Vindkraftens bullermattor plågar landsbygdens invånare

Undertecknad har under många år studerat konsekvenserna av den pågående intensiva utbyggnaden av vindkraft och dess konsekvenser för landsbygdens invånare. Jag trodde i min enfald att nya kunskaper och erfarenheter skulle påverka regelverk och praxis när det gäller den dominerande negativa effekten av vindkraft nämligen störande ljud ( buller). Så är inte fallet. Myndigheter och domstolar som är involverade i tillståndsprocesserna verkar vara helt oemottagliga till något som skulle negativt påverka utbyggnad av vindkraft. Det ger därmed vindkraftsföretagen en frisedel att bryta mot Miljöbalkens hänsynsparagraf (Kap2 2§) som säger att ” Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet”

I takt med fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft ökar strömmen av rapporter om störande ljud. Detta är inte bara ett nationellt problem utan numera även ett globalt. Över hela världen upplever närboende till vindkraft att deras livsmiljö blir avsevärt försämrad. I vad mån ljud från vindkraft påverkar djurs beteende är inte helt klarlagt men vi vet att djurens hörsel är mera känslig än människans. Man kan befara långtidseffekter av ljudstörningar i annars tysta miljöer.

Det som besvärar människor mest är ett ljud som varierar i styrka, är lågfrekvent och att det hörs mest under kvällar, nätter och morgnar. Detta under en period av dygnet när man vill avnjuta tillvaron i stillhet, umgås med andra och vila ut. Detta förhållande kan förklaras med utifrån förhållanden i luften med temperaturer och vindstyrkor under olika delar av dygnet. Ljudet är lågfrekvent och liknas med ljudet från flygplan som aldrig lyfter från startplattan. Ibland hörs detta ljud mer inomhus vilket förklaras av att lågfrekvent ljud inte dämpas av väggar. Rapporter säger också att det känns i kroppen vilket tyder på att ljudet även innehåller komponenter med mycket låg frekvens s.k. infraljud. Vissa personer får även fysiska problem av denna ljudtyp.

Den miljöstörning som uppkommer till följd av storskalig vindkraft är av en helt annan omfattning än den som förespeglas i de miljökonsekvensbeskrivningar som accepteras av myndigheter och miljödomstolar. Tillstånd utdelas nu till nu projektörer på basis av regelverk och praxis som är relaterade till förhållandevis små vindkraftverk i flacka landskap. Idag byggs vindkraftverk som är 5-10 ggr större i effekt och 4-6 ggr högre än för vilka praxis och regelverk är en gång fastställdes. Dessutom placeras numera vindkraftverk i komplexa miljöer med kuperad skogbeklädd terräng samt med stora variationer i klimat. Dagens stora vindkraftverk alstrar ett helt annorlunda ljud än små vindkraftverk. Den snabba teknikutvecklingen har med andra ord resulterat i att drifttillstånd ges på helt felaktiga grunder om man relaterar dem till Miljöbalkens krav.

Dagens praxis är hänförlig till att rotorbladen alstrar ett högfrekvent ljud när luften lämnar bakkanten. Detta ljud dämpas mycket snabbt och inom ett par kilometer är det inte hörbart. Det är därför man inte hör särskilt mycket ljud nära vindkraftverken. Dagens stora vindkraftverk alstrar förutom ovannämnda ljud ett lågfrekvent ljud som uppkommer genom att luftens sätts i rörelse i form av mycket stora virvlar. Dessa uppfattas som ljud först på stora avstånd, upp till 5 kilometer och mer. Ljudstyrkan är inte hög med ljudtypen är synnerligen störande genom att den varierar i styrka med ca 1 sekunds intervall.

Det är väl känt från forskningen att det mått som nu används, ekvivalent ljudnivå uttryckt i decibel A mätt som medelvärde under 10 minuter, är olämpligt som mått på störningsgrad för lågfrekvent ljud vars styrka varierar på detta sätt. Andelen lågfrekvent ljud har ökat med storleken på vindkraftverken. Myndigheterna är medvetna om detta förhållande men vidtar inga åtgärder.

När det gäller störningar från lågfrekvent ljud så tillämpas sedan en tid tillbaka Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus ( FoHMFS 2014:13). Dessa råd saknar helt vetenskapligt stöd vilket man annars anför som ett skäl att inte beakta olika resultat. Det är allmänt accepterat att ljud från vindkraftverk är olikt många andra ljud genom att dess styrka varierar på sekundnivå ( amplitudmodulerat). Man kan därför inte utan särskilda studier fastställa samband. I detta fall saknas sådana studier vilket framgår av mailkorrespondens med professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs Universitet samt Patrik Hultstrand vid Folkhälsomyndigheten. I andra fall när det finns vetenskapliga studier vars resultat skulle kunna negativt påverka etablering av vindkraft så får man höra av exempelvis Joakim Kruse vid Miljöprövningsdelegationen i Härnösand att man kan inte förlita sig på en enstaka studie. Vi frågar oss när kan man då applicera ny kunskap och nya erfarenheter? När man byggt färdigt? Denna fråga har en etisk dimension. Myndigheter och projektörer fortsätter att tillämpa en praxis som är överspelad av teknikutvecklingen inom vindkraften.

På olika sätt försätter myndigheter såsom Energimyndigheten forskare i ett dilemma när man tilldelar medel för fortsatta studier inom områden inom vilka det finns problem kopplade till vindkraftens störande ljud. På så sätt fördröjs en anpassning av praxis och regelverk till verkligheten. Offren för denna taktik är landsbygdens folk och andra levande väsen. Denna taktik är utstuderad och medför att projektörer kan fortsätta med etablering av storskalig vindkraft trots man med detta tillåts bryta mot Miljöbalken. Ett antal företagskonsulter lever i symbios med branschen vilket komplicerar bilden ytterligare. Forskare, konsulter och projektörer är därmed intimt kopplade till en strategi som bereder väg för en fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft trots uppenbara brister i praxis och regelverk rörande krav på störande ljud.

Jag kräver med hänvisning till ovanstående att ett moratorium omedelbart införs varunder

– en noggrann sociologisk studie genomförs för att kartlägga samband mellan lågfrekvent amplitudmodulerat ljud och störningsgrad

– ett till verkligheten anpassat regelverk utvecklas på basis av ovannämnda studie

– en studie genomförs för att skapa förståelse för hur man kan reducera förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud

Åke Wikström
062310417@telia.com