Sollefteå kommun leder vindkraftsligan!

Mats Andersson foto

”Sollefteå är den kommun som har flest anläggningar (i Sverige), 99 stycken med en samlad effekt på 287200 kW. 83 av verken togs i drift under 2015. Ockelbo är den näst största vindkraftkommunen och Örnsköldsvik hamnar på tredje”

Om alla vk-projekt realiseras kommer Sollefteå kn ( < än 20.000 inv. ) att ha 25 % av alla vindkraftsetableringar i Sverige. Sollefteå kommuns natur kommer att ödeläggas av vindkraft.

Detta faktum är ingenting som får Sollefteå kommuns politiker att sova dåligt. De, med kommunordförande Lassen (s) i spetsen, är glada för att de fått en verklig chans att sätta Sollefteå kn på kartan. Kommunen leder ju vindkraftsligan i Sverige!

Eller som en utomkommunpolitiker skriver: – ”Sollefteå kn har svenskt rekord i landskapsskövling och korkade politiker.”

”Ny teknik” skriver: http://www.nyteknik.se/energi/de-har-flest-vindkraftverk-i-sverige-6778056 :

”214 nya vindkraftverk togs i drift i Sverige förra året. Totalt finns nu 3174 verk med den samlade effekten 6 GW.

Sollefteå är den kommun som har flest anläggningar, 99 stycken med en samlad effekt på 287200 kW. 83 av verken togs i drift under 2015. Ockelbo är den näst största vindkraftkommunen och Örnsköldsvik hamnar på tredje plats.

Det är dock långt ifrån alla kommuner i Sverige som har vindkraft. Sådan finns i 176 kommuner men 114 saknar fortfarande anläggningar.

Av storstadskommunerna hamnar Malmö på plats 13 med 51 vindkraftverk på sammanlagt 114443 kW. Göteborg får plats 95 med 12 anläggningar på 10825 kW. Stockholm hör till en av kommuner som saknar vindkraft enligt Energimyndighetens statistik som omfattar vindkraftverk som erhåller elcertifikat eller ursprungsgarantier.

Mer statistik om vindkraft på Energimyndighetens webbplats. ”

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

Miljöförstöring utan folkligt stöd

003

Insändare i TÅ Allehanda den 10 sept. 2016. Av Per Fahlén Resele.

http://www.allehanda.se/opinion/insandare/kritisk-rost-sollefteas-vindkraftsutbyggnad-ar-miljoforstoring-utan-lokalt-folkligt-stod

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

KS i Sollefteå säger ja till ny vindkraft i Helgum

600

Så här kommer vindkraftverken att synas från Gransjö, Helgum. Enetjärn Natur AB

Galenskapen i Sollefteå kommun fortsätter.

KS i Sollefteå säger ja till ny vindkraft i Helgum.

Kraftö Vind AB vill bygga 27 vindkraftverk i Finnåberg, som ligger cirka sex kilometer väster om Långsele på gränsen mellan Sollefteå kommun och Ragunda. Av de planerade 27 vindkraftverken ligger 24 inom Sollefteå kommun och de resterande tre inne på Ragundasidan.” Läs mera här.

”– Visst blir det konsekvenser, det blir det alltid. Men vi tycker att det blir rimliga konsekvenser säger E. Lassen.” Så talar en okunnig och aningslös kommunordförande.

Läs även detta:

http://www.pt.se/nyheter/arvidsjaur/krafto-vind-ekonomiskt-kraftlost-bolag-9290531.aspx

http://www.gd.se/gastrikland/gavle/misstankt-ranpilot-delagare-i-vindkraftsbolag

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | 1 kommentar

”Vindval” stoppar forskningsrapport om vindkraftens effekt på renskötseln.

1200

”När ska forskning publiceras?

Det har under flera år pågått forskning, bedriven av bland annat SLU, gällande vindkraftens effekter på renar och renskötsel. Den senaste rapporten som skulle publiceras av Vindval (ett kunskapssamarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten) stoppades. Rapporten har nu i stället publicerats i SLU:s rapportserie.

SSR (Svenska Samernas Riksförbund. Admin not.)  har under sin årliga sameby ordförandekonferens uppmärksammat detta och funnit flertalet allvarliga brister i hur ärendet hanterats. Mot bakgrund av detta har SSR tillsammans med samebyordförandena samt representanter i SSR:s markanvändningsgrupp beslutat att tillskriva ledingen för berörda myndigheter.

Brevet bifogas här: vindval

Ytterligare information kontakta

Verksamhetschef Jenny Wik Karlsson, 072-202 12 00 ”

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vindkraftens bullermattor plågar landsbygdens invånare

 

lufthav

Undertecknad har under många år studerat konsekvenserna av den pågående intensiva utbyggnaden av vindkraft och dess konsekvenser för landsbygdens invånare. Jag trodde i min enfald att nya kunskaper och erfarenheter skulle påverka regelverk och praxis när det gäller den dominerande negativa effekten av vindkraft nämligen störande ljud ( buller). Så är inte fallet. Myndigheter och domstolar som är involverade i tillståndsprocesserna verkar vara helt oemottagliga till något som skulle negativt påverka utbyggnad av vindkraft. Det ger därmed vindkraftsföretagen en frisedel att bryta mot Miljöbalkens hänsynsparagraf (Kap2 2§) som säger att ” Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet”

I takt med fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft ökar strömmen av rapporter om störande ljud. Detta är inte bara ett nationellt problem utan numera även ett globalt. Över hela världen upplever närboende till vindkraft att deras livsmiljö blir avsevärt försämrad. I vad mån ljud från vindkraft påverkar djurs beteende är inte helt klarlagt men vi vet att djurens hörsel är mera känslig än människans. Man kan befara långtidseffekter av ljudstörningar i annars tysta miljöer.

Det som besvärar människor mest är ett ljud som varierar i styrka, är lågfrekvent och att det hörs mest under kvällar, nätter och morgnar. Detta under en period av dygnet när man vill avnjuta tillvaron i stillhet, umgås med andra och vila ut. Detta förhållande kan förklaras med utifrån förhållanden i luften med temperaturer och vindstyrkor under olika delar av dygnet. Ljudet är lågfrekvent och liknas med ljudet från flygplan som aldrig lyfter från startplattan. Ibland hörs detta ljud mer inomhus vilket förklaras av att lågfrekvent ljud inte dämpas av väggar. Rapporter säger också att det känns i kroppen vilket tyder på att ljudet även innehåller komponenter med mycket låg frekvens s.k. infraljud. Vissa personer får även fysiska problem av denna ljudtyp.

Den miljöstörning som uppkommer till följd av storskalig vindkraft är av en helt annan omfattning än den som förespeglas i de miljökonsekvensbeskrivningar som accepteras av myndigheter och miljödomstolar. Tillstånd utdelas nu till nu projektörer på basis av regelverk och praxis som är relaterade till förhållandevis små vindkraftverk i flacka landskap. Idag byggs vindkraftverk som är 5-10 ggr större i effekt och 4-6 ggr högre än för vilka praxis och regelverk är en gång fastställdes. Dessutom placeras numera vindkraftverk i komplexa miljöer med kuperad skogbeklädd terräng samt med stora variationer i klimat. Dagens stora vindkraftverk alstrar ett helt annorlunda ljud än små vindkraftverk. Den snabba teknikutvecklingen har med andra ord resulterat i att drifttillstånd ges på helt felaktiga grunder om man relaterar dem till Miljöbalkens krav.

Dagens praxis är hänförlig till att rotorbladen alstrar ett högfrekvent ljud när luften lämnar bakkanten. Detta ljud dämpas mycket snabbt och inom ett par kilometer är det inte hörbart. Det är därför man inte hör särskilt mycket ljud nära vindkraftverken. Dagens stora vindkraftverk alstrar förutom ovannämnda ljud ett lågfrekvent ljud som uppkommer genom att luftens sätts i rörelse i form av mycket stora virvlar. Dessa uppfattas som ljud först på stora avstånd, upp till 5 kilometer och mer. Ljudstyrkan är inte hög med ljudtypen är synnerligen störande genom att den varierar i styrka med ca 1 sekunds intervall.

Det är väl känt från forskningen att det mått som nu används, ekvivalent ljudnivå uttryckt i decibel A mätt som medelvärde under 10 minuter, är olämpligt som mått på störningsgrad för lågfrekvent ljud vars styrka varierar på detta sätt. Andelen lågfrekvent ljud har ökat med storleken på vindkraftverken. Myndigheterna är medvetna om detta förhållande men vidtar inga åtgärder.

När det gäller störningar från lågfrekvent ljud så tillämpas sedan en tid tillbaka Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus ( FoHMFS 2014:13). Dessa råd saknar helt vetenskapligt stöd vilket man annars anför som ett skäl att inte beakta olika resultat. Det är allmänt accepterat att ljud från vindkraftverk är olikt många andra ljud genom att dess styrka varierar på sekundnivå ( amplitudmodulerat). Man kan därför inte utan särskilda studier fastställa samband. I detta fall saknas sådana studier vilket framgår av mailkorrespondens med professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs Universitet samt Patrik Hultstrand vid Folkhälsomyndigheten. I andra fall när det finns vetenskapliga studier vars resultat skulle kunna negativt påverka etablering av vindkraft så får man höra av exempelvis Joakim Kruse vid Miljöprövningsdelegationen i Härnösand att man kan inte förlita sig på en enstaka studie. Vi frågar oss när kan man då applicera ny kunskap och nya erfarenheter? När man byggt färdigt? Denna fråga har en etisk dimension. Myndigheter och projektörer fortsätter att tillämpa en praxis som är överspelad av teknikutvecklingen inom vindkraften.

På olika sätt försätter myndigheter såsom Energimyndigheten forskare i ett dilemma när man tilldelar medel för fortsatta studier inom områden inom vilka det finns problem kopplade till vindkraftens störande ljud. På så sätt fördröjs en anpassning av praxis och regelverk till verkligheten. Offren för denna taktik är landsbygdens folk och andra levande väsen. Denna taktik är utstuderad och medför att projektörer kan fortsätta med etablering av storskalig vindkraft trots man med detta tillåts bryta mot Miljöbalken. Ett antal företagskonsulter lever i symbios med branschen vilket komplicerar bilden ytterligare. Forskare, konsulter och projektörer är därmed intimt kopplade till en strategi som bereder väg för en fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft trots uppenbara brister i praxis och regelverk rörande krav på störande ljud.

Jag kräver med hänvisning till ovanstående att ett moratorium omedelbart införs varunder

– en noggrann sociologisk studie genomförs för att kartlägga samband mellan lågfrekvent amplitudmodulerat ljud och störningsgrad

– ett till verkligheten anpassat regelverk utvecklas på basis av ovannämnda studie

– en studie genomförs för att skapa förståelse för hur man kan reducera förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud

Åke Wikström
062310417@telia.com

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | 7 kommentarer

Är juniöverenskommelsen om energin hållbar?

I Sundsvalls tidning finns en ny debattartikel i FSL:s meningsutbyte med Svensk Vindenergi:

”Juniöverenskommelsen om energin och decemberöverenskommelsen om minoritetsregeringar hade det gemensamt att de omfattade en till synes trygg riksdagsmajoritet, att de var/är blocköverskridande, att de förväntades hålla i vart fall två mandatperioder, och de presenterades som en vinst för förnuftet och den rationella svenska samarbetsandan. Rent av den svenska modellen.

Inom nio månaders tid behövdes en nysning från Kristdemokraterna för att decemberöverenskommelsen skulle falla på en eftermiddag.

Med juniöverenskommelsen har M och KD akut räddat livet på kärnkraften genom att motvilligt böja sig för MP:s krav på höga vindkraftsubventioner. Men vad händer om kärnkraftens vänner – M, L, KD och SD – skulle vara i majoritet efter valet 2018?

Och någon nyser?

Inom nio månaders tid behövdes en nysning från Kristdemokraterna för att decemberöverenskommelsen skulle falla på en eftermiddag.

Med juniöverenskommelsen har M och KD akut räddat livet på kärnkraften genom att motvilligt böja sig för MP:s krav på höga vindkraftsubventioner. Men vad händer om kärnkraftens vänner – M, L, KD och SD – skulle vara i majoritet efter valet 2018?

Och någon nyser?”

 

Jan Hedman

Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Hemsida: http://www.landskapsskydd.se/

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vindkraftsbuller skapar ohälsa – när ska kunskapen tas på allvar?

Wasabladet 10.6.2016

13575992_1086904464731788_4629202807676828414_o

Publicerat i Svensk vindkraft, Vindkrafts och hälsa | 2 kommentarer

Den nya översiktsplanen i Sollefteå kommun

 

Nävertjärn Glenn

Foto: Janne Sjödin

Alldeles för sent har arbetet påbörjats med en ny översiktsplan i kommunen. Den gamla och inaktuella ÖP:n är från 1990, dvs 26 år (!) gammal.

Översiktsplanen bör uppdateras /förnyas varje mandatperiod, helst oftare. Översiktsplanen är kommunens viktigaste styrande dokument och är vägledande för all fysisk planering av och i miljön.  I Sollefteås socialdemokratiskt styrda kommun har  uppdateringarna underlåtits under mer än ett kvarts sekel!

Beslutet om en ny ÖP kom hösten 2012 och arbetet med den har nu äntligen kommit igång. På kommunens hemsida finns just nu information om nya ”samrådsmöten”:

”Arbetet med en ny översiktsplan pågår och involverar hela kommunens verksamheter. Vi vill ha en så bred och öppen dialog som möjligt när vi arbetar med den nya översiktsplanen.

Samrådsmöten för allmänheten med presentation av översiktsplanens olika delar hålls enligt följande:

Tid Plats
2016-08-09, 18.30 – 20.30 Ramsele, Faxen
2016-08-11, 18.30 – 20.30 Junsele, Forum
2016-08-17, 18.30 – 20.30 Långsele, Kyrkans samlingssal
2016-08-18, 18.30 – 20.30 Näsåker, Markusgården
2016-08-22, 18.30 – 20.30 Sollefteå, Hullsta Gård
2016-08-25, 18.30 – 20.30 Boteå-Kalknäs-Undrom, Sunnersta Folkets Hus”

kommunens hemsida finns även utlagt några filer med Sollefteå kommuns övergripande ställningstaganden för den nya översiktsplanen. Kommunen fortsätter att ha en generös inställning till vindkraft i kommunen även i framtiden. Det är en mycket sorglig läsning.   Den rika och unika natur som finns i Sollefteå kommun ska offras för en kortsiktig, oekonomisk och förödande energikälla för natur, djur och människor.

Så här står det i Sollefteå kommuns övergripande ställningstagande för vindkraft fram till 2030:

• ”Andelen förnybar energi fortsätter att öka
• Elförsörjningen är tryggad bland annat genom
att väsentliga delar av distributionsnätet är markförlagt.
• Vindbruk är en förnybar och långsiktigt hållbar
areell näring. Kommunen är positiv till etablering
i utpekade områden.
• Områden som undantas från storskaligt vindbruk
pekas ut i översiktsplanen, se bilagd
kommunkarta.
• Områden som tidigare pekats ut kvarstår, se
Vindbruksplan 2008.
*I kommunen finns numera 7 områden för riksintresse
vindbruk (Energimyndigheten beslutade
2013-12-16 uppdatera områden för riksintresse
vindbruk). I Fördjupad översiktsplan Vindbruk i
Sollefteå kommun anges de tidigare 8 områdena.
• Kommunen anser att Statens energimyndighet
bör peka ut stamnätet för eldistribution som
riksintresse. I avsaknad av ett sådant beslut har
kommunen gjort bedömningen att stamnätet för
elförsörjning med 400 kV och 220 kV ledningar/
kablar inkl. transformator ska betraktas som
ett riksintresse i planeringsammanhang.”

Uppdatering: Konsultbolaget Callunas rapport om kommunens förslag på ny ÖP:

Calluna. MKB+ÖP+Sollefteå+samråd_original_kompr

Publicerat i Svensk vindkraft | Etiketter , , | 7 kommentarer

MMD:s domslut av Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri

Stugusjön

Igår kom domen från Mark- och miljödomstolen ang. Fängsjö/Storsjöhöjden vindkraftsprojekt i Näsåker. Domen läggs ut i sin helhet här.

Att minska konsekvenserna för renskötseln har fått en stor betydelse i hela domslutet. Vi anser att MMD med rätta tagit hänsyn till samebyarnas krav och rätt till att bevara och fortsätta idka renskötsel på sitt stora renskötselområde i Fängsjö/Storsjöhöjden. Eller som en av samebyarnas ordförande kommenterade domslutet:  – ”en halv seger.” 🙂

Storsjöhöjden har undantagits från vkv  (32 vkv) för att skydda renskötselområdet från två närliggande projektområden (Fängsjön och Storsjöhöjden) . Tyvärr blev det på bekostnad av ett ökat antal vindkraftverk i Fängsjö-området; från 81 till 98 vkv.   MMD beslutade att ytterligare 17 vkv får sättas upp på ett område nära fritidsbyn Fängsjö, ett område som tidigare undantagits av MPD pga många kungsörn-observationer.  Detta är inte rimligt eller rätt.

De stora natur- och fritidsvärdena i Fängsjö-området har dessvärre inte varit lika betydelsefulla i domen. De många iakttagelserna av rovfågel i hela området tas ringa hänsyn till i domen.  Hela Fängsjö-området är det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Till hösten ska ett stort naturreservat vara klart att invigas runt Nävernäsan – detta nämns inte i domen. Har detta projekt avbrutits? ( Uppdatering: Har varit i kontakt med reservats-ansvarig  på Länsstyrelsen. Planerna på reservatet fortsätter och påverkas inte av vindkraftsplanerna. )

Samebyarna bröt samexistensavtalet med vindbolaget Forsca förra året därför att flertal sakförhållanden ändrats sedan avtalet skrevs. Samebyarna vill att området ska fortsätta vara ett genuint renskötselområde utan vindkraftverk.

Dessutom – eftersom samebyarna bröt samexistensavtalet med Forsca finns grunden till Kommunfullmäktiges ställningstagande (ja till vk-projektet) inte längre kvar. Kommunfullmäktiges beslut bör rivas upp.

Kontakter kommer att tas med samebyarna, Länsstyrelsen och ÅOF. Vi räknar med att domen kommer att överklagas av alla parter till MMÖD.

MMD:s dom:     Östersunds TR M 1775-15 Dom 2016-06-30

Reportage i TÅ Allehanda 2/7 http://www.allehanda.se/vasternorrland/solleftea/vindkraftverk-i-fangsjon-men-inga-pa-storsjohojden-det-ar-en-halv-seger

Sammandrag av domslutet:

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM
2016-06-30
M 1775-15

Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. ( MPD: Beslut-Fängsjö-storsjöhöjden   Bilagor: bilagor-Fängsjö-Storsjöhöjden / admin)

2. Mark- och miljödomstolen ändrar miljöprövningsdelegationens beslut i tillståndsdelen avseende antal vindkraftverk, vägar och luftledningar enligt följande
– Tillståndet omfattar uppförande och drift av maximalt 98 vindkraftverk i projektområdet Fängsjön.
– 17 vindkraftverk, luftledningar och vägar får anläggas i projektområde D. (se karta nedan./admin)

– Vindkraftverk, luftledningar och vägar får inte anläggas i projektområdet Storsjöhöjden.

3. Mark- och miljödomstolen ändrar villkor 23 i beslutet till följande lydelse:

23. Bolaget ska i samråd med samebyarna uppföra och bekosta
– tre renhagar med tillhörande anläggningar för förvaring av foder utmed flyttleder i området eller dess närhet inom den antagna störningszonen,
– två renvaktarstugor med lämplig placering i landskapet i anslutning till vindkraftanläggningarna och ställa dessa till samebyarnas disposition,
– GPS-märkning av upp till 300 renar för högst 500 000 kronor innan anläggningsarbetena påbörjas.
Åtgärderna ska fördelas mellan de berörda samebyarna Voernese och Vilhelmina södra på sätt som samebyarmas företrädare gemensamt ska meddela Bolaget. Om samebyarna inte gemensamt anger någon fördelning har Bolaget rätt att med befriande verkan fördela åtgärderna med hälften till respektive sameby. Innan en sådan fördelning sker ska samebyarnas företrädare av Bolaget påminnas om att besked om fördelning ska redovisas till Bolaget.

4. Mark- och miljödomstolen ändrar giltighetstiden i beslutet till följande.
Tillståndet gäller i 35 år från lagakraftvunnet avgörande.

5. Mark- och miljödomstolen ändrar igångsättningstiden i beslutet till följande. Verksamheten ska ha satts igång senast 10 år från lagakraftvunnet avgörande.

6. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.

7. I övrigt gäller miljöprövningsdelegationens beslut.

001

Publicerat i FORSCA, Svensk vindkraft | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vindkraft – en investering med hög politisk risk

61beb1fe-2cfd-4124-b6e1-8dbe8a493730

Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel en europeisk pensionsfond – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik?

Läs Föreningen Svenskt Landskapsskydds debattartikel på dagens SvD debatt
http://www.svd.se/vindkraft-en-investering-med-hog-politisk-risk/i/senaste

I oktober 2015 beslutade riksdagen om den 60-procentiga subventionshöjning som vindindustrin nu behöver för sin räddning. Alla partier utom Sverigedemokraterna slöt upp, även om stödet internt i flera partier var skakigt. Knappt hade bläcket torkat på riksdagsprotokollet, innan vindindustrin började argumentera för ytterligare höjningar.

Förra fredagens energiöverenskommelse växlar kärnkraft utan effektskatt, i utbyte mot ännu en kraftig subventionshöjning till vindkraft.

När dammet lagt sig kommer höjningen att vara kontroversiell. Många menar att vindkraftssubventioner genom de så kallade elcertifikaten nu gjort sitt, till exempel elcertifikatsystemets upphovsman (Second Opinion 2015-09-04). Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott liksom Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, vill avsluta certifikaten. Även SD vill avveckla subventionssystemet, och Liberalerna motsätter sig nu nya elcertifikat efter 2020.

MP räknar nu med att subventionerad svensk koldioxfri vindel ska försörja delar av Europa. Men verkligheten är att fossilkraft säljs avsevärt billigare än osubventionerad vindkraft under överskådlig tid framöver, och det är inte svenska politiker som bestämmer detta. Världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere, och det är verkligheten som räknas – inte drömmarna. Vem räknar med europeisk solidaritet i frågan?

I verkligheten bygger vi vindkraft för att sälja kraftigt subventionerad förlust-el. Vindbolagen försöker nu sälja ut sina förlustbringande vindkraftverk, för att koncentrera sig på projektering/byggnation, och riktar sig särskilt till köpare som kommuner, landsting och pensionsfonder. Till dig och mig.

Kan vi ta för givet att efter valet 2018 kommer den politiska majoriteten att troget försvara vindkraftssubventionerna allt medan förlusterna fortsätter – likt varvsstödet på 70-talet? Decemberöverenskommelsen höll mindre än ett år. MP menar nu att 2040 ska vi ha 100 procent förnybart, medan M hävdar att kärnkraften kan fortsätta utan tidsbegränsning. När spricker bubblan?

Följdfråga: Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel europeiska pensionsfonder – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik? Hänger investeringens avkastning på en politisk spekulation i att subventionspolitiken fortsätter? Kan den i annat fall – liksom kolgruvor – rentav närma sig ”stranded assets” ?

Osannolika resonemang? Tja…. hur skulle du vilja satsa dina egna sparpengar?

Jan Hedman

ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Henrik Wachtmeister

presstalesman för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 

Publicerat i FSL, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar