Tänk er för, markägare – ni riskerar miljonkostnader om ni tar emot vindkraftverk

Dagens insändare i TÅ Allehanda:

Tillstånden för de flesta beslutade vindkraftsprojekten i Sollefteå kommun håller på att avgöras i domstolsprocesser. En sak som tyvärr sällan diskuteras är ansvaret för återställandet, när ett vindkraftverk har tjänat ut efter 15-20 år.

Vilket ansvar har den private markägaren för återställningen och saneringen? Många privata markägare har arrenderat ut mark till vindkraftsbolagen – men hur ser avtalen egentligen ut? Så här säger miljökonsulten Martin Atterby.

Atterby skrev en rapport på uppdrag av Energimyndigheten år 2008, där han bland annat pekade på att staten måste ta ett större ansvar och ställa högre krav på vindkraftsbolagen. Atterby menar att systemet inte fungerar. Tyvärr väckte rapporten ingen större uppmärksamhet.

”När vi var klara med den lades den tyvärr i en skrivbordslåda”, konstaterar han. ”Man ser ansvarstaganden när det gäller nedmontering som en kostnad och någon måste stå för den. Då vill man inte flagga för det i onödan, man vill istället främja vindkraftsutbyggnaden. Man vill inte stå i vägen för den gröna ekonomin.”

■■ DEBATT: Skeptisk till Kabeko Krafts mätningar: ”Rena blåsningen att satsa på olönsam vindkraft”

Atterby beskriver vidare att det för många privata markägare kan bli en riktig en riktig kalldusch om vindkraftsbolaget går i konkurs. Bara att frakta bort fundamenten kan kosta miljoner i avgifter. Men om detta faktum talar operatörer och myndigheter tyst.

Några kommuner har svarat att de inte ser det som sitt ansvar. De säger att de monterar ned vindkraftverken och skickar räkningen till markägaren – och så är problemet ur världen.

De personer som drabbas blir förvånade när de får veta att de har den här skyldigheten. Det kan innebära en svår konkurs för markägaren.

Reglementet säger att när en vindkraftsoperatör söker byggnadstillstånd för att bygga vindkraftverk ska Miljöprövningsdelegationen, MPD, meddela vindbolaget hur mycket som ska sättas av för eventuella återställningskostnader. På vissa ställen gör man så, därför att MPD ställt de kraven.

”Men i de flesta län gör man det inte, man vill främja en vindkraftutveckling och är därför generös och inte så hård med den delen”, enligt Atterby. Man låter någon annan betala helt enkelt.

■■ DEBATT: Kritisk röst om Sollefteås vindkraftsutbyggnad: ”Kommunen exploaterar det mesta som går”

Atterby informerar vidare om att operatören i vissa fall får avsätta 200 000 kronor per vindkraftverk.

Men kostnaderna handlar istället om miljoner. Om operatören går i konkurs måste någon annan träda in. Där är lagstiftningen solklar. Det är markägaren som arrenderar ut marken som är ansvarig för saneringen. Och det kan bli en dyrbar kostnad. Det kanske är okey om markägaren är en kommun, Svenska kyrkan eller ett skogsbolag som SCA.

Men är markägaren en privatperson kan det bli fråga om personlig konkurs.

Markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsoperatörer riskerar att bli rejält blåsta. De riskerar att få stå för hela nedmonteringskostnaden, om exempelvis vindkraftbolaget säljs till ett utländskt bolag som är ganska vanligt idag, går i konkurs eller saknar pengar. Detta informerar varken myndigheter eller operatörer markägarna om.

/ Anita Berglund

Mer om avveckling av vindkraft.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *