När riksdag och regering 2009 befallde att alla elkonsumenter skulle betala en extraavgift till vindkraftverksindustrin var det det största bedrägeriet mot det svenska folket någonsin.
Beslutet grundades i två propositioner med uttalat mål att minska landets utsläpp av CO2.
I all hast före miljökonferensen i Köpenhamn och Sveriges ordförandeskap i EU 2009 tappade politikerna all vett och sans. De noterade inte ens att svensk el inte producerades i kolkraftverk, elen från vindkraftverk kunde inte ersätta något som inte fanns, och lyckades heller inte med den enkla beräkningen att uppförandet av de gigantiska maskinerna alltid skapar mera utsläpp av CO2 än de någonsin kan gottgöra genom att ersätta kolel.
I brådskan missbrukade riksdagen sin makt att beskatta befolkningen genom att den extraavgiften som var nödvändig för att göra innehavet av dessa fullständigt ineffektiva maskiner vindkraftverk inte skulle vara en skatt som vanligt till statskassan för att täcka statens omkostnader, sjukvård, försvar o.s.v. utan en avgift som varje elkonsument skulle betala till alla de som ägde maskinerna. De bolag som säljer el till privata elkonsumenter agerade frivilligt regeringens hantlangare genom att föra upp den här extra avgiften på fakturorna. Dessa bolag är inte skyldiga att tjänstgöra som uppbördsmyndighet. De har ingen skyldighet att fakturera elkunderna denna extraavgift som inte är skatt. De borde tvingas att ta bort avgiften.
Det behövs bara att ett elbolag låter bli att leka uppbördsmyndighet och tar bort avgiften för att alla elkonsumenter kommer att välja att göra affärer med just detta bolag.
Grundlagen ger riksdagen rätt att beskatta folket för landets utgifter men denna rätt innebär inte att tvinga befolkningen att ge pengar direkt till rika privatpersoner och bolag.
Regering och riksdagens illa genomtänkta beslut ansågs så viktig att även anan grundlag måste åsidosättas. Svenskt statskick grundas i Regeringsformen. Första paragrafen stadgar uttryckligen att den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse vilket är ett planmonopol som gäller för all byggnation i kommunen. Grundlagsändringar får endast genomföras efter två riksdagsval. Detta självstyre inskränktes emellertid 2009 genom enkelt beslut i riksdagen. Stora och många maskiner vindkraftverk undantas från kommunens självstyre. Den som vill sätta upp maskinerna behöver bara tillstånd från regeringens förlängda arm, länsstyrelsen, och överklagas detta tillstånd så lyder både länsstyrelsen och domstolarna regeringens befallning att inte hindra utbyggnaden av vindkraftverk. Befolkningen som drabbas av dessa maskiner har ingen laglig möjlighet att värja sig.
Naturligtvis sätts det skydd av natur och människa ur spel som uttryckligen stadgas i svensk lag Miljöbalken.
Även den EU-lag Maskindirektiv som skall gälla alla maskiner har fått EU-kommissionens tillåtelse att kunna sättas ur spel för de jättelika farliga maskinerna vindkraftverk.
En anmälan av svenska staten till United Nations Economic Commission For Europé
ACCC/C/2013/81 (Sweden) väntar på avgörande i frågan om medborgarnas rättigheter att värna sin miljö.
Som medborgare är det skrämmande och ofattbart att något så simpelt som maskiner kan anses så viktiga så statens rättsapparat sätts ur spel.
Är det möjlig att medias okritiska ältande av klimatkatastrof kan förblinda så många medborgare att dessa rättsövergrepp får passera?
Är medias ältande också orsaken till att saklig debatt om utbyggnaden av vindkraftverk inte förekommer i Sverige, eller en saklig debatt om nonsensöverenskommelsen i Paris?
Hur länge skall dessa missförhållanden fortsätta?
Text: B.Stymer
valab@helgaro-liv.se