Vindkraft – en investering med hög politisk risk

61beb1fe-2cfd-4124-b6e1-8dbe8a493730

Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel en europeisk pensionsfond – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik?

Läs Föreningen Svenskt Landskapsskydds debattartikel på dagens SvD debatt
http://www.svd.se/vindkraft-en-investering-med-hog-politisk-risk/i/senaste

I oktober 2015 beslutade riksdagen om den 60-procentiga subventionshöjning som vindindustrin nu behöver för sin räddning. Alla partier utom Sverigedemokraterna slöt upp, även om stödet internt i flera partier var skakigt. Knappt hade bläcket torkat på riksdagsprotokollet, innan vindindustrin började argumentera för ytterligare höjningar.

Förra fredagens energiöverenskommelse växlar kärnkraft utan effektskatt, i utbyte mot ännu en kraftig subventionshöjning till vindkraft.

När dammet lagt sig kommer höjningen att vara kontroversiell. Många menar att vindkraftssubventioner genom de så kallade elcertifikaten nu gjort sitt, till exempel elcertifikatsystemets upphovsman (Second Opinion 2015-09-04). Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott liksom Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, vill avsluta certifikaten. Även SD vill avveckla subventionssystemet, och Liberalerna motsätter sig nu nya elcertifikat efter 2020.

MP räknar nu med att subventionerad svensk koldioxfri vindel ska försörja delar av Europa. Men verkligheten är att fossilkraft säljs avsevärt billigare än osubventionerad vindkraft under överskådlig tid framöver, och det är inte svenska politiker som bestämmer detta. Världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere, och det är verkligheten som räknas – inte drömmarna. Vem räknar med europeisk solidaritet i frågan?

I verkligheten bygger vi vindkraft för att sälja kraftigt subventionerad förlust-el. Vindbolagen försöker nu sälja ut sina förlustbringande vindkraftverk, för att koncentrera sig på projektering/byggnation, och riktar sig särskilt till köpare som kommuner, landsting och pensionsfonder. Till dig och mig.

Kan vi ta för givet att efter valet 2018 kommer den politiska majoriteten att troget försvara vindkraftssubventionerna allt medan förlusterna fortsätter – likt varvsstödet på 70-talet? Decemberöverenskommelsen höll mindre än ett år. MP menar nu att 2040 ska vi ha 100 procent förnybart, medan M hävdar att kärnkraften kan fortsätta utan tidsbegränsning. När spricker bubblan?

Följdfråga: Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel europeiska pensionsfonder – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik? Hänger investeringens avkastning på en politisk spekulation i att subventionspolitiken fortsätter? Kan den i annat fall – liksom kolgruvor – rentav närma sig ”stranded assets” ?

Osannolika resonemang? Tja…. hur skulle du vilja satsa dina egna sparpengar?

Jan Hedman

ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Henrik Wachtmeister

presstalesman för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 

Publicerat i FSL, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Halverat stöd för vindkraft i mellersta Norrland

980

Vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden i Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner har nyligen invigts på en bergstopp, med orkester och servering, tjo och tjim. ”Vi har känt ett stort stöd från kommunerna, det lokala näringslivet och allmänheten” säger vd i vindkraftbolaget SSVAB.

Hoppas alla hade trevligt. Även jag har haft ganska trevligt, men av en annan anledning. Jag läste nämligen den färska SOM-undersökningen 2015, med en aktuell lägesrapportering från forskningsprojektet om Sveriges energiopinion. Här finns intressanta saker att läsa.

Till exempel syns att årets siffror är tämligen oförändrade jämfört med i fjol. Här ligger nu andelen som vill satsa mer på vindkraften mellan 55 och 66 procent för alla Sveriges områden – utom ett.

Undantaget utmärker sig kraftigt: mellersta Norrland redovisar 40 procent. En halvering från de 80 procent som gällde för området 2008. Det stora raset har kommit efter 2013. Ett halverat stöd på några år, som sammanfaller i tid och rum med den hårdast vindkraftskövlade landsdelen. Något för våra politiker att tänka på inför 2018. Och för väljarna att hålla i minnet.

Jan Hedman

Ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Publicerat i FSL, SSVAB, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Kommunalt självstyre och vindkraftvetot lever farligt

Under 2015 har energimyndigheten, tillsammans med Naturvårdsverket, tagit fram en vägledning för kommunal tillstyrkan eller veto vid vindkraft. Och nyligen avgav miljö- och energidepartementet 2016 års regleringsbrev för myndigheten.

Vi läser det nya regleringsbrevet och sätter kaffet i halsen: “Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de föreslå sådana, inklusive författningsförslag“. Uppdraget ska redovisas senast juni 2016.

Regeringspartierna vill avskaffa kommunernas nuvarande vetoträtt vid vindkraftetableringar. energimyndigheten var redan i samband med lagstiftningsprocessen 2009 motståndare till vetot. De har sedan dess, med energiskt stöd av vindkraftbolagen och anlitade advokatbyråer, i olika sammanhang argumenterat för att vetorätten bör avskaffas.

Läs också: Ånge kommun sätter stopp för vindkraft på Bäråsen

I Sollefteå – en mycket vindkraftpositiv kommun – har kommunen under 2014 utnyttjat vetot mot en vindkraftpark om 22 verk som Nordanvind vindkraft AB ville bygga i Kärnsjöområdet. Motivet är att verksamheten skulle hota rennäringen. Östersunds styrande politiker hade för avsikt att utnyttja vetot mot 30 planerade verk som Statskraft och SCA planerade vid Storhögen, mot bakgrund av närheten till flera grannbyar.

Bolaget drog 2013 tillbaka ansökan inför beslutet om veto. I Bräcke ville Statskraft och SCA utöka befintlig vindkraft på Mörttjärnberget med ytterligare sex vindkraftverk. Kommunen sade nej till planerna med hänvisning till bullerproblem hos närboende. Bolaget har nu avbrutit sin vindkraftplanering i Sverige.

Departementets regleringsbrev innebär nu en inbjudan till energimyndigheten att föreslå inskränkning av den kommunala vetorätten. Var beredd på att framåt sommaren hör vi av frågan igen. Vänner av kommunalt självstyre bör vara uppmärksamma.

Jan Hedman

Ordförande i Föreningen svenskt landskapsskydd FSL

Publicerat i FSL, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Samebyn Jijnjevaeries tysta protest i Björkhöjden..

Foto: Robbin Norgren

Foto: Robbin Norgren

Den 1 juni var det invigning av Björkhöjden och Ögonfägnadens vindkraftsområden i gränstrakten mellan Ångermanland och Jämtland. Några hundratal personer kom till invigningen av de 123 vindkraftverken arrangerat av ägarna Statkraft SCA Vind (SSVAB). Temat för invigningen var ”Folkets vindpark”, som möjligen var tänkt att jämföras med en gammaldags folkets park. Där fanns gyckel, spel,  sång och dans till bollkastning och mat.

En av besökarna beskriver jippot så här:

”Det var en afton med gycklares spel, det får bli min slutsats. Förutom vanliga gycklare och ”trollerigubbar” med diverse uppträdanden som passar bäst på ett tivoli fanns div. stånd som förekommer på vanliga tivolin.

Det bjöds på en bussresa till ett vindkraftstorn till att börja med men vi fick inte lämna bussen.

Därefter färd till själva invigningsplatsen. Där fanns uppsatt stora tält, typ rennäringen, men mycket större (så misstanken finns om att man försökte visa på samsyn med samebyn om detta) och dessa innehöll såväl någon form av mat (vi accepterade inte den lååånga kön så vi vet inte vad som bjöds) som div. andra billiga förförelsekonster som luftgevärsskytte och annat oväsentligt.

Där på plats bredvid ett av tornen bjöds också in till besök. Den var dock helt under all kritik för det man fick se var golvet på hissen och inget annat.

Så småningom blev det dags för själva invigningen. Först ut bland talarna var Statskrafts ansvarige (de äger 60% av parken) och därefter SCA-representanten.

De berättade då div. fakta om parken, som sades vara Europas största landbaserade vindkraftpark, som kan uppfattas som både klokt eller dumdristigt.

Därefter erbjöds Elisabeth Lassen (kommunordf. i Sollefteå kn /admin not) ordet tillsammans med Susanne Hansson, Strömsund (kommunalrådet från Ragunda fanns inte på plats) att inviga själva vindparken fysiskt. Det gjordes genom att vrida om en nyckel och därefter en brytare (för strömmen kan vi förledas tro, för det blåste inte). Nåväl, efter det vridet sprutade det av fyrverkeripjäser någon meter rätt upp framför kommunalråden.

Därmed ansågs parken invigd och det bjöds därefter på dans efter något band som ej finns kvar i minnet.

Min hustru och jag lämnade därefter stället med en gemensam uppfattning om att detta var kanske det mest bedrövliga vi någonsin sett. Ett spektakel, en fars eller just gycklarnas afton.”

På en kulle intill invigningsplatsen stod en grupp tysta människor med sorgband som med sin närvaro fick belysa den tragedi som de drabbats av när deras renbetesmarker stulits från dem. Det var medlemmar ur Jijnjevaerie sameby som på detta sätt ville protestera.

Många delar samebyn Jijnjevaeries sorg över den kamp de förlorat mot SSVAB:s vindkraftsetablering i Björkhöjden och Ögonfägnaden.  Jijnjevaeries ordförande Marianne Persson har berättat om de svåra konsekvenser som vindkraften fört med sig för deras renhjordar och hur samebyn överklagat och stångats mot myndigheterna för att försöka få tillbaka de rättigheter de tidigare haft. Men kampen blev förgäves.

Sorgens dag för samebyn. Samebyns ordf. Marianne Persson intervjuas: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/sorgens-dag-for-samebyn

”Jijnjevaerie samebys medlemmar samlades till en tyst manifestation när Björkhedens vindkraftspark invigdes under tivoliliknande former. Sametingsledamöter hade åkt från Östersund för att visa stöd när stora delar av samebyns vinterbete försvinner och naturen hackas sönder av vägar och vindsnurror.”  (citat från Samefolkets gruppsida)

Se filmen om samebyns gripande demonstration påSamefolkets” gruppsida på facebook.

600

Foto: Robbin Norgren

”Invånare från samebyn Jijnjevaerie stod tysta i bakgrunden under invigningen.

– Vi är här för att ta avsked från våra marker som gått förlorade. Det här är ingen invigning för oss, det här är ett avslut, säger Lars Jon Persson.

Han berättar att marken nyttjats i flera generationer som betesmark för renar, men nu är de slut med det.

– Jag kan bara tala ur hjärtat och det känns som det är en begravning, säger han.” (Bild och citat ur Länstidningens artikel)

Bild från VK

Bild från VK

VK: ”Det var en sorg för samerna som var på plats under invigningen av vindkraftsparken utanför Östersund. Marie Persson, ledamot i Sametinget, berättar om hur det var.” Lyssna till henne här:

http://www.vk.se/1738920/tv-marie-persson-berattar-om-invigningen

Invigningen blev ett hån mot samer

VK: ”Med samiska kåtor, akrobater och dansband invigdes i går vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden utanför Östersund. Medan invigningen pågick stod samer på sidan och grät.”

http://www.vk.se/1738356/invigningen-blev-ett-han-mot-samer

SVT sameradion:   ”Jijnjievaerie sameby var på plats för att visa sin sorg över parkerna på deras betesmarker. 

– Känns inte bra, det är ett stort jippo. Jag har inga ord att  förklara hur jag känner, men det känns inte bra, säger Antaris Persson, renskötare i Jijnjevaerie sameby, till Sameradion & SVT Sápmi. ” Prejhta Persson berättar vidare:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6445125&playaudio=5728709

Uppdatering.Sametingets hemsida finns ett nytt inlägg från den 2 juni 2016: ”Sametinget fördömer den accelererande exploateringen.”  Läs mera här: https://www.sametinget.se/105953


Publicerat i SSVAB, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Vad alla bör känna till..

980

Svenska Kraftnät räknar med sex procent effektutnyttjandegrad, med vindkraft. För att täcka kärnkraftens 10 000 MW installerad effekt måste vi alltså bygga 150 000 MW vindkraft. Detta motsvarar 50 000 stycken 3 MWs vindkraftverk. Men på grund av vindkraftens korta livslängd behöver vi alltså nybygga 2 500 verk årligen enbart för att ersätta verk som faller för åldersstrecket. Men blåser det inte så spelar det ingen roll hur många snurror som byggs. Vindkraft är ju i stort sett meningslös eftersom det måste backas upp av 100 procent vattenkraft och enbart gör lönsamheten på vattenkraften lägre. I november gick chefen för svenska kraftnät Mikael Odenberg ut med att nätavgiften på el skall höjas 36 procent från och med förste februari. På grund av intermittent väderberoende elproduktion, det vill säga vindkraft, solkraft.

Kan vi inte uppfylla effektbehovet måste elintensiva företag flytta ut från landet. Vad tjänar vi med den gröna sörjan egentligen?

Investera i stället en del av subventionerna till vindkraft till att utveckla generation fyra kärnkraft. Då återvinner vi det kärnavfall vi har i dag. Ingen uran behöver brytas. Vi eldar vårt kärnavfall i 500 år.

Dan Bakkman
naturvän

I

Publicerat i Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Skarp kritik mot Sollefteå kommuns myndighetsutövning

Sollefteå kommuns förtroendeskadliga beteende i sin myndighetsutövning hör inte hemma i en rättsstat!

Trots flera påstötningar har inte Sollefteå kommun ännu besvarat det som framgår i nedanstående ärenden:

Sollefteå kommuns riskanalys avseende vindkraftverk på Stamåsen. Dnr: KS/134/2009

Enligt Boverkets Vindkraftshandbok (av januari 2009) sidorna 32 och 33 skall bland annat ”kommunerna ansvara för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras.”

”Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. En bedömning av verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem och att klara av is- och andra förhållanden som råder i kallt klimat måste också vägas in.”

Yrkan:

Undertecknade yrkar härmed, med stöd av ovanstående och med stöd av nedanstående rättsakter, att få en kopia på Sollefteå kommuns riskanalys inkl. riskbedömning avseende underlag för beslutet om godkännande av, att ändra höjden på vindkraftverken på Stamåsen från 170 meter till 220 meter. .

Rättsakter:

Förvaltningslag (1986:223) – Utdrag

Myndigheternas serviceskyldighet”

4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.

PROMEMORIAN Ds 2004:29

Direktivet om allmänhetens deltagande – Utdrag

Flera EG-rättsakter på miljöområdet innehåller bestämmelser om allmänhetens deltagande i beslutsprocesser. Deltagande i samband med tillståndsprocesser knutna till MKB-direktivet. Som ovan nämnts införs genom direktivet om allmänhetens deltagande ändringar och tillägg i två andra direktiv.

I MKB-direktivet införs en definition av ”allmänheten” (en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa). Dessutom införs en definition av ”den berörda allmänheten” (den del av allmänheten som berörs eller som kan bli berörd, eller som har ett intresse av tillståndsförfarandet,..) Definitionerna överensstämmer med Århuskonventionen.

Översiktsplanen och miljöbalken. Dnr: KS/22/2015

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. Plan och Bygglagen (PBL) och ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark och vattenområden kommer att tillgodoses (jfr 3 kap. 4 §). Översiktsplanen ger därmed vägledning om hur allmänna intressen ska beaktas i efterföljande planering. Även bedömningar som har skett enligt andra lagar vägleder och ger dessutom stöd för samordning (jfr 2 kap. 2 och 11 §§ och 3 kap. 2 § PBL samt 3 och 4 kap. MB, prop. 1997/98:90 s. 159). Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska inte tillämpas i PBL. Genom interna samråd i kommunen – och med länsstyrelsen under planprocessen – kan dock tillämpningen av hänsynsbestämmelserna i PBL samordnas med miljöbalkens hänsynskrav. Det är naturligt att bedömningarna anpassas till miljöbalkens praxis och kan säkerställa genomförandet av beslut enligt PBL, men också enligt andra s.k. sektorslagar. SOU 2013:34

Syftet med samrådet med medborgarna angavs till en början vara ett utbyte av information och synpunkter, vilket senare i samband med revideringen 1996 förtydligades och ändrades till att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan som skulle leda till ett ökat intresse för den fysiska planeringen hos allmänheten och en skärpning av kommunalpolitikernas uppmärksamhet när det gällde olika lokala opinionsyttringar. SOU 2013:34. Med anledning härav ställs följande frågor till Sollefteå kommun med anledning av det pågående arbetet med översiktsplanen.

Hur garanterar och säkerställer Sollefteå kommun enligt PBL med avseende på både allmänna och enskilda intressen:

– ett reellt medborgardeltagande och inflytande genom samråd, i både programskedet och i samband med översiktsplanens redovisning, som är av primärt intresse för att uppnå acceptans och legitimera för översiktsplanens beslutet?

– att skälig hänsyn tas till den enskildes intressen vid prövningen av olika frågor?

– att planarbetet inte är odemokratiskt och inte bara genom förfarandereglerna ger sken av att invånarna har ett stort inflytande?

– att inte planerings- och prövningsprocessen äventyrar rättssäkerheten?

– Vad är den juridiska definitionen av ”dialogmöten” enligt PBL?

– Vad är den legala skillnaden mellan ”dialogmöte(n)” och det juridiskt fastställda begreppet ”samrådsmöte(n)”?

Exempel på E-postmeddelanden vars mottagande bekräftats av Sollefteå kommun:

Sollefteå kommuns riskanalys avseende vindkraftverk på Stamåsen. E-post av 2015-12-22, 07:37 ”Har mottagit ditt mail och ärendet har diarienummer KS/134/2009.” / Ulla Johansson Kommunstyrelseförvaltningen”

Översiktsplanen och miljöbalken. E-post av 2016-01-20, 10:37 Jag skickade svar på ditt mail 2015-12-28 kl. 13:08 att skrivelsen var mottagen och var ärenderegistrerad på dnr KS/22/2015 och skickad till Lisbet Boman som arbetar med översiktsplanen.” / Ulla Johansson Kommunstyrelseförvaltningen

2016-04-18 – 11:21 ”Har skickat ditt mail vidare till Ulla Ullstein och Lisbet Boman som arbetar med dessa ärenden.” / Ulla Johansson Kommunstyrelseförvaltningen

/ Med vänlig hälsning, Claes-Erik Simonsbacka

Publicerat i Uncategorized | Etiketter | 2 kommentarer

Bullerkonsulterna uppger felaktiga bullernivåer

Nyligen ådömdes Eolus Vind AB en företagsbot om 200 000 kr för att medvetet har förträngt örn inom ett prospekteringsområde, men egentligen vilar konsultansvaret för denna bot å Naturcentrum AB, som inte drog de rätta slutsatserna av sin inventering.

Samma sakförhållanden i fråga om tjäder finns vad gäller andra prospekt där tjäderspillning finns men ingen funnen tjäder av den anledningen att fågelskådarbolaget åkt ut på platsen mitt på dagen medan tjädern spelar tidigt på morgonen.

( Not: Göran Rönnings rapport om vindkraftshotet mot tjäderpopulationen / Admin )

Landets famösa bullerkonsult i fråga om vindkraft finner i beräkningar jämt att bullernivån är lägre än 40,0 dB(A), dels med hjälp av sommarförhållanden, dagtid, som sig ger 1,5 dB(A) lägre bullernivå än nattetid, vintertid ger, dels med hjälp av felaktiga källbullernivåer, Tabell 1. Att lägga märkte till i fråga om Fredriksdal, som åskådliggörs i Tabell 1, är, att även med för låga källbullernivåer så får 8 bostäder högre bullernivå än 40,0 dB(A), om beräkningen görs för vinterförhållanden, nattetid.

Läs gärna även följande länkar som referenser:

http://www.nsk.se/2016/05/09/missade-ornar-far-bota/

http://www.smalandsdagblad.se/article/vindkraftbolag-lurat/?_ga=1.257246667.1902148206.1462822279

http://ext-dokument.lansstyrelsen.se/jonkoping/kontrollprogram_for_vindkraft/0682-81-009%20Rapport%20immission%202013-04-30.pdf

 

Tabell 1 – Källbullernivåer enligt bullerkonsult och certifierade (dB(A)).

Verkstyp Bullerkonsult Certifierade
Vestas V90 2 MW 102,9-103,9 104,0
WinWind 1 MW 102,0 104,0
SWT 2,3 MW 101 m 102,0-105,0 107,0
GE 1,6 MW 101,0-105,0 105,0

N.B. 1: Bullerkonsulten beräknar med nedställda verk, men nedställning sker nog inte i verkligheten eftersom denna inte kan kontrolleras av myndigheterna eller annan. 2: Bullerkonsulten uppger att beräkningen gäller medvind från alla håll men sedan ologiskt vindriktningsberoende källbullernivåer mellan 101,0 dB(A) och 105,0 dB(A).

Vänliga hälsningar / Kind regards Bertil ______________________________________________________________ Bertil Persson / Daggpilsgränd 23 / 233 63 Bara / Cell phone 00739 335111 / www.bertil-persson.se

 

Publicerat i Svensk vindkraft | Etiketter , , | Lämna en kommentar

MPD har tagit beslut om Ranasjöns vindkraftsprojekt

Beslutet om Ranasjöns vindkraftsprojekt i Forsnäs har nu kommit från Miljöprövningsnämnden. 40 vindkraftverk med en totalhöjd av 201 meter har fått tillstånd av MPD att sättas upp. Det har varit en lång kamp av ortsbor att förhindra detta vindkraftsprojekt. Men än är inte striden över. Beslutet kommer att överklagas.

Mer om Ranasjöprojektet finns att läsa på denna hemsida. Sök ”Ranasjö” i sökrutan eller klicka på taggen ”Ranasjö vk-projekt”.

Hela beslutet från MPD finns att läsa i ett par länkar nedan.

cjdcccab

ifcjhdbe

beslut Ranasjö

bilagor Ranasjö

Läs även Tara Britas inlägg på Röåns hemsida: http://roan.junselebyar.se/?p=2148

Publicerat i Svensk vindkraft | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Protester mot SSVAB:s nya vindkraftsbeslut och stora ljudstörningar

Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat

Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat. Foto Fredrik Alverland.BB

Sammanfattning av det som hänt från LT den 22 mars:

”Boende kring vindkraftsparkerna i gränstrakterna kring Strömsund, Ragunda och Sollefteå reagerar starkt över det buller de upplever. Protestlistor med namninsamlingar är inskickade till länsstyrelsen med krav på ny ljudutredning.

Det stora vindkraftsprojektet i områdena i de tre kommunernas gränstrakter kan komma att växa. LT har tidigare berättat att Statkraft SCA vill öka höjden på planerade vindkraftverk till 220 meter.

De aktuella verken gäller projektet Björkhöjden–Björkvattnet på mark i Ragunda och Sollefteås kommuner. Men Ragunda kommun sa nej till sådana planer i deras kommun, något som gjorde att Miljöprövningsdelegationen i Härnösand avslog energibolagets ansökan i december i fjol.

Läs mer: Stor vindpark fick nyligen nej till höjning

Så höga verk har även politikerna i Strömsunds kommun tidigare sagt blankt nej till men nu har man börjat titta på vilka effekter det skulle ge ur ett ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt perspektiv om Strömsund accepterar den höjden. Kommunalrådet Göran Bergström (S) berättade nyligen att kommunen skulle träffa byalag och boende för att diskutera läget.

Läs mer: (S) öppnar ny dialog om högre vindkraftverk i Strömsund

Efter att Statkraft fick nobben gällande högre verk överklagade de miljöprövningsdelegationens avslag till Mark- och miljödomstolen i Östersund. Resultatet blev att domstolen undanröjde tidigare beslut och skickade tillbaks ärendet till miljöprövningsdelegationen för förnyad handläggning. Kommunen kan inte säga nej till en högre höjd, resonerar domstolen, och därigenom stoppa en etablering eftersom man redan har godkänt att en vindkraftspark får byggas. Däremot kan de yttra sig om vad de tycker om höjden.

De boende som nu protesterar mot vindkraftverken bor i trakterna kring Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. De som skrivit på protesten underkänner energibolagets ljudmätningar och kräver nya eftersom de tycker att det låter för mycket redan i dag. Protestlistorna har skickats in till länsstyrelsen.”

Text: Catarina Montell, reporter Mittmedia


Tillägg 1: Frida Uebel, miljöhandläggare Länsstyrelsen Härnösand har den 19/4 svarat följande på protesten mot energibolagets nya ljudmätningar:  ”Länsstyrelsen kommer att skicka en skrivelse till SSVAB med anledning av de ljudmätningar och beräkningar som redovisats till oss. I skrivelsen kommer vi att ta ställning till om föreläggandet är uppfyllt samt om vi bedömer att föreskrivna ljudvillkor innehålls utifrån vad som redovisats i rapporten. I skrivelsen kommer vi också att ange om vi anser att det i dagsläget behövs ytterligare utredning av extern expertis utifrån den skrivelse ni skickat till oss. Ni kommer därför att få kopia på denna skrivelse. Målsättningen är att skicka skrivelsen nästa vecka.”

Läs också ”Öppet brev från Byalaget i Sörviken.

Tillägg 2. Sollefteå kommun har i vanlig ordning sagt ja och godkänt SSVAB:s ändringsansökan till högre vindkraftverk i Ögonfägnaden, Stamåsen och Bodhögarna. Och lokaltidningen TÅ Allehanda skriver som vanligt ingenting om vindkraftsprotesterna inom Sollefteå kn.. / Admin.


2016-04-22

ÖPPET BREV TILL KOMMUNSTYRELSEN I RAGUNDA OCH STRÖMSUNDS KOMMUN

Krav på återkallande av tillstånd för SSVAB:s vindkraftprojekt Bodhögarna i enlighet med Miljöbalken Kap 24 §3

Efter informationen att MPD inte kräver något besked om tillstyrkan från kommunen angående ändringstillstånd för parkerna Bodhögarna, Stamåsen och Ögonfägnaden vill vi anföra följande:

Vi vet nu mycket mer om vindkraftens påverkan på miljön än när tillståndet gavs, speciellt vad gäller störande ljud. Vi vet att störande ljud är någonting som alltid finns där det finns vindkraft. SSVAB låter antyda att det är något som kan åtgärdas genom trimning av anläggningarna. Det man från bolagets sida gjort i exempelvis Mörttjärnberget och Ögonfägnaden är att man lyckats eliminera de värsta störningarna men enligt byborna i Albacken, Fullsjön och Sörviken kvarstår det faktum att folk fortfarande störs. Det finns refererat i pressen från olika möten i länet som bekräftar detta förhållande. Mätningar måste ske både inom- och utomhus och genomföras av speciellt utbildad personal.

Att människor störs av vindkraft är inte på något sätt unikt. Under senare år har det inkommit en strid ström av rapporter till myndigheter i Sverige som redovisar att storskalig vindkraft orsakar svåra ljudstörningar. Situationen är densamma i andra länder där man har storskalig vindkraft. Detta har resulterat i en rad mycket omfattande, vetenskapliga studier för att försöka förstå varför. Man konstaterar att måttet dB(A) inte säger någonting om störningsgrad. Det beror på att ljud från vindkraftverken alstrar ett lågfrekvent ljud som varierar i styrka och som hörs företrädesvis på stora avstånd, 1km och mer. Det hörs inte sällan mer inomhus än utomhus och vissa personer säger att det ”känns i kroppen”. Detta tyder på att vi även har att göra med icke hörbara ljud (infraljud), För oss är det uppenbart att det är något som inte stämmer. I Miljökonsekvensbeskrivningen liknas det ljud som kommer att höras från ett vindkraftverk med hur ett kylskåp låter. Detta påstående kan vi nu med våra erfarenheter säga att det är en ren och skär lögn.

Beträffande infraljud så kan man inte utesluta att detta påverkar människors hälsa. Hälsoaspekter har också lyfts fram av läkare i Bräcke, Susanne Karling och Eje Åhlander. Att det kan finnas hälsoaspekter påvisas i en rad rapporter bl.a en mycket omfattande kanadensisk studie. i vilken en framstående svensk forskare, prof Kerstin Persson Waye, Göteborgs Universitet, deltagit. Energimyndigheten har tilldelat henne ett stort anslag för att studera sömnstörningar orsakade av vindkraftljud.

Ett annat projekt är tilldelat Conny Larsson, Uppsala Universitet för att studera hur vindkraftljud påverkar människors upplevelser. Artiklar från tyska läkarförbundet säger samma sak. Detta tyder på att man från myndigheterna har insett att det nu finns en rad problem med vindkraftens ljud.

Istället för att införa ett moratorium låter man nu tillståndsgivningen fortsätta ostört med resultat att ännu fler medborgare drabbas av kraftigt ljudstörda miljöer. Detta har redan föranlett ljudkänsliga personer att lämna sina hem.

Vi anser att tillståndet för Bodhögarna skall upphävas med hänvisning till att verkligheten inte alls stämmer med de beskrivningar som lämnats i MKB:n. Vi vill hänvisa till Miljöbalkens 24 Kap §3 som säger att:

Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken och förbjuda fortsatt verksamhet om den som sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna godkännandet eller villkoren.

Vi menar att företagen nu kryper bakom tillstånd tilldelade av myndigheter utan kunskap om dagens teknologi. Myndigheterna har blivit grundlurade av den snabba teknikutvecklingen. Naturvårdsverket har hamnat i en intressekonflikt genom att man dels skall stödja vindkraftsetablering, dels arbeta med att utföra krav med hänsyn till folkhälsan. Man har att hantera miljöfrågor och besitter därför rimligen inte kompetens att handlägga ett så tekniskt och läkarvetenskapligt komplicerat ärende som huvuduppgift.

Enligt Miljöbalken skall den som vill uppföra en anläggning efterlyda kap 2, 3§ som lyder:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Vi anser att SSVAB bryter mot denna paragraf i Miljöbalken. Idag finns både kunskap och erfarenheter som klart och tydligt påvisar att dagens praxis angående störande ljud inte är tillämplig. Praxis har inte uppdaterats med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen. Detta förhållande utnyttjas nu maximalt av företagen. Detta bör stoppas omgående.

Vi kräver nu att Strömsunds kommun mot bakgrund av de erfarenheter som nu erhållits, kräver att Miljöprövningsdelegationen upphäver SSVAB:s tillstånd för Bodhögarna. Ett beslut med denna inriktning visar att ni som kommun värnar om oss medborgare och vår livsmiljö.

/ Leif Frestadius, ordförande i Sörvikens byalag som för talan för bybor i Sörviken
Bybor från Färjsundet, Stamsele och Täxan
Bybor från Borgvattnet, Borgänge och Fullsjön

 

ljudkarta

Ljudkarta


 

Reportage i media. Stor oro inför SSVAB:s vindkraftsbeslut och ljudstörningar från redan etablerade vindkraftsverk: 

Stormöte i Görvik ÖP 22 april

”Vi jobbar intensivt med vindkraftsbullret” SSVAB svarar. ÖP 22 april.

Proteststorm i Albacken ÖP 19 april.

Hälsofaror med vindkraften lågfrekventa ljud. Distriktsläkare varnar. LT 18 april.

Ljud från vindkraft stör ortsbor. SVT 23 april

Besvikelse bland bybor efter vindkraftmöte i Strömsund P4 Jämtland 20 april

”Ett dovt brummande” – störda vindkraftsgrannar kräver inlösen av sina hus ÖP 18 april 

Bodhögarna

Bodhögarna

 

Publicerat i SSVAB, Svensk vindkraft | Etiketter , | 1 kommentar

Svensk Vindenergi vädjar till världsmarknaden

Branschorganisationen Svensk Vindenergi har förhoppningar om att svensk vindkraft ska bli lönsam och konkurrenskraftig i Europa. Vindindustrin har emellertid lämnat affärsmässigheten bakom sig och utvecklat bidragstillvänjning – men talar om miljö. Vår natur föröds av inbillade miljövänner och godtrogna politiker.

Svensk Vindenergis VD Charlotte Unger har nyligen publicerat sig i ÖstgötaCorrespondenten (“Subventionerna går till fossil energi“) samt GöteborgsPosten (“Det är lågpriskolet som hindrar satsning på förnybar el“). Enligt Unger är det den globala prisutvecklingen på kol och olja samt utsläppsrätter som är orsaken till de låga elpriserna, och i mindre grad den svenska vindkraftutbyggnaden. Tidigare var budskapet att konsumentpriserna sjunker tack vare vindkraften. Tiderna förändras.

Båda faktorerna pressar det svenska elpriset nedåt. De globala prisnivåerna kan vi inte göra mycket åt. Men vi kan avbryta vindkraftutbyggnaden, spara pengar och rädda naturen. Svensk elproduktion är koldioxidfri, vindkraftverken förutan.

Unger vill emellertid exportera el till Europa. Tankefiguren bygger på att svensk koldioxifri vindel kan försörja stora delar av Europa. Tankefelet däremot, består i att man utgått från en önskad verklighet – i stället för hur verkligheten är. Verkligheten är att fossilkraft är avsevärt billigare än vindkraft.

Ungers svar är en vädjan om högre priser på fossilenergi. Men det är nu inte svenska politiker som styr världen och bestämmer världsmarknadspriser på energi. Ungers höga fossilpriser förblir under överskådlig framtid en grön dröm, medan världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere. Det är verkligheten som räknas, inte drömmarna. Frågan om affärsmässighet och timing förefaller nu ointressant för de bidragstillvanda vindbolagen – subventioner är det intressanta. Så nu sitter de där med Svarte Petter och hoppas på räddning från politiken.

I höstas beslöt riksdagen om mycket kraftiga höjningar av subventioner till vindel genom elcertifikatsystemet. Gissar vi fel om vi antar att vindindustrin redan förbereder propåer om ytterligare höjningar och ambitionsökningar? Kommer riksdagspolitiker att gå på detta en gång till? Och vilka lokalpolitiker kommer att fortsätta drömma om storslagna förlustprojekt i en förödd hemkommun?

Jan Hedman
ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister
presstalesman Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

FSL:s hemsida: http://www.landskapsskydd.se/

Publicerat i FSL, Svensk vindkraft | 1 kommentar