Motion 2012/13:N214 i Sveriges riksdag.
Ett par riksdagspolitiker har insett att den svenska vindkraftspolitiken börjar gå snett!
Tack Sten Bergheden (M) och Lars-Arne Staxäng (M) !
Citat ur motionen:
”Vindkraft är beroende av vinden och kräver därför alltid reglerkraft; en omfattande ombyggnad av vårt kraftnät skulle behövas och grannländer som Danmark och Tyskland saknar god reglerkraft och efterfrågar därför i första hand import av svensk och norsk vattenkraft, och inte svensk förnybar el. Därför ter sig Sveriges enskilda planeringsmål för vindkraften på 30 TWh år 2020, som skulle innebära en dryg femdubbling av nuvarande (2010) vindkraftsproduktion, inte helt genomtänkt. Att ensidigt peka ut höga planeringsmål endast för vindkraften, när Sverige behöver mer stabil snarare än oregelbunden elproduktion, kan ifrågasättas ur energisäkerhetssynpunkt. Det är också viktigt att ta hänsyn till natur och närboende när man placerar vindkraftverk och att kommunernas vetorätt respekteras.
Men några exakta siffror på vad den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att kosta skattebetalarna finns inte och inte heller vad den kostat hittills, men det lär röra sig om miljardbelopp. Vindkraftsleverantören garanteras nämligen inkomst genom elcertifikaten vare sig vindkraftverken producerar ström eller inte. Då kunderna kan välja denna elkraft till ett högre pris redan idag bör vindkraften kunna stå på egna ben. Sverige har redan en klimatvänlig elproduktion och en kraftig vindkraftsutbyggnad gör inte samma nytta, varken för miljön eller samhällsekonomiskt, i Sverige som den skulle göra i länder som idag använder sig av fossila bränslen i högre utsträckning.”