”Den svenska elproduktionen är redan i dag koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Därför bör vi inte bygga ut vindkraften och okritiskt haka på EU:s energitåg, skriver fem ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Det finns flera skäl att vara orolig över utvecklingen inom Sveriges och Europas energiförsörjning, särskilt när det gäller elsektorn. De höjningar av elpriser och nätavgifter som diskuteras i dag är närmast obetydliga jämfört med de framtida höjningar som riskerar att bli resultatet av rådande politik.

Sveriges elkonsumenter subventionerar i dag via sina elräkningar tillkommande förnybar elproduktion, främst vindkraft, med cirka 3 miljarder kronor per år. Den under 2013 subventionerade vindkraften på nästan 10 terawattimmar, TWh, behövdes inte i Sverige, utan gick huvudsakligen på export. Den inhemska elkonsumtionen på 138 TWh tillgodosågs till största delen med vattenkraft och kärnkraft.

Det finns ingen anledning att fortsätta bygga ny subventionerad vindkraft som inte behövs inom landet. Den svenska elproduktionen är redan koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Om det ändå av politiska skäl anses föreligga särskilda behov av vindkraft för export borde vi sikta mer långsiktigt på flytande offshore-vindkraftverk som är betydligt effektivare och mindre störande än landbaserade verk. Utveckling av tekniken bör i första hand inriktas på tillverkning och export av själva kraftverken.

Mest angeläget för Sverige är att rikta in sig på det stora oljeberoendet i transportsektorn, ett beroende som kan reduceras genom effektiviseringar, eldrift samt genom övergång till metanol som motorbränsle. Därigenom verkar vi också bäst i linje med EU:s övergripande målsättning och direktiv, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser.

På längre sikt måste vi förhålla oss till energifrågorna inom EU som i dag i hög grad tar avstamp i Tysklands ”Energiewende”, som innebär avveckling av tysk kärnkraft inom tio år och som ersätts med utbyggnad av fossil kraft från brun- och stenkol samt gas. Den starkt subventionerade tyska sol- och vindkraften har redan byggts ut så att den under perioder med blåsigt och soligt väder producerar mycket stora mängder överskottsel, vilket bland annat påverkar grannländernas elnät som utsätts för stora oönskade påfrestningar.

Över huvud taget föreligger risken att den kraftiga utbyggnaden av europeisk väderberoende el medför att styrbar stabil elproduktion trängs undan, eftersom utnyttjandetid och lönsamhet för anläggningar för stabil elproduktion minskar. Därmed ökar risken för effektbrist och elavbrott. För att förebygga effektbrist vid ogynnsamt väder diskuteras just nu inom EU att införa så kallade kapacitetsmarknader.

Elproducenterna skall då mot ersättning avsätta kostsamma reserver med syfte att vid behov kunna kompensera frånvaron av väderberoende elproduktion. Med allt mer integrerade europeiska elnät riskerar vi i vårt land att tvingas exportera delar av svenskproducerad stabil fossilfri el på en kapacitetsmarknad och därför behöva importera fossil el till betydligt högre pris.

Dessutom måste kraftnäten byggas ut för de allt större effektflödena som blir följden av den rådande politiken med oproportionerlig utbyggnad av främst vindkraft. Exempelvis har Svenska Kraftnät räknat med att cirka 60 miljarder kronor behöver investeras fram till 2025, bland annat för att kunna integrera 17 TWh vindkraft i det svenska kraftnätet.

Sverige bör inte okritiskt haka på EU:s energitåg med Tyskland som draglok. Den svenska fossilfria och än så länge förhållandevis billiga elen, som dessutom produceras exakt när den behövs, är alltför värdefull för att riskeras i ett högst osäkert europeiskt experiment.

Den starkt reglerade produktionen och distributionen av europeisk el kan inte lösas via marknadsmekanismer, det är snarare en central fråga för beslutsfattare inom EU och EU:s medlemsländer. Svensk industri, med ett högt kostnadsläge till exempel för löner, behöver fortsatt billig, stabil och fossilfri el som konkurrensfördel om vi också framgent ska förvänta oss betydande exportintäkter och arbetstillfällen. Därtill är den miljövänliga svenska elen av stor betydelse för uppvärmning av bostäder och arbetsplatser och för omställning av transportsektorn bort från det stora oljeberoendet.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har nyligen lämnat in förslag till regeringen och riksdagspartierna om tillsättning av en oberoende kommission med ett långsiktigt perspektiv på energiområdet för att ta fram underlag och ge råd inför förestående riksdags- och regeringsbeslut om energipolitiken. Det handlar främst om:

• Det framtida elsystemet inklusive elnät.

• Framtida kraftkällor samt bindande åtaganden inom EU.

• Jämförande miljövärdering av olika energislag.

• Elpriserna och deras betydelse för samhällsekonomin och den svenska industrins konkurrenskraft.”

Lennart Bengtsson, Harry Frank, Dick Hedberg, Sven Kullander, Elisabeth Rachlew, ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott

 

Akademiens energiutskott föreslår ny energikommission.

Svensk satsning på skog ifrågasätts. / ATL

Dags att trappa ner stöden till vindkraft.  Mats Odell (Kd) / SvD