Vindkraft – en investering med hög politisk risk

61beb1fe-2cfd-4124-b6e1-8dbe8a493730

Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel en europeisk pensionsfond – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik?

Läs Föreningen Svenskt Landskapsskydds debattartikel på dagens SvD debatt
http://www.svd.se/vindkraft-en-investering-med-hog-politisk-risk/i/senaste

I oktober 2015 beslutade riksdagen om den 60-procentiga subventionshöjning som vindindustrin nu behöver för sin räddning. Alla partier utom Sverigedemokraterna slöt upp, även om stödet internt i flera partier var skakigt. Knappt hade bläcket torkat på riksdagsprotokollet, innan vindindustrin började argumentera för ytterligare höjningar.

Förra fredagens energiöverenskommelse växlar kärnkraft utan effektskatt, i utbyte mot ännu en kraftig subventionshöjning till vindkraft.

När dammet lagt sig kommer höjningen att vara kontroversiell. Många menar att vindkraftssubventioner genom de så kallade elcertifikaten nu gjort sitt, till exempel elcertifikatsystemets upphovsman (Second Opinion 2015-09-04). Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott liksom Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, vill avsluta certifikaten. Även SD vill avveckla subventionssystemet, och Liberalerna motsätter sig nu nya elcertifikat efter 2020.

MP räknar nu med att subventionerad svensk koldioxfri vindel ska försörja delar av Europa. Men verkligheten är att fossilkraft säljs avsevärt billigare än osubventionerad vindkraft under överskådlig tid framöver, och det är inte svenska politiker som bestämmer detta. Världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere, och det är verkligheten som räknas – inte drömmarna. Vem räknar med europeisk solidaritet i frågan?

I verkligheten bygger vi vindkraft för att sälja kraftigt subventionerad förlust-el. Vindbolagen försöker nu sälja ut sina förlustbringande vindkraftverk, för att koncentrera sig på projektering/byggnation, och riktar sig särskilt till köpare som kommuner, landsting och pensionsfonder. Till dig och mig.

Kan vi ta för givet att efter valet 2018 kommer den politiska majoriteten att troget försvara vindkraftssubventionerna allt medan förlusterna fortsätter – likt varvsstödet på 70-talet? Decemberöverenskommelsen höll mindre än ett år. MP menar nu att 2040 ska vi ha 100 procent förnybart, medan M hävdar att kärnkraften kan fortsätta utan tidsbegränsning. När spricker bubblan?

Följdfråga: Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel europeiska pensionsfonder – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik? Hänger investeringens avkastning på en politisk spekulation i att subventionspolitiken fortsätter? Kan den i annat fall – liksom kolgruvor – rentav närma sig ”stranded assets” ?

Osannolika resonemang? Tja…. hur skulle du vilja satsa dina egna sparpengar?

Jan Hedman

ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Henrik Wachtmeister

presstalesman för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 

Halverat stöd för vindkraft i mellersta Norrland

980

Vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden i Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner har nyligen invigts på en bergstopp, med orkester och servering, tjo och tjim. ”Vi har känt ett stort stöd från kommunerna, det lokala näringslivet och allmänheten” säger vd i vindkraftbolaget SSVAB.

Hoppas alla hade trevligt. Även jag har haft ganska trevligt, men av en annan anledning. Jag läste nämligen den färska SOM-undersökningen 2015, med en aktuell lägesrapportering från forskningsprojektet om Sveriges energiopinion. Här finns intressanta saker att läsa.

Till exempel syns att årets siffror är tämligen oförändrade jämfört med i fjol. Här ligger nu andelen som vill satsa mer på vindkraften mellan 55 och 66 procent för alla Sveriges områden – utom ett.

Undantaget utmärker sig kraftigt: mellersta Norrland redovisar 40 procent. En halvering från de 80 procent som gällde för området 2008. Det stora raset har kommit efter 2013. Ett halverat stöd på några år, som sammanfaller i tid och rum med den hårdast vindkraftskövlade landsdelen. Något för våra politiker att tänka på inför 2018. Och för väljarna att hålla i minnet.

Jan Hedman

Ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Kommunalt självstyre och vindkraftvetot lever farligt

Under 2015 har energimyndigheten, tillsammans med Naturvårdsverket, tagit fram en vägledning för kommunal tillstyrkan eller veto vid vindkraft. Och nyligen avgav miljö- och energidepartementet 2016 års regleringsbrev för myndigheten.

Vi läser det nya regleringsbrevet och sätter kaffet i halsen: “Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de föreslå sådana, inklusive författningsförslag“. Uppdraget ska redovisas senast juni 2016.

Regeringspartierna vill avskaffa kommunernas nuvarande vetoträtt vid vindkraftetableringar. energimyndigheten var redan i samband med lagstiftningsprocessen 2009 motståndare till vetot. De har sedan dess, med energiskt stöd av vindkraftbolagen och anlitade advokatbyråer, i olika sammanhang argumenterat för att vetorätten bör avskaffas.

Läs också: Ånge kommun sätter stopp för vindkraft på Bäråsen

I Sollefteå – en mycket vindkraftpositiv kommun – har kommunen under 2014 utnyttjat vetot mot en vindkraftpark om 22 verk som Nordanvind vindkraft AB ville bygga i Kärnsjöområdet. Motivet är att verksamheten skulle hota rennäringen. Östersunds styrande politiker hade för avsikt att utnyttja vetot mot 30 planerade verk som Statskraft och SCA planerade vid Storhögen, mot bakgrund av närheten till flera grannbyar.

Bolaget drog 2013 tillbaka ansökan inför beslutet om veto. I Bräcke ville Statskraft och SCA utöka befintlig vindkraft på Mörttjärnberget med ytterligare sex vindkraftverk. Kommunen sade nej till planerna med hänvisning till bullerproblem hos närboende. Bolaget har nu avbrutit sin vindkraftplanering i Sverige.

Departementets regleringsbrev innebär nu en inbjudan till energimyndigheten att föreslå inskränkning av den kommunala vetorätten. Var beredd på att framåt sommaren hör vi av frågan igen. Vänner av kommunalt självstyre bör vara uppmärksamma.

Jan Hedman

Ordförande i Föreningen svenskt landskapsskydd FSL

Samebyn Jijnjevaeries tysta protest i Björkhöjden..

Foto: Robbin Norgren
Foto: Robbin Norgren

Den 1 juni var det invigning av Björkhöjden och Ögonfägnadens vindkraftsområden i gränstrakten mellan Ångermanland och Jämtland. Några hundratal personer kom till invigningen av de 123 vindkraftverken arrangerat av ägarna Statkraft SCA Vind (SSVAB). Temat för invigningen var ”Folkets vindpark”, som möjligen var tänkt att jämföras med en gammaldags folkets park. Där fanns gyckel, spel,  sång och dans till bollkastning och mat.

En av besökarna beskriver jippot så här:

”Det var en afton med gycklares spel, det får bli min slutsats. Förutom vanliga gycklare och ”trollerigubbar” med diverse uppträdanden som passar bäst på ett tivoli fanns div. stånd som förekommer på vanliga tivolin.

Det bjöds på en bussresa till ett vindkraftstorn till att börja med men vi fick inte lämna bussen.

Därefter färd till själva invigningsplatsen. Där fanns uppsatt stora tält, typ rennäringen, men mycket större (så misstanken finns om att man försökte visa på samsyn med samebyn om detta) och dessa innehöll såväl någon form av mat (vi accepterade inte den lååånga kön så vi vet inte vad som bjöds) som div. andra billiga förförelsekonster som luftgevärsskytte och annat oväsentligt.

Där på plats bredvid ett av tornen bjöds också in till besök. Den var dock helt under all kritik för det man fick se var golvet på hissen och inget annat.

Så småningom blev det dags för själva invigningen. Först ut bland talarna var Statskrafts ansvarige (de äger 60% av parken) och därefter SCA-representanten.

De berättade då div. fakta om parken, som sades vara Europas största landbaserade vindkraftpark, som kan uppfattas som både klokt eller dumdristigt.

Därefter erbjöds Elisabeth Lassen (kommunordf. i Sollefteå kn /admin not) ordet tillsammans med Susanne Hansson, Strömsund (kommunalrådet från Ragunda fanns inte på plats) att inviga själva vindparken fysiskt. Det gjordes genom att vrida om en nyckel och därefter en brytare (för strömmen kan vi förledas tro, för det blåste inte). Nåväl, efter det vridet sprutade det av fyrverkeripjäser någon meter rätt upp framför kommunalråden.

Därmed ansågs parken invigd och det bjöds därefter på dans efter något band som ej finns kvar i minnet.

Min hustru och jag lämnade därefter stället med en gemensam uppfattning om att detta var kanske det mest bedrövliga vi någonsin sett. Ett spektakel, en fars eller just gycklarnas afton.”

På en kulle intill invigningsplatsen stod en grupp tysta människor med sorgband som med sin närvaro fick belysa den tragedi som de drabbats av när deras renbetesmarker stulits från dem. Det var medlemmar ur Jijnjevaerie sameby som på detta sätt ville protestera.

Många delar samebyn Jijnjevaeries sorg över den kamp de förlorat mot SSVAB:s vindkraftsetablering i Björkhöjden och Ögonfägnaden.  Jijnjevaeries ordförande Marianne Persson har berättat om de svåra konsekvenser som vindkraften fört med sig för deras renhjordar och hur samebyn överklagat och stångats mot myndigheterna för att försöka få tillbaka de rättigheter de tidigare haft. Men kampen blev förgäves.

Sorgens dag för samebyn. Samebyns ordf. Marianne Persson intervjuas: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/sorgens-dag-for-samebyn

”Jijnjevaerie samebys medlemmar samlades till en tyst manifestation när Björkhedens vindkraftspark invigdes under tivoliliknande former. Sametingsledamöter hade åkt från Östersund för att visa stöd när stora delar av samebyns vinterbete försvinner och naturen hackas sönder av vägar och vindsnurror.”  (citat från Samefolkets gruppsida)

Se filmen om samebyns gripande demonstration påSamefolkets” gruppsida på facebook.

600
Foto: Robbin Norgren

”Invånare från samebyn Jijnjevaerie stod tysta i bakgrunden under invigningen.

– Vi är här för att ta avsked från våra marker som gått förlorade. Det här är ingen invigning för oss, det här är ett avslut, säger Lars Jon Persson.

Han berättar att marken nyttjats i flera generationer som betesmark för renar, men nu är de slut med det.

– Jag kan bara tala ur hjärtat och det känns som det är en begravning, säger han.” (Bild och citat ur Länstidningens artikel)

Bild från VK
Bild från VK

VK: ”Det var en sorg för samerna som var på plats under invigningen av vindkraftsparken utanför Östersund. Marie Persson, ledamot i Sametinget, berättar om hur det var.” Lyssna till henne här:

http://www.vk.se/1738920/tv-marie-persson-berattar-om-invigningen

Invigningen blev ett hån mot samer

VK: ”Med samiska kåtor, akrobater och dansband invigdes i går vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden utanför Östersund. Medan invigningen pågick stod samer på sidan och grät.”

http://www.vk.se/1738356/invigningen-blev-ett-han-mot-samer

SVT sameradion:   ”Jijnjievaerie sameby var på plats för att visa sin sorg över parkerna på deras betesmarker. 

– Känns inte bra, det är ett stort jippo. Jag har inga ord att  förklara hur jag känner, men det känns inte bra, säger Antaris Persson, renskötare i Jijnjevaerie sameby, till Sameradion & SVT Sápmi. ” Prejhta Persson berättar vidare:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6445125&playaudio=5728709

Uppdatering.Sametingets hemsida finns ett nytt inlägg från den 2 juni 2016: ”Sametinget fördömer den accelererande exploateringen.”  Läs mera här: https://www.sametinget.se/105953

Uppdatering juli 2016:
Pressmeddelande: Överenskommelse nådd mellan Statkraft SCA Vind AB och Jijnjevaerie sameby.
Statkraft SCA Vind AB och Jijnjevaerie sameby har nått en överenskommelse om ersättning för det intrång som drabbat samebyn.
Läs mera här.

Vad alla bör känna till..

980

Svenska Kraftnät räknar med sex procent effektutnyttjandegrad, med vindkraft. För att täcka kärnkraftens 10 000 MW installerad effekt måste vi alltså bygga 150 000 MW vindkraft. Detta motsvarar 50 000 stycken 3 MWs vindkraftverk. Men på grund av vindkraftens korta livslängd behöver vi alltså nybygga 2 500 verk årligen enbart för att ersätta verk som faller för åldersstrecket. Men blåser det inte så spelar det ingen roll hur många snurror som byggs. Vindkraft är ju i stort sett meningslös eftersom det måste backas upp av 100 procent vattenkraft och enbart gör lönsamheten på vattenkraften lägre. I november gick chefen för svenska kraftnät Mikael Odenberg ut med att nätavgiften på el skall höjas 36 procent från och med förste februari. På grund av intermittent väderberoende elproduktion, det vill säga vindkraft, solkraft.

Kan vi inte uppfylla effektbehovet måste elintensiva företag flytta ut från landet. Vad tjänar vi med den gröna sörjan egentligen?

Investera i stället en del av subventionerna till vindkraft till att utveckla generation fyra kärnkraft. Då återvinner vi det kärnavfall vi har i dag. Ingen uran behöver brytas. Vi eldar vårt kärnavfall i 500 år.

Dan Bakkman
naturvän

I

MPD har tagit beslut om Ranasjöns vindkraftsprojekt

Beslutet om Ranasjöns vindkraftsprojekt i Forsnäs har nu kommit från Miljöprövningsnämnden. 40 vindkraftverk med en totalhöjd av 201 meter har fått tillstånd av MPD att sättas upp. Det har varit en lång kamp av ortsbor att förhindra detta vindkraftsprojekt. Men än är inte striden över. Beslutet kommer att överklagas.

Mer om Ranasjöprojektet finns att läsa på denna hemsida. Sök ”Ranasjö” i sökrutan eller klicka på taggen ”Ranasjö vk-projekt”.

Hela beslutet från MPD finns att läsa i ett par länkar nedan.

cjdcccab

ifcjhdbe

beslut Ranasjö

bilagor Ranasjö

Läs även Tara Britas inlägg på Röåns hemsida: http://roan.junselebyar.se/?p=2148

Protester mot SSVAB:s nya vindkraftsbeslut och stora ljudstörningar

Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat
Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat. Foto Fredrik Alverland.BB

Sammanfattning av det som hänt från LT den 22 mars:

”Boende kring vindkraftsparkerna i gränstrakterna kring Strömsund, Ragunda och Sollefteå reagerar starkt över det buller de upplever. Protestlistor med namninsamlingar är inskickade till länsstyrelsen med krav på ny ljudutredning.

Det stora vindkraftsprojektet i områdena i de tre kommunernas gränstrakter kan komma att växa. LT har tidigare berättat att Statkraft SCA vill öka höjden på planerade vindkraftverk till 220 meter.

De aktuella verken gäller projektet Björkhöjden–Björkvattnet på mark i Ragunda och Sollefteås kommuner. Men Ragunda kommun sa nej till sådana planer i deras kommun, något som gjorde att Miljöprövningsdelegationen i Härnösand avslog energibolagets ansökan i december i fjol.

Läs mer: Stor vindpark fick nyligen nej till höjning

Så höga verk har även politikerna i Strömsunds kommun tidigare sagt blankt nej till men nu har man börjat titta på vilka effekter det skulle ge ur ett ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt perspektiv om Strömsund accepterar den höjden. Kommunalrådet Göran Bergström (S) berättade nyligen att kommunen skulle träffa byalag och boende för att diskutera läget.

Läs mer: (S) öppnar ny dialog om högre vindkraftverk i Strömsund

Efter att Statkraft fick nobben gällande högre verk överklagade de miljöprövningsdelegationens avslag till Mark- och miljödomstolen i Östersund. Resultatet blev att domstolen undanröjde tidigare beslut och skickade tillbaks ärendet till miljöprövningsdelegationen för förnyad handläggning. Kommunen kan inte säga nej till en högre höjd, resonerar domstolen, och därigenom stoppa en etablering eftersom man redan har godkänt att en vindkraftspark får byggas. Däremot kan de yttra sig om vad de tycker om höjden.

De boende som nu protesterar mot vindkraftverken bor i trakterna kring Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. De som skrivit på protesten underkänner energibolagets ljudmätningar och kräver nya eftersom de tycker att det låter för mycket redan i dag. Protestlistorna har skickats in till länsstyrelsen.”

Text: Catarina Montell, reporter Mittmedia


Tillägg 1: Frida Uebel, miljöhandläggare Länsstyrelsen Härnösand har den 19/4 svarat följande på protesten mot energibolagets nya ljudmätningar:  ”Länsstyrelsen kommer att skicka en skrivelse till SSVAB med anledning av de ljudmätningar och beräkningar som redovisats till oss. I skrivelsen kommer vi att ta ställning till om föreläggandet är uppfyllt samt om vi bedömer att föreskrivna ljudvillkor innehålls utifrån vad som redovisats i rapporten. I skrivelsen kommer vi också att ange om vi anser att det i dagsläget behövs ytterligare utredning av extern expertis utifrån den skrivelse ni skickat till oss. Ni kommer därför att få kopia på denna skrivelse. Målsättningen är att skicka skrivelsen nästa vecka.”

Läs också ”Öppet brev från Byalaget i Sörviken.

Tillägg 2. Sollefteå kommun har i vanlig ordning sagt ja och godkänt SSVAB:s ändringsansökan till högre vindkraftverk i Ögonfägnaden, Stamåsen och Bodhögarna. Och lokaltidningen TÅ Allehanda skriver som vanligt ingenting om vindkraftsprotesterna inom Sollefteå kn.. / Admin.


2016-04-22

ÖPPET BREV TILL KOMMUNSTYRELSEN I RAGUNDA OCH STRÖMSUNDS KOMMUN

Krav på återkallande av tillstånd för SSVAB:s vindkraftprojekt Bodhögarna i enlighet med Miljöbalken Kap 24 §3

Efter informationen att MPD inte kräver något besked om tillstyrkan från kommunen angående ändringstillstånd för parkerna Bodhögarna, Stamåsen och Ögonfägnaden vill vi anföra följande:

Vi vet nu mycket mer om vindkraftens påverkan på miljön än när tillståndet gavs, speciellt vad gäller störande ljud. Vi vet att störande ljud är någonting som alltid finns där det finns vindkraft. SSVAB låter antyda att det är något som kan åtgärdas genom trimning av anläggningarna. Det man från bolagets sida gjort i exempelvis Mörttjärnberget och Ögonfägnaden är att man lyckats eliminera de värsta störningarna men enligt byborna i Albacken, Fullsjön och Sörviken kvarstår det faktum att folk fortfarande störs. Det finns refererat i pressen från olika möten i länet som bekräftar detta förhållande. Mätningar måste ske både inom- och utomhus och genomföras av speciellt utbildad personal.

Att människor störs av vindkraft är inte på något sätt unikt. Under senare år har det inkommit en strid ström av rapporter till myndigheter i Sverige som redovisar att storskalig vindkraft orsakar svåra ljudstörningar. Situationen är densamma i andra länder där man har storskalig vindkraft. Detta har resulterat i en rad mycket omfattande, vetenskapliga studier för att försöka förstå varför. Man konstaterar att måttet dB(A) inte säger någonting om störningsgrad. Det beror på att ljud från vindkraftverken alstrar ett lågfrekvent ljud som varierar i styrka och som hörs företrädesvis på stora avstånd, 1km och mer. Det hörs inte sällan mer inomhus än utomhus och vissa personer säger att det ”känns i kroppen”. Detta tyder på att vi även har att göra med icke hörbara ljud (infraljud), För oss är det uppenbart att det är något som inte stämmer. I Miljökonsekvensbeskrivningen liknas det ljud som kommer att höras från ett vindkraftverk med hur ett kylskåp låter. Detta påstående kan vi nu med våra erfarenheter säga att det är en ren och skär lögn.

Beträffande infraljud så kan man inte utesluta att detta påverkar människors hälsa. Hälsoaspekter har också lyfts fram av läkare i Bräcke, Susanne Karling och Eje Åhlander. Att det kan finnas hälsoaspekter påvisas i en rad rapporter bl.a en mycket omfattande kanadensisk studie. i vilken en framstående svensk forskare, prof Kerstin Persson Waye, Göteborgs Universitet, deltagit. Energimyndigheten har tilldelat henne ett stort anslag för att studera sömnstörningar orsakade av vindkraftljud.

Ett annat projekt är tilldelat Conny Larsson, Uppsala Universitet för att studera hur vindkraftljud påverkar människors upplevelser. Artiklar från tyska läkarförbundet säger samma sak. Detta tyder på att man från myndigheterna har insett att det nu finns en rad problem med vindkraftens ljud.

Istället för att införa ett moratorium låter man nu tillståndsgivningen fortsätta ostört med resultat att ännu fler medborgare drabbas av kraftigt ljudstörda miljöer. Detta har redan föranlett ljudkänsliga personer att lämna sina hem.

Vi anser att tillståndet för Bodhögarna skall upphävas med hänvisning till att verkligheten inte alls stämmer med de beskrivningar som lämnats i MKB:n. Vi vill hänvisa till Miljöbalkens 24 Kap §3 som säger att:

Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken och förbjuda fortsatt verksamhet om den som sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna godkännandet eller villkoren.

Vi menar att företagen nu kryper bakom tillstånd tilldelade av myndigheter utan kunskap om dagens teknologi. Myndigheterna har blivit grundlurade av den snabba teknikutvecklingen. Naturvårdsverket har hamnat i en intressekonflikt genom att man dels skall stödja vindkraftsetablering, dels arbeta med att utföra krav med hänsyn till folkhälsan. Man har att hantera miljöfrågor och besitter därför rimligen inte kompetens att handlägga ett så tekniskt och läkarvetenskapligt komplicerat ärende som huvuduppgift.

Enligt Miljöbalken skall den som vill uppföra en anläggning efterlyda kap 2, 3§ som lyder:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Vi anser att SSVAB bryter mot denna paragraf i Miljöbalken. Idag finns både kunskap och erfarenheter som klart och tydligt påvisar att dagens praxis angående störande ljud inte är tillämplig. Praxis har inte uppdaterats med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen. Detta förhållande utnyttjas nu maximalt av företagen. Detta bör stoppas omgående.

Vi kräver nu att Strömsunds kommun mot bakgrund av de erfarenheter som nu erhållits, kräver att Miljöprövningsdelegationen upphäver SSVAB:s tillstånd för Bodhögarna. Ett beslut med denna inriktning visar att ni som kommun värnar om oss medborgare och vår livsmiljö.

/ Leif Frestadius, ordförande i Sörvikens byalag som för talan för bybor i Sörviken
Bybor från Färjsundet, Stamsele och Täxan
Bybor från Borgvattnet, Borgänge och Fullsjön

 

ljudkarta
Ljudkarta

 

Reportage i media. Stor oro inför SSVAB:s vindkraftsbeslut och ljudstörningar från redan etablerade vindkraftsverk: 

Stormöte i Görvik ÖP 22 april

”Vi jobbar intensivt med vindkraftsbullret” SSVAB svarar. ÖP 22 april.

Proteststorm i Albacken ÖP 19 april.

Hälsofaror med vindkraften lågfrekventa ljud. Distriktsläkare varnar. LT 18 april.

Ljud från vindkraft stör ortsbor. SVT 23 april

Besvikelse bland bybor efter vindkraftmöte i Strömsund P4 Jämtland 20 april

”Ett dovt brummande” – störda vindkraftsgrannar kräver inlösen av sina hus ÖP 18 april 

Bodhögarna
Bodhögarna

 

Svensk Vindenergi vädjar till världsmarknaden

Branschorganisationen Svensk Vindenergi har förhoppningar om att svensk vindkraft ska bli lönsam och konkurrenskraftig i Europa. Vindindustrin har emellertid lämnat affärsmässigheten bakom sig och utvecklat bidragstillvänjning – men talar om miljö. Vår natur föröds av inbillade miljövänner och godtrogna politiker.

Svensk Vindenergis VD Charlotte Unger har nyligen publicerat sig i ÖstgötaCorrespondenten (“Subventionerna går till fossil energi“) samt GöteborgsPosten (“Det är lågpriskolet som hindrar satsning på förnybar el“). Enligt Unger är det den globala prisutvecklingen på kol och olja samt utsläppsrätter som är orsaken till de låga elpriserna, och i mindre grad den svenska vindkraftutbyggnaden. Tidigare var budskapet att konsumentpriserna sjunker tack vare vindkraften. Tiderna förändras.

Båda faktorerna pressar det svenska elpriset nedåt. De globala prisnivåerna kan vi inte göra mycket åt. Men vi kan avbryta vindkraftutbyggnaden, spara pengar och rädda naturen. Svensk elproduktion är koldioxidfri, vindkraftverken förutan.

Unger vill emellertid exportera el till Europa. Tankefiguren bygger på att svensk koldioxifri vindel kan försörja stora delar av Europa. Tankefelet däremot, består i att man utgått från en önskad verklighet – i stället för hur verkligheten är. Verkligheten är att fossilkraft är avsevärt billigare än vindkraft.

Ungers svar är en vädjan om högre priser på fossilenergi. Men det är nu inte svenska politiker som styr världen och bestämmer världsmarknadspriser på energi. Ungers höga fossilpriser förblir under överskådlig framtid en grön dröm, medan världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere. Det är verkligheten som räknas, inte drömmarna. Frågan om affärsmässighet och timing förefaller nu ointressant för de bidragstillvanda vindbolagen – subventioner är det intressanta. Så nu sitter de där med Svarte Petter och hoppas på räddning från politiken.

I höstas beslöt riksdagen om mycket kraftiga höjningar av subventioner till vindel genom elcertifikatsystemet. Gissar vi fel om vi antar att vindindustrin redan förbereder propåer om ytterligare höjningar och ambitionsökningar? Kommer riksdagspolitiker att gå på detta en gång till? Och vilka lokalpolitiker kommer att fortsätta drömma om storslagna förlustprojekt i en förödd hemkommun?

Jan Hedman
ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister
presstalesman Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

FSL:s hemsida: http://www.landskapsskydd.se/

Dagens regelverk om ljud från vindkraftverk är felaktigt

 

lufthavHela regelverket för ljud är, enligt min mening, baserat på helt felaktiga grunder. Det är konstaterat att vindkraftverken alstrar en intensiv turbulens i lufthavet. Denna turbulens alstrar ljud av lågfrekvent typ som dessutom är modulerat. Turbulensen når marknivån på ett stort avstånd från verken. Detta är också konstaterat i den engelska rapport jag refererat till i min kunskapssammanställning, se bilaga. I vindkraftparker så arbetar dessutom verken i en mycket störd luftmiljö.

Dagens praxis eller regelverk är baserad på uppmätning av s.k. källjud och det representeras av det ljud som rotorbladen genererar i bakkanten vilket är en småskalig turbulens, se rapporten jag bifogar. Detta ljud som ofta liknas med ett svisch mäts på en tornhöjds avstånd och i marknivå och det domineras av frekvenser som är 400 Hz och högre. Detta ljud dämpas snabbt i lufthavet och det är den typ av ljud som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas. Skall man få en verklig uppfattning av ljudalstringen så måste man mäta källjud på navnivå, hur nu detta skall kunna utföras. Med drönare?

Min slutsats är således att dagens regelverk är baserad på okunskap om själva processen att omvandla vindenergi till elenergi i jättelika rotorer. För att förstå problematiken hänvisar jag till den bifogade rapporten. För att få en miljö som inte störs av amplitudmodulerat lågfrekvent ljud måste vi ner under 30dB(A) Detta framgår om man tar de bullerkartor som redovisats och lägger in observationer om störningar. Dessutom så vet vi att måttet dB är ett dåligt mått för den typ av ljud som vi har att göra med. Detta finns redovisat i den bifogade rapporten.

Jag kan bara konstatera att tillstånd till storskalig vindkraft beviljas i strid med Miljöbalken. Förr eller senare måste denna uppenbara brist på hänsyn till landsbygdens folk komma upp på politikernas bord. Nu pågår ett slags massaker av många människors livsmiljö och för den delen också högst sannolikt även djurens vilket bestyrks av  studier av renars beteende.

/  Åke Wikström

Buller från vindkraft, rev 3-3

Läs även denna artikel av Härje Thunholm: ”Vindkraft och folkhälsa”.

Klagomål på buller från vindkraftverk

Källa: uppgift om klagoärenden hos kommuner och länsstyrelser 2010 och senare. Kommuner med fler än 15 vindkraftverk installerade har tillfrågats.

Rapporter om klagomål på buller från vindkraftverk

Öppet brev från Byalaget i Sörviken.

Vy från Sörviken över Vindpark Bodhögarna norra del. Foto: SSVAB

Hej

Vi har kämpat sedan vi flyttade till Sörviken för 9 år sedan. Det började med Telias nedmontering av kopparnätet, mobiltäckningen, fiber, vindkraft och nu ytterligare vindkraftverk som SSVAB vill bygga på andra sidan  Sörvikssjön.

Vi som bor i närliggande byar störs av det buller som vindparkerna Ögonfägnaden, Björkhöjden och Stamåsen avger. Idag är vindsnurrorna 172,5 m men SSVAB vill bygga ytterligare 80 snurror på Bodhögarna (på andra sidan sjön) och 25 på Stamåsen samt ytterligare 7 på Ögonfägnaden med en höjd på 220 m. Tillståndet från början var 150 m höga vkv.

Ljudkarta av vkv runt Sörvikssjön och Fullsjön
Ljudkarta av vkv runt Sörvikssjön och Fullsjön

Både Ragunda och Strömsunds kommuner har tidigare sagt nej till höjningen. Nu har SSVAB påverkat kommunerna att gå med på höjningen. Om kommunerna inte säger ja till högre verk bygger SSVAB inte Bodhögarna och resterande parker, men bolaget gör allt för att få genom sina krav. SSVAB säger att man kommit tillrätta med ljudproblemen framför allt det lågfrekventa, men det är ren o skär lögn. Sista dagarna har det dånat ordentligt från Ögonfägnaden. SSVAB påstår att det låter mindre med högre verk. Men vad jag vet finns ingen park i Norrland med 220 m höga vkv så det går ju inte att förutse.

Ingen i byarna Sörviken, Fullsjön eller Borgvattnet visste att denna förändring var på gång förrän vi fick veta att en bussresa arrangerats av av Lungsjöns Fritidsförening i samarbete med SSVAB och Vindkraftcentrum. Bussresan från Lungsjön

På den bussresan lobbades det för höjningen av vindkraftverken. Ingen i våra byar som är drabbade av störningarna var inbjudna. Vi bybor ser denna resa som en ren mutresa. Något hände i samband med denna bussresa för efter det tvärvände Strömsunds kommun och ämnar nu säga ja till högre vindkraftverk. Det visar sig att kommunen inte kan sätta villkor. Vi anser att kommunen bör pröva vetorätten i högre instans. Ingen kommun har gjort det tidigare. Länsstyrelsen i Västernorrland anser också att kommunen ska överklaga detta till Mark- och Miljödomstolen.

Vi i Sörviken har varit i kontakt med Strömsunds kommunalråd Susanne Hansson (s) och oppositionsrådet Göran Espmark (c) och ifrågasatt detta. Med på bussresan var  kommunalråd Göran Bergström (s) från Strömsund som nu säger att han är villig att offra byborna före skatteintäkter. Politiker och tjänstemän från Sollefteå och Ragunda kommuner var också med på resan. Sollefteå kommun har tidigare sagt ja till högre vindkraftverk.

SSVAB:s argument för högre vindkraftverk har besvarats av Åke Wikström här.

Nu kommer kommunen att skicka ut en enkät till närliggande byar som kan vara bra att följa upp. Vi kommer också att ha ett möte med kommunstyrelsen under vecka 15.

Hör gärna av dig om du vill ha mer info.

Hälsningar
Eivor Frestadius för Sörvikens Byalag
Sörviken
070-5750136

 

Bilagor:

Skrivelse till Strömsunds kn 2016-03-08

MPD begäran om tillstånd av kommunerna

Uppdatering: Strömsunds kommun har kallat till ett vindkraftsmöte med boende m.fl. Alla intresserade är välkomna.  Även SSVAB och Vindkraftcentrum kommer bjudas in.

Samtidigt med inbjudan (som skickas med post på tisdag) till mötet kommer en enkät att bifogas för att få åsikter från de 370 fastighetsägarna inom 10 km radie från någon av de tre parkerna.

Ingen samordning med Ragunda kn. Dock är berörda i Ragunda också välkomna till mötet.

Tid: 19 april  kl 18.30

Plats:  Bygdegården i Görvik