NordanVind vindkraft AB, organisationsnummer 556574-0403, har hos miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland inlämnat ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av maximalt 22 vindkraftsverk vid Kärmsjö, Sollefteå kommun
Bolagets handlingar enligt ovanstående finns tillgängliga för allmänheten på Kommunstyrelseförvaltningen, 881 80 Sollefteå, på Länsstyrelsens Diarium, Pumpbacksgatan 19, Härnösand samt på länsstyrelsens webbplats http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/
Den som vill yttra sig i ärendet kan göra det skriftligen till miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand, senast den 12 november 2012. Diarienummer 551-4785-12 bör anges.
LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND
Mer information:
På Medborgarkontoret i Junsele finns ytterligare information och bildutställning om vindprojektet vid Kärmsjön. Välkommen!
Det är inte bara vindkraften som är på väg att förstöra Norrlands natur. ”Stigande världsmarknadspriser på metaller har plötsligt satt svenska gruvor i fokus igen. Men medan miljarderna försvinner utomlands, stannar risken för miljökatastrofer kvar – generationer framåt.
Det råder en gruv-boom i Sverige. När råvarupriserna i världen gått upp har många internationella gruvbolag sökt sig till Sverige och Norrland – med låga skatter och avgifter har Sverige blivit ett förlovat mineralland. Men vad tjänar Sverige på brytningen i slutändan? Och vad blir den långsiktiga kostnaden/konsekvenserna för gruvdriften?”
Lyssna på programmet ”Kaliber” SR 1 där gruvindustrin granskas. Ett skakande program, som visar att Norrland är tänkt/på väg att bli en koloniserad landsdel, som ska exploateras med vind- och gruvdrift.
Vår norrländska natur är så exklusiv, vi kan inte stillatigande se på hur vindstdrivande intressen förstör vår livsmiljö, våra liv!
”På landsbygden runt om i Sverige pågår just nu många tillståndsprocesser för att få till stånd så kallade vindkraftsparker. Vindkraftsbolagen håller samråd enligt miljöbalken näst intill varje vecka i bygdegårdar och församlingshem ute på landet. Från Regeringens sida, där Centerpartiet är drivande i frågan, finns stora ambitioner att tiodubbla antalet vindkraftverk i landet, det vill säga upp mot 10 000 vindkraftverk byggda vid år 2020. Slår man ut alla dessa vindkraftverk på Sveriges yta så kommer det att enligt uppgift stå ett vindkraftverk ungefär var sjunde kilometer.”
Som planeringen ser ut ska ett radioinslag om vindkraften i Västra sändas i morgonnyheterna på tisdag den 30 okt. Därefter planeras för en diskussion mellan i första hand Sune Sjöström (SFL) och Elisabet Lassen i eftermiddagsprogrammet strax efter kl 15.
Uppdatering: Elisabet Lassen har meddelat att hon kommer inte att delta i en diskussion. Radioinslaget om vindkraften kommer att sändas i morgonnyheterna som planerat.
”Voernese sameby riktar nu skarp kritik mot planerna på en vindkraftpark vid Fängsjön/Storsjöhöjden i Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner.
– Vår ståndpunkt har inte ändrats, det här kommer att skapa stora problem för oss, säger Thomas Kroik Kristoffersson, ordförande i Voernese.
I lördags berättade vi att Forsca AB ansökt hos länsstyrelsen om att få uppföra 180 vindkraftverk, 146 av dessa inom projektområdet Fängsjön, 34 stycken på Storsjöhöjden. Huvuddelen av parken planeras ligga i Sollefteå kommun, men 13 kvadratkilometer planeras i Örnsköldsviks kommun.
Både Voernese och Vilhelmina södra sameby har vinterbetesmarker i området. Området är utpekat som riksintresse för rennäring.
– Det här innebär en enorm markförlust för oss, med allt folk och allt buller blir det här ett stort ingrepp på markerna, säger Thomas Kroik Kristoffersson.
Enligt honom kommer ett uppförande av 180 vindkraftverk i området leda till att samebyn tvingas utnyttja andra betesmarker hårdare.
– Och då blir det ett för högt betestryck på andra ställen. Det planeras så mycket vindkraft överallt att det snart inte blir någon betesmark kvar.
Tidningen Ångermanland har även utan framgång försökt nå ordföranden för Vilhelmina södra sameby, Tomas Nejne. Han har tidigare sagt i en intervju att störningen på grund av vindparken kan leda till större dödlighet bland djuren och minskad kalvning.
Forsca AB skriver dock i ansökan till länsstyrelsen att tidigare studier indikerar att vindkraft under driftfasen inte innebär några nämnvärda störningar för renarna, men att störningar kan uppstå under anläggningsfasen. Bolaget har i sin ansökan satt upp särskilda villkor för rennäringen för att förebygga och följa upp dessa störningar.
Bland annat ska en särskild kontaktperson hålla kontinuerlig kontakt med samebyarna. Bolaget ska också bekosta delar av renskötseln, däribland tre hagar, fem dagars helikopterflygning och GPS-märkning av renarna.
Dessutom ska ett bidrag på 300 000 kronor betalas ut för att underlätta och effektivisera renskötseln som ersättning för fördyrade kostnader och merarbete.
Thomas Kroik Kristoffersson säger att han ännu inte hunnit läsa och sätta sig in i Forscas särskilda villkor. Han vill därför heller inte ännu uttala sig kring vad han tycker om dem.
Samebyn är inte de enda som är kritiska till vindkraftparken. I byn Omsjö nära den planerade parken har invånarna bildat en arbetsgrupp.
– Det här är förskräckligt, vi som bor i Omsjö är helt emot det här. Vi har valt att bo här för skogen och tystnaden, och vill inte bo i en vindpark, säger Anita Berglund, en av de invånare som engagerat sig.
Hon känner oro för såväl den visuella påverkan som för det ljud och ljus vindkraftverken kommer att ge ifrån sig.
– I vecka 47 har vi ett möte med länsstyrelsen, vi hoppas att de lyssnar. Nu börjar det verkliga arbetet.”
”Å du sköna gröna nya Moder Svea. Tänk när vi har skrotat kärnkraften. Tänk när vi gjort oss närmast oberoende av olja, kol och andra fossila bränslen. Vad fint allt ska bli med mysiga vindsnurror som tillsammans med vattenkraft och solpaneler ger oss all den energi vi behöver till hushåll och industrin. I hemmen surrar värmepumparna muntert, ackompanjerade av det hemtrevliga sprakandet från våra pelletskaminer. I stort sett alla bilar och bussar går på rapsolja, biogas eller el. Och det bästa av allt är att ovanstående inte kostar oss just något mer än vad vi i dag betalar för vår energi.
Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Snipp snapp snut, så var sagan slut.”
Den här underbara utsikten från Grundtjärn är hotad om vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden realiseras. Ett 70-tal vindsnurror kommer att visualiseras på bergen på andra sidan Storsjön till stor sorg för många boende och fritidsboende i Grundtjärn.
Jonna Jinton är en ung inflyttad Grundtjärnsbo och hennes livsmiljö är hotad av denna kommande vindindustri.
En debattartikel i Sundsvallstidningen den 13 oktober som är värd att läsas!
Montagebild Omsjö
”På tiotusentals hektar skogsmark och i orörd och obruten natur omvandlar nu SCA i rask takt delar av sina marker till industriområden för vindkraft. Detta trots att SCA fått större delen av sitt skogsinnehav certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Counsil). FSC är en ideell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. För SCA är det viktigt att vara certifierad då det i många fall en förutsättning för att kunna sälja produkter på den europeiska marknaden. FSC certifiering är därför viktig och något som skogsbolagen gärna redogör för i sina hållbarhetsredovisningar.
Att värna om den biologiska mångfalden, rekreationsvärden och de rättigheter till och behov av skogen som lokalbefolkningen och urfolk har skryter gärna SCA med i dessa rapporter. För att förhindra att skog skövlas är grundregeln inom FSC att man inte får omvandla skogen till annan markanvändning. Ändå omvandlas nu stora arealer till industriområden för vindkraft. För att legalisera denna skövling av naturen så har ord som produktionsskogar, artfattiga miljöer och lågproduktiva områden grävts upp ur styrelserummens innersta byrålådor. Ord som man tidigare skydde likt pesten varje gång skogbrukets påverkan på naturen diskuterades. Nu passar dock dessa ord åter utmärkt för att kunna legalisera denna nya rovdrift på naturen som storskalig vindkraft i norrländska skogar innebär.
För inte kan det betraktas som ett långsiktigt hållbart skogbruk som värnar den biologiska mångfalden att anlägga tusentals kilometer nya breda vägar ämnade enbart för att transportera dessa jättekonstruktioner ut i vår vildmark. Det skall grävas, sprängas, byggas gigantiska betongfundament, dras kilometervis med kabel, anläggas ställverk med mera. Och allt detta till stor del i obruten skogsterräng. Sedan när dessa monstruösa konstruktioner väl är på plats så kommer varje rotor svepa genom luftrummet motsvarande två fotbollsplaner! Tornen med vingar kommer sticka upp mer än 150 meter över trädtopparna. I vissa områden skall så många som 200-300 hundra kraftverk ställas upp i områden som kommer täcka mer än tiotusen hektar mark. Att fåglar kommer dö i dessa enorma vindkraftsområden råder det inget tvivel om. Det finns det redan flera studier som visar. De fåglar som drabbas hårdast är också rovfåglar som termikflyger över de höjdryggar och platåer som dessa industriella parker skall byggas på. Det är ju där det blåser! Hur är detta möjligt för SCA att motivera denna skövling och fullständigt hänsynslösa rovdrift på dessa naturområden!
Till råga på allt så säger sig SCA göra detta för att rädda miljön och för att Sverige behöver den el som nu vindkraften ger. Inget kunde vara mer felaktigt. För det första så producerar Sverige redan idag all el vi behöver utan att i släppa ut någon koldioxid. Dessutom visar flertalet rapporter från bland annat Energimyndigheten och Kungliga vetenskapsakademin att Sverige har ett överskott av el som i år beräknas bli 17 Twh. Sverige har heller inte ökat sin elanvändning under de senaste 10 åren och genom energieffektiviseringar inom både industrin och hushållen så förväntas till och med elanvändningen i Sverige sjunka under de närmaste åren vilket leder till ett än större överskott i framtiden. Enligt Svenska kraftnät så klarar heller inte det befintliga stamnätet som leder elen från Norrland och till södra Sverige så mycket mer produktion av Norrländsk el. En utbyggnad av detta nät beräknas ta 10-15 år och kosta 15-20 miljarder kronor. Beaktar man då att ett nytt vindkraftverk i norrländskt klimat beräknas ha en livslängd på max 15 år så blir dessa satsningar än mer meningslösa sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Nej det är dags för SCA att tänka om och inse att vindkraften i våra skogar är en monumental felsatsning som riskerar stora naturvärden till ingen nytta. Att etablera storskalig vindkraft i norrländsk barrskog har heller aldrig tidigare prövats. Detta gör att konsekvenserna för vad som kan hända med naturen inte går att förutse. Här måste definitivt försiktighetsprincipen gälla som innebär att man väntar in forskning och kunskap och tar ett steg tillbaka ifall konsekvenserna på miljön inte är kända. Mänskligheten har inte råd med ännu fler storskaliga experiment som åter riskerar stora naturvärden till ingen nytta.”
