Brev till Naturskyddsföreningen

Ett brev som idag har skickats till Naturskyddsföreningen/Länsförbundet i Sollefteå/Ångermanland:

E.on planerar på uppdrag av vindbolaget Forsca att bygga en fem mil lång 130 kV kraftledning från Storsjöhöjden till Betåsen i Näsåker; till stora delar på privata skogsmarker. Inget beslut om denna kraftledning är taget i Energimarknadsinspektionen och inga förhandlingar har påbörjats med skogsägarna ännu.

Hela området kring Fängsjö/Storsjöhöjden är ett känt naturområde med många naturvärden. Det finns beskrivet bl.a. i Länsstyrelsens beslut av vindkraftsområdet. MPD:s beslut finns att läsa här. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3773

Området  intill  Vigdsjön har ett mycket rikt fågelliv. Kungsörnar, gäss, andfåglar, morkullor och tjädrar har sina revir, lever och häckar i området. Det finns även ett rikt bestånd av älgar och rådjur i området. Området kring Vigdsjön är dessutom ett välkänt älgkalvningsområde.

Fotnot: Vigdsjön sänktes i slutet av 1800-talet. Där den gamla sjönivån tidigare legat är nu ett bördigt område för alla djur. Kraftledningen kommer att dras strax intill den gamla sjönivån i Vigdsjön. Av tidigare kända erfarenheter vet man att djur- och fågellivet tar skada av stora luftburna kraftledningar av den här digniteten.

Om vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden realiseras kommer marken att exproprieras mot markägarnas vilja.

Det Naturskyddsföreningen/Förbundet  bör kunna ha synpunkter på att det bör läggas markledningar isf luftledningar för att eliminera skogsvärden och skydda djurlivet i hela området.

Energimarknadsinspektionen tar emot synpunkter till den 3 juli. Det går att begära  tids förlängning. E-post: registrator@ei.se före den 3 juli. Ange diarienummer 2014-102382

Mer om ärendet och ev. synpunkter: http://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/el/Bygga-kraftledning-och-fa-tillstand/pagaende-arenden-om-att-fa-bygga-kraftledning/pagaend-arende-och-remisser-for-tillstand-att-bygga-kraftledning/arende-2014-102382/

En karta över den planerade kraftledningsdragningen från Storsjöhöjden till Betåsen:

kraftledning 002

 

Ett svar på ”Brev till Naturskyddsföreningen”

  1. Fick från naturvårdsverket:
    http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/buller/buller-vindkraft/infra-lagfrekv-vindkraftverk-slutrap-rev20111128.pdf
    Här är mitt svar till handläggaren osså:
    Läste och reagerar:
    ”Följande slutsatser har dragits från genomgången av litteraturen på området:”
    Punkten 1. Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de
    avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer
    bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.
    Detta är hemskt!
    Ingen människa hör ljud med frekvensen under 20Hz…..
    Hoppas att man inte fick betalt för denna rapport för det borde man inte fått då man börjar med ett så flagrant fel-antagande.
    Punkten 2.
    Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande
    riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik.
    OCH stör inte trafikbuller då?
    Man skapar bullervallar, sätter in multiglasade fönster osv för att minska störningarna!
    Punkten 3. OBS dBA!!!!!!!!
    Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre
    vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk
    kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att
    riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dBA, och Socialstyrelsens riktvärden för
    lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till
    följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden.
    Här finns en strimma av verkligheten: ”Större anläggningar ger mer ljud” ja varför låter en liten fläkt förhållandevis mindre kanske beroende på storleken . . typ
    Punkten 4. OBS dBA !!!!!
    Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer kring 35–40 dBA, det
    vill säga precis under riktvärdet 40 dBA, uppger 10–20 % av de boende att de är ganska
    eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande
    svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte
    lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500–1000 Hz.
    ”pulserande svischande ljud ” amplitudmodulerat också…..OCH det stör för 10-20% MINST naturligtvis . . . förfärligt
    Punkten 5.
    Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller
    kunnat påvisas. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har
    redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband.
    LÄS VETENSKAPLIGA RAPPORTER INTE agenda-alster
    Punkten 6.
    Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för
    allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller
    skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget
    visar att dessa påståenden saknar belägg.
    Vänligen följ de undersökningar som gjorts i t.ex. Kanada…..
    Och det ovetenskapliga fortsätter dBA hela tiden….
    ”I lågfrekvensområdet (20–200 Hz) genererar vindkraftverk buller som i många fall är hörbart
    (se figur 3). Detta är inte unikt för vindkraft, utan gäller för de flesta bullerkällor i samhället.”
    Dock fig 3 visar ju att man inte hör MEN nivån ökar vid lägre frekvenser….
    MEN sedan kommer det:
    ”Är dBA ett lämpligt mått på vindkraftsbuller?
    Lågfrekvent buller är mer störande än buller utan påtagliga lågfrekventa komponenter, vid
    samma A-vägda ljudnivå (dBA). Därför har dBA ifrågasatts som indikator på upplevd
    ljudnivå och störning av buller (se till exempel Bengtsson, Persson Waye, & Kjellberg, 2004;
    Hellman & Zwicker, 1987; Kuwano, Namba, & Miura, 1989). Det finns alltså argument föratt ersätta dBA till förmån för andra mått, till exempel Zwickers hörstyrka (ISO, 1975), som
    bättre korrelerar med hur ljud upplevs (Nilsson, 2007; Nilsson, Andéhn, & Lesna, 2008).
    Detta gäller dock inte särskilt för vindkraftsbuller, utan för de flesta bullerkällor i vår
    omgivning, till exempel vägtrafik och fläktbuller, som genererar lika mycket eller mer
    lågfrekvent ljud.”
    BRA så långt!!
    MEN
    det är ju besvärligt att ändra . . .
    OCH:
    ”Vinsten med en övergång från A-vägd ljudnivå till alternativa mått skall dock ställas mot de
    kostnader det skulle innebära att ändra nuvarande system för beräkningar och riktvärden av
    samhällsbuller.”
    Så om det kostar att verkligen undersöka riskerna så undviker man det?
    ”Skillnaden mellan C- och A-vägd ljudnivå kan
    användas som en grov indikator på hur lågfrekvent ett ljud är (Hassall, 1998; Lundquist,
    Holmberg, & Landström, 2000). I situationer där det finns misstankar om påtagliga
    lågfrekvenskomponenter bör man därför överväga att också mäta eller beräkna C-vägd
    ljudnivå .”
    Verkligheten kan ju med denna bild blir väldigt svår att undvika om man mäter på rätt sätt:
    http://stopthesethings.com/…/why-dbg-dbc-and-dba-hide-the-…/
    Jag drar slutsatsen att man mer vill argumentera för att vindkraft inte besvätrar snarare än att man vetenskapligt analyserar . . VARFÖR?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.