Jämförs spårbildningsinventering före och efter etablering av vindkraft på Storrotliden (Åsele kommun, admin not) så ser vi minskad spårbildning av fågel och övrigt småvilt på och runt omkring Storrotliden. Slagskuggorna skapar en ständigt växlande ljusmiljö i området.
Om man under naturens högtid försommaren vandrar 5 km från Fredrika vägen rakt in till parkens centrum så hör man att fågelsången avtar med minskat avstånd till verken, inne i parken spelar bara enstaka sångfåglar. Tidigare såg vi ofta Järv och Lo spår i området, vi har inte sett järvspår i området efter etableringen, ett lo spår sågs i utkanten av området 2012. Ett stort orrspel som låg 2500 m från uppförda verk har upphört. På vilket avstånd försvagas orrspel? Kungsörnen spelflyger inte längre ovanför Storrotliden där natura 2000 områden och naturreservat nu har hamnat i en odräglig livsmiljö.
Slagskuggorna och buller med inslag av entoniga ljud och dunkande ljud som påminner om betongpålning är mycket störande på stort avstånd i miljöer med lågt bakgrundsljud. Det känns meningslöst att bedriva jakt och naturupplevelser inom 6 km från verken på grund av att buller och ljuseffekter dominerar naturupplevelsen, berget upplevs som ett rödglödgat blinkande, bullrande inferno under vinterperioden.
En 4 årig studie på Näsudden, Gotland redovisar att ett stort verk kan döda 30 fåglar/år. 40 verk på Storrotliden kan enligt studien döda 3600 fåglar på bara 3 år. Det förr så trevliga viltvårds arbetet känns meningslöst när verken skadar. Naturvårdsverkets rapport 6499 juni 2012 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur redovisar att vindkraftsparker skapar barriäreffekter som medför att däggdjuren undviker dessa områden. Det medför att jaktliga värden skadas på andras egendom. Hur ska skadestånden regleras?
Arbetsmiljöverket har meddelat att tillförlitliga avisningssystem inte finns för vindkraftsverk, ingen får vara i verkens ras och utkastområden. Skogsbruket undantas på en area som motsvarar ca 133 ha/verk. Det har visat sig att vingarna spricker i kallt klimat, i Hörnefors kastades del av vinge flera hundra meter från verket, i Norge kastades delar 1000 m från verket.
Vattenfall redovisar att medelvärdet för ljudnivån vid isbildning ökar med 10,6 dB(A) vid 8 m/s på Storrotliden. Det medför en ljudökning av grundnivån i området som motsvarar 426 st verk på Storrotliden istället för de 40 st som tillståndet medger. Buller stör på upp till 9km avstånd.
Naturvårdsverket och forskare redovisar att det beräknade värdet inte kan redovisa verkliga ljudnivåer i kuperad terräng som ligger i kallt klimat där isbildning sker och inversionsförstärkning är vanligt förekommande.
Lufthastighetsskillnader i vertikalled i den kuperade terrängen medför tippningseffekter för ljudvågorna som förstärker ljudet nere i dalarna där lufthastigheten är låg.
Bara isbildning och inversionsförstärkningen höjer under långa tidsperioder ljudnivån med 20-30 dB(A) över det värde som redovisas som beräknat värde av exploatörer.
Driftledaren på Storrotliden Ingemar Forsgren redovisade på offentligt möte i Fredrika att det under vinterperioden alltid är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalarna. Det medför att inversionsförstärkning alltid i varierande grad föreligger under vinterperioden.
Villkoren i tillståndet har så kallad rättskraft. Det betyder att det inte går att ställa ytterligare krav på verksamhetsutövaren i de villkor som tillståndet redovisar. Villkoren redovisar att ljudnivåhöjande effekter av moln, regn, snö, iskristaller, isbildning, sidovindar och inversionsförstärkning inte får redovisas.
Ljudet ska beräknas med programvara som inte kan redovisa dessa effekter och ljudet ska beräknas under barmarksförhållanden för att uppfylla villkoren. Hård snö och istäckt mark reflekterar ljudvågor längre bort, men det får inte redovisas.
Regeringen varnar nu för strängare säkerhetsbestämmelser.
Vattenfall skriver på sin egen sida hur mycket koldioxid deras olika typer av produktion har genom hela produktionens livscykel. Vattenfall redovisar att vindkraftverk ligger högst. Hela 200 % mer än kärnkraft, 67 % mer än vattenkraft. Vindkraft för klimatets skull? Miljöbalken 2 kap 3§ kräver bästa teknik. Besparingsteknik frigör förnyelsebar el energi genom att vattenkraft inte slösas bort i onödan. Det kan utföras till ca 1/3 av vindkraftens kostnad/KWh utan att skada miljön och utan att kraftnäten behöver byggas ut. Tekniken är överlägsen vindkraft och det medför att vindkraft i vårt elproduktionssystem inte kan beviljas enligt skälighetsbedömningen som ska göras enligt miljöbalken. Vindkraft kan inte bevisas vara bättre än nollalternativet därför ska den inte beviljas där bättre teknik föreligger.
För att uppnå det politiska särintresset 10TWh vindel år 2015 så återstår det bara att bygga 3TWh. Det utgör bara 2 % av vår förbrukning. Det kan enkelt sparas i stället. Det motsvarar bara 1,8 verk/ kommun i Sverige. Vi anser massiv ödeläggelse
inte behöver tillgripas. Det saknas skäl för att skada miljön. När besparingsteknik föreligger.
Text och foto:
Simon Rudin, Lycksele
Vi får jobba på att få stopp på vindvansinnet i valet 2014.
Hittills är det bara ett parti som klart har deklarerat att stoppa alla skattebidrag till vindkraftverk. Därmed blir det stopp. Men vem skall återställa naturen? Vem skall sopa ut dyngan?
Häng med och stoppa vansinnet.
Vilket parti ”har deklarerat att stoppa alla skattebidrag till vindkraftverk”…?
Vi som kämpar för att stoppa Slitevinds vanvettiga planer på storskalig vindkraft på Holmöarna har nu också bildat ett nätverk och en site (www.friavindar.se). Snabbt som ögat fick vi 140 namn varav 23 små markägare som vägrat skriva kontrakt.
Nu är vi så pass stora att vi kan kräva möten med kommun och länsstyrelsen.
Vi har därför nu gott hopp om att kunna stoppa detta vansinniga projekt i ett oerhört unikt naturområde med unik flora och fauna!
Varför söder mp och miljöpartiet och naturskyddsföreningen detta mot vår vilda vackra natur förödande ingrepp? Håller med Stymer, nu kör vi hårt inför valet 2014!