet att just denna ljudtyp är speciellt störande och kan ge upphov till olika stressymptom. Jag har efterlyst vetenskapliga studier som styrker att man kan använda dagens regelverk för denna ljudtyp från vindkraftverk. Professor Kerstin Persson Waye Gbg kan inte peka på någon svensk studie och inte heller internationell. Man är annars mycket snabb att utlysa medel till olika studier för att fördröja anpassning av regelverk till verkligheten. Detta är något som ett flertal forskare uppskattar. Om det framkommer negativa resultat så formulerar man nya projekt för att ytterligare fördröja en negativ inverkan på tillståndsprocesserna. I värsta fall så underkänns vetenskapliga studier som i fallet Anna Skarins studier om renars beteende i vindkraftlandskap. Internationella studier beaktas ej heller.
Jag betraktar ovan beskrivet beteende som myndighetskorruption. Man är resistent mot alla nya erfarenheter och ny kunskap för att inte störa den politiskt subventionerade utbyggnaden av vindkraft. Jag menar att detta förfarande minskar tilltron till rättssäkerheten och samhällets instanser som skall värna om oss medborgare. Om det är några som skall kräva rättssäker tillämpning så är det landsbygdens invånare, både människor och djur.”
Hälsningar
Åke Wikström
