Hur man kan gå vidare med överklagan till EU

19-11-2017

Krav att ställa vid varje domstolsbeslut i frågor om tillstånd för vindkraftverk.

Härmed begär klagande att beslutet/domen lämnar en klar redogörelse om hur beslutet grundas i uppfyllande av följande lagliga krav:

1 I Miljöbalken
1 kap, 1 § särskilt med avseende på punkterna 1-5, 6 kap 4 §, 17 kap 6 §.
Denna begärda redogörelse skall bl.a. innehålla domstolens svar på frågan
hur maskinerna skyddar människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter,
hur maskinerna skyddar och vårdar värdefulla natur- och kulturmiljöer,
hur maskinerna bevarar den biologiska mångfalden?

2 Aarhuskonventionen
angående lämnad information till berörd allmänhet, deltagande i beslutsprocessen för berörd allmänhet och rättslig prövning ifrån politik obunden domstol.

3 Maskindirektivet
särskilt med avseende på Artikel 11 Skyddsklausul och 16 CE-märkning av maskinen på uppställningsplatsen.

Dessutom bör klagande alltid begära en redogörelse för hur den rättsliga prövningen har grundats i påståenden att uppförandet av vindkraftverk i Sverige medför stor samhällsnytta.
Dessutom bör klagande alltid begära en redogörelse för hur riksdagsbeslutet 2009 ang. utbyggnaden av vindkraftverk har uppfyllt den enda i riksdagsbeslutet angivna grunden att genom utbyggnaden minska landets utsläpp av CO2.
Eftersom Sverige inte tillverkar el i kolkraftverk kan el från vindkraftverk inte ersätta och minska landets utsläpp av CO2

Naturligtvis kommer domstolarna att inte kunna svara på dessa begäran men tillstyrker domstolen trots det utbyggnaden bör klagande lämna in en klagan till Europadomstolen med hänvisning att beslutet strider mot konventionen om de mänskliga rättigheterna, rättsstatprincipen. Denna klagan måste lämnas snarast efter slutlig dom/beslut i miljööverdomstolen.

Rättsstatsprincipen
Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt till en rättvis och offentlig prövning inför en opartisk och självständig domare.
Utan möjlighet att anmäla övergrepp och få dem prövade i domstol blir den enskildas rättigheter inte mycket värda. Enligt artikel 8 och artikel 14 i konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna och artikel 6 och artikel 13 i Europakonventionen har alla rätt att få sin sak prövad inom rimlig tid och inför en opartisk domstol.
Observera att den svenska länsstyrelsen inte uppfyller kravet på opartisk domstol eftersom länsstyrelserna är regeringens förlängda arm och är skyldiga att lyda regeringsdirektiv.
Märk också att miljödomstolarna inte gör sakliga prövningar eller utredningar utan godtar länsstyrelserna prövningar och utredningar. Därför följer miljödomstolarna oftast länsstyrelsernas beslut.
Märk också det mycket ringa antal tjänstemän som deltar i den rättsliga prövningen och aldrig några politiker när det som vanligt är en enda tjänsteman i kommunen som ger klartecken för utbyggnaden och sällan hela kommunfullmäktige. Så beslutar fem personer, två tjänstemän på länsstyrelsen och tre tjänstemän i domstol, om att skada natur och tusentals människors hälsa.

B.Stymer
valab@helgaro-liv.se

Vem äger Salsjö och Ranasjö vindindustrier?

Det verkar som att Salsjö och Ranasjö vindindustrier nu ägs av det danska bolaget WindSpace. Ägs och ägs, förresten????? Vad vet vi om formerna och graden av detta ägande?  Ingenting. De, som drabbas av vindindustrialiseringarna, har ju inte rätt att få reda på till vem dom och deras omgivningar säljs ut och efter vad som nu framgår inte heller vem/vilka/vad som ”äger” dem i detta skede, när Ranasjö ännu ej nått vägs ände. Dom flesta tror väl att det fortfarande är Flodin, som ”äger” dessa groteska svenska landgrabbingexempel men om man går in på Windspaces hemsida  så ser man att där finns förutom Storbrännkullen, Isbillen-Kullmyran, Nallkullen, och Björkvattnet även Salsjö och Ranasjö.

 Ranasjö och Salsjö är till skillnad från de övriga på kartbilden markerade med en grön symbol, ett grönt öppet hänglås, och det betyder att dessa projekt fortfarande är öppna för investeringar, vilket väl indikerar att det inte finns full finansiell täckning för dem ännu. (med reservation för att jag ej vet när denna sida senast uppdaterades). Kanske litet hoppfull information i alla fall.

F.ö. är detta en hemsida som formligen vältrar sig i tillfredsställelse över de fantastiska förutsättningar som vårt Sverige erbjuder hugade exploatörer.

/Tarabrita

http://roan.junselebyar.se/?p=2348

 

Tänk er för, markägare – ni riskerar miljonkostnader om ni tar emot vindkraftverk

Dagens insändare i TÅ Allehanda:

Tillstånden för de flesta beslutade vindkraftsprojekten i Sollefteå kommun håller på att avgöras i domstolsprocesser. En sak som tyvärr sällan diskuteras är ansvaret för återställandet, när ett vindkraftverk har tjänat ut efter 15-20 år.

Vilket ansvar har den private markägaren för återställningen och saneringen? Många privata markägare har arrenderat ut mark till vindkraftsbolagen – men hur ser avtalen egentligen ut? Så här säger miljökonsulten Martin Atterby.

Atterby skrev en rapport på uppdrag av Energimyndigheten år 2008, där han bland annat pekade på att staten måste ta ett större ansvar och ställa högre krav på vindkraftsbolagen. Atterby menar att systemet inte fungerar. Tyvärr väckte rapporten ingen större uppmärksamhet.

”När vi var klara med den lades den tyvärr i en skrivbordslåda”, konstaterar han. ”Man ser ansvarstaganden när det gäller nedmontering som en kostnad och någon måste stå för den. Då vill man inte flagga för det i onödan, man vill istället främja vindkraftsutbyggnaden. Man vill inte stå i vägen för den gröna ekonomin.”

■■ DEBATT: Skeptisk till Kabeko Krafts mätningar: ”Rena blåsningen att satsa på olönsam vindkraft”

Atterby beskriver vidare att det för många privata markägare kan bli en riktig en riktig kalldusch om vindkraftsbolaget går i konkurs. Bara att frakta bort fundamenten kan kosta miljoner i avgifter. Men om detta faktum talar operatörer och myndigheter tyst.

Några kommuner har svarat att de inte ser det som sitt ansvar. De säger att de monterar ned vindkraftverken och skickar räkningen till markägaren – och så är problemet ur världen.

De personer som drabbas blir förvånade när de får veta att de har den här skyldigheten. Det kan innebära en svår konkurs för markägaren.

Reglementet säger att när en vindkraftsoperatör söker byggnadstillstånd för att bygga vindkraftverk ska Miljöprövningsdelegationen, MPD, meddela vindbolaget hur mycket som ska sättas av för eventuella återställningskostnader. På vissa ställen gör man så, därför att MPD ställt de kraven.

”Men i de flesta län gör man det inte, man vill främja en vindkraftutveckling och är därför generös och inte så hård med den delen”, enligt Atterby. Man låter någon annan betala helt enkelt.

■■ DEBATT: Kritisk röst om Sollefteås vindkraftsutbyggnad: ”Kommunen exploaterar det mesta som går”

Atterby informerar vidare om att operatören i vissa fall får avsätta 200 000 kronor per vindkraftverk.

Men kostnaderna handlar istället om miljoner. Om operatören går i konkurs måste någon annan träda in. Där är lagstiftningen solklar. Det är markägaren som arrenderar ut marken som är ansvarig för saneringen. Och det kan bli en dyrbar kostnad. Det kanske är okey om markägaren är en kommun, Svenska kyrkan eller ett skogsbolag som SCA.

Men är markägaren en privatperson kan det bli fråga om personlig konkurs.

Markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsoperatörer riskerar att bli rejält blåsta. De riskerar att få stå för hela nedmonteringskostnaden, om exempelvis vindkraftbolaget säljs till ett utländskt bolag som är ganska vanligt idag, går i konkurs eller saknar pengar. Detta informerar varken myndigheter eller operatörer markägarna om.

/ Anita Berglund

Mer om avveckling av vindkraft.

MMÖD avslog prövningsrätt för Vabergets vindkraftsprojekt.

Information ang. Vabergets vindkraftsprojekt.

MMD:s dom att 29 vkv får byggas på Vaberget står fast. Ingen prövningsrätt beviljades i MMÖD.

Så här skriver Per Fahlén, ombud för Vabergets klaganden:
”MMD beslutade, utan stöd i lagen, att vi inte fick gå vidare till MMÖD. Sedan överklagade vi beslutet om att inte få överklaga (sic!). Efter ett tag damp plötslig ner en bunt papper från Svea Hovrätt och då hade MMD överfört ärendet dit utan att vi var informerade. Det som nu hänt är att Svea Hovrätt, utan motivering, bestämt att vi inte får gå vidare till MMÖD.”

 89 berörda personer har överklagat utan gehör. Ett stort naturområde drabbas av naturförstörelse och många boenden och fritidsboenden får sin boendemiljö förstörd.

Det är så sorgligt och beklagligt…