Vindkraftens bullermattor plågar landsbygdens invånare

 

lufthav

Undertecknad har under många år studerat konsekvenserna av den pågående intensiva utbyggnaden av vindkraft och dess konsekvenser för landsbygdens invånare. Jag trodde i min enfald att nya kunskaper och erfarenheter skulle påverka regelverk och praxis när det gäller den dominerande negativa effekten av vindkraft nämligen störande ljud ( buller). Så är inte fallet. Myndigheter och domstolar som är involverade i tillståndsprocesserna verkar vara helt oemottagliga till något som skulle negativt påverka utbyggnad av vindkraft. Det ger därmed vindkraftsföretagen en frisedel att bryta mot Miljöbalkens hänsynsparagraf (Kap2 2§) som säger att ” Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet”

I takt med fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft ökar strömmen av rapporter om störande ljud. Detta är inte bara ett nationellt problem utan numera även ett globalt. Över hela världen upplever närboende till vindkraft att deras livsmiljö blir avsevärt försämrad. I vad mån ljud från vindkraft påverkar djurs beteende är inte helt klarlagt men vi vet att djurens hörsel är mera känslig än människans. Man kan befara långtidseffekter av ljudstörningar i annars tysta miljöer.

Det som besvärar människor mest är ett ljud som varierar i styrka, är lågfrekvent och att det hörs mest under kvällar, nätter och morgnar. Detta under en period av dygnet när man vill avnjuta tillvaron i stillhet, umgås med andra och vila ut. Detta förhållande kan förklaras med utifrån förhållanden i luften med temperaturer och vindstyrkor under olika delar av dygnet. Ljudet är lågfrekvent och liknas med ljudet från flygplan som aldrig lyfter från startplattan. Ibland hörs detta ljud mer inomhus vilket förklaras av att lågfrekvent ljud inte dämpas av väggar. Rapporter säger också att det känns i kroppen vilket tyder på att ljudet även innehåller komponenter med mycket låg frekvens s.k. infraljud. Vissa personer får även fysiska problem av denna ljudtyp.

Den miljöstörning som uppkommer till följd av storskalig vindkraft är av en helt annan omfattning än den som förespeglas i de miljökonsekvensbeskrivningar som accepteras av myndigheter och miljödomstolar. Tillstånd utdelas nu till nu projektörer på basis av regelverk och praxis som är relaterade till förhållandevis små vindkraftverk i flacka landskap. Idag byggs vindkraftverk som är 5-10 ggr större i effekt och 4-6 ggr högre än för vilka praxis och regelverk är en gång fastställdes. Dessutom placeras numera vindkraftverk i komplexa miljöer med kuperad skogbeklädd terräng samt med stora variationer i klimat. Dagens stora vindkraftverk alstrar ett helt annorlunda ljud än små vindkraftverk. Den snabba teknikutvecklingen har med andra ord resulterat i att drifttillstånd ges på helt felaktiga grunder om man relaterar dem till Miljöbalkens krav.

Dagens praxis är hänförlig till att rotorbladen alstrar ett högfrekvent ljud när luften lämnar bakkanten. Detta ljud dämpas mycket snabbt och inom ett par kilometer är det inte hörbart. Det är därför man inte hör särskilt mycket ljud nära vindkraftverken. Dagens stora vindkraftverk alstrar förutom ovannämnda ljud ett lågfrekvent ljud som uppkommer genom att luftens sätts i rörelse i form av mycket stora virvlar. Dessa uppfattas som ljud först på stora avstånd, upp till 5 kilometer och mer. Ljudstyrkan är inte hög med ljudtypen är synnerligen störande genom att den varierar i styrka med ca 1 sekunds intervall.

Det är väl känt från forskningen att det mått som nu används, ekvivalent ljudnivå uttryckt i decibel A mätt som medelvärde under 10 minuter, är olämpligt som mått på störningsgrad för lågfrekvent ljud vars styrka varierar på detta sätt. Andelen lågfrekvent ljud har ökat med storleken på vindkraftverken. Myndigheterna är medvetna om detta förhållande men vidtar inga åtgärder.

När det gäller störningar från lågfrekvent ljud så tillämpas sedan en tid tillbaka Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus ( FoHMFS 2014:13). Dessa råd saknar helt vetenskapligt stöd vilket man annars anför som ett skäl att inte beakta olika resultat. Det är allmänt accepterat att ljud från vindkraftverk är olikt många andra ljud genom att dess styrka varierar på sekundnivå ( amplitudmodulerat). Man kan därför inte utan särskilda studier fastställa samband. I detta fall saknas sådana studier vilket framgår av mailkorrespondens med professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs Universitet samt Patrik Hultstrand vid Folkhälsomyndigheten. I andra fall när det finns vetenskapliga studier vars resultat skulle kunna negativt påverka etablering av vindkraft så får man höra av exempelvis Joakim Kruse vid Miljöprövningsdelegationen i Härnösand att man kan inte förlita sig på en enstaka studie. Vi frågar oss när kan man då applicera ny kunskap och nya erfarenheter? När man byggt färdigt? Denna fråga har en etisk dimension. Myndigheter och projektörer fortsätter att tillämpa en praxis som är överspelad av teknikutvecklingen inom vindkraften.

På olika sätt försätter myndigheter såsom Energimyndigheten forskare i ett dilemma när man tilldelar medel för fortsatta studier inom områden inom vilka det finns problem kopplade till vindkraftens störande ljud. På så sätt fördröjs en anpassning av praxis och regelverk till verkligheten. Offren för denna taktik är landsbygdens folk och andra levande väsen. Denna taktik är utstuderad och medför att projektörer kan fortsätta med etablering av storskalig vindkraft trots man med detta tillåts bryta mot Miljöbalken. Ett antal företagskonsulter lever i symbios med branschen vilket komplicerar bilden ytterligare. Forskare, konsulter och projektörer är därmed intimt kopplade till en strategi som bereder väg för en fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft trots uppenbara brister i praxis och regelverk rörande krav på störande ljud.

Jag kräver med hänvisning till ovanstående att ett moratorium omedelbart införs varunder

– en noggrann sociologisk studie genomförs för att kartlägga samband mellan lågfrekvent amplitudmodulerat ljud och störningsgrad

– ett till verkligheten anpassat regelverk utvecklas på basis av ovannämnda studie

– en studie genomförs för att skapa förståelse för hur man kan reducera förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud

Åke Wikström
062310417@telia.com

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | 4 kommentarer

Är juniöverenskommelsen om energin hållbar?

I Sundsvalls tidning finns en ny debattartikel i FSL:s meningsutbyte med Svensk Vindenergi:

”Juniöverenskommelsen om energin och decemberöverenskommelsen om minoritetsregeringar hade det gemensamt att de omfattade en till synes trygg riksdagsmajoritet, att de var/är blocköverskridande, att de förväntades hålla i vart fall två mandatperioder, och de presenterades som en vinst för förnuftet och den rationella svenska samarbetsandan. Rent av den svenska modellen.

Inom nio månaders tid behövdes en nysning från Kristdemokraterna för att decemberöverenskommelsen skulle falla på en eftermiddag.

Med juniöverenskommelsen har M och KD akut räddat livet på kärnkraften genom att motvilligt böja sig för MP:s krav på höga vindkraftsubventioner. Men vad händer om kärnkraftens vänner – M, L, KD och SD – skulle vara i majoritet efter valet 2018?

Och någon nyser?

Inom nio månaders tid behövdes en nysning från Kristdemokraterna för att decemberöverenskommelsen skulle falla på en eftermiddag.

Med juniöverenskommelsen har M och KD akut räddat livet på kärnkraften genom att motvilligt böja sig för MP:s krav på höga vindkraftsubventioner. Men vad händer om kärnkraftens vänner – M, L, KD och SD – skulle vara i majoritet efter valet 2018?

Och någon nyser?”

 

Jan Hedman

Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Hemsida: http://www.landskapsskydd.se/

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vindkraftsbuller skapar ohälsa – när ska kunskapen tas på allvar?

Wasabladet 10.6.2016

13575992_1086904464731788_4629202807676828414_o

Publicerat i Svensk vindkraft, Vindkrafts och hälsa | 1 kommentar

Den nya översiktsplanen i Sollefteå kommun

 

Nävertjärn Glenn

Foto: Janne Sjödin

Alldeles för sent har arbetet påbörjats med en ny översiktsplan i kommunen. Den gamla och inaktuella ÖP:n är från 1990, dvs 26 år (!) gammal.

Översiktsplanen bör uppdateras /förnyas varje mandatperiod, helst oftare. Översiktsplanen är kommunens viktigaste styrande dokument och är vägledande för all fysisk planering av och i miljön.  I Sollefteås socialdemokratiskt styrda kommun har  uppdateringarna underlåtits under mer än ett kvarts sekel!

Beslutet om en ny ÖP kom hösten 2012 och arbetet med den har nu äntligen kommit igång. På kommunens hemsida finns just nu information om nya ”samrådsmöten”:

”Arbetet med en ny översiktsplan pågår och involverar hela kommunens verksamheter. Vi vill ha en så bred och öppen dialog som möjligt när vi arbetar med den nya översiktsplanen.

Samrådsmöten för allmänheten med presentation av översiktsplanens olika delar hålls enligt följande:

Tid Plats
2016-08-09, 18.30 – 20.30 Ramsele, Faxen
2016-08-11, 18.30 – 20.30 Junsele, Forum
2016-08-17, 18.30 – 20.30 Långsele, Kyrkans samlingssal
2016-08-18, 18.30 – 20.30 Näsåker, Markusgården
2016-08-22, 18.30 – 20.30 Sollefteå, Hullsta Gård
2016-08-25, 18.30 – 20.30 Boteå-Kalknäs-Undrom, Sunnersta Folkets Hus”

kommunens hemsida finns även utlagt några filer med Sollefteå kommuns övergripande ställningstaganden för den nya översiktsplanen. Kommunen fortsätter att ha en generös inställning till vindkraft i kommunen även i framtiden. Det är en mycket sorglig läsning.   Den rika och unika natur som finns i Sollefteå kommun ska offras för en kortsiktig, oekonomisk och förödande energikälla för natur, djur och människor.

Så här står det i Sollefteå kommuns övergripande ställningstagande för vindkraft fram till 2030:

• ”Andelen förnybar energi fortsätter att öka
• Elförsörjningen är tryggad bland annat genom
att väsentliga delar av distributionsnätet är markförlagt.
• Vindbruk är en förnybar och långsiktigt hållbar
areell näring. Kommunen är positiv till etablering
i utpekade områden.
• Områden som undantas från storskaligt vindbruk
pekas ut i översiktsplanen, se bilagd
kommunkarta.
• Områden som tidigare pekats ut kvarstår, se
Vindbruksplan 2008.
*I kommunen finns numera 7 områden för riksintresse
vindbruk (Energimyndigheten beslutade
2013-12-16 uppdatera områden för riksintresse
vindbruk). I Fördjupad översiktsplan Vindbruk i
Sollefteå kommun anges de tidigare 8 områdena.
• Kommunen anser att Statens energimyndighet
bör peka ut stamnätet för eldistribution som
riksintresse. I avsaknad av ett sådant beslut har
kommunen gjort bedömningen att stamnätet för
elförsörjning med 400 kV och 220 kV ledningar/
kablar inkl. transformator ska betraktas som
ett riksintresse i planeringsammanhang.”

Uppdatering: Konsultbolaget Callunas rapport om kommunens förslag på ny ÖP:

Calluna. MKB+ÖP+Sollefteå+samråd_original_kompr

Publicerat i Svensk vindkraft | Etiketter , , | 7 kommentarer

MMD:s domslut av Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri

Stugusjön

Igår kom domen från Mark- och miljödomstolen ang. Fängsjö/Storsjöhöjden vindkraftsprojekt i Näsåker. Domen läggs ut i sin helhet här.

Att minska konsekvenserna för renskötseln har fått en stor betydelse i hela domslutet. Vi anser att MMD med rätta tagit hänsyn till samebyarnas krav och rätt till att bevara och fortsätta idka renskötsel på sitt stora renskötselområde i Fängsjö/Storsjöhöjden. Eller som en av samebyarnas ordförande kommenterade domslutet:  – ”en halv seger.” 🙂

Storsjöhöjden har undantagits från vkv  (32 vkv) för att skydda renskötselområdet från två närliggande projektområden (Fängsjön och Storsjöhöjden) . Tyvärr blev det på bekostnad av ett ökat antal vindkraftverk i Fängsjö-området; från 81 till 98 vkv.   MMD beslutade att ytterligare 17 vkv får sättas upp på ett område nära fritidsbyn Fängsjö, ett område som tidigare undantagits av MPD pga många kungsörn-observationer.  Detta är inte rimligt eller rätt.

De stora natur- och fritidsvärdena i Fängsjö-området har dessvärre inte varit lika betydelsefulla i domen. De många iakttagelserna av rovfågel i hela området tas ringa hänsyn till i domen.  Hela Fängsjö-området är det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Till hösten ska ett stort naturreservat vara klart att invigas runt Nävernäsan – detta nämns inte i domen. Har detta projekt avbrutits? ( Uppdatering: Har varit i kontakt med reservats-ansvarig  på Länsstyrelsen. Planerna på reservatet fortsätter och påverkas inte av vindkraftsplanerna. )

Samebyarna bröt samexistensavtalet med vindbolaget Forsca förra året därför att flertal sakförhållanden ändrats sedan avtalet skrevs. Samebyarna vill att området ska fortsätta vara ett genuint renskötselområde utan vindkraftverk.

Dessutom – eftersom samebyarna bröt samexistensavtalet med Forsca finns grunden till Kommunfullmäktiges ställningstagande (ja till vk-projektet) inte längre kvar. Kommunfullmäktiges beslut bör rivas upp.

Kontakter kommer att tas med samebyarna, Länsstyrelsen och ÅOF. Vi räknar med att domen kommer att överklagas av alla parter till MMÖD.

MMD:s dom:     Östersunds TR M 1775-15 Dom 2016-06-30

Reportage i TÅ Allehanda 2/7 http://www.allehanda.se/vasternorrland/solleftea/vindkraftverk-i-fangsjon-men-inga-pa-storsjohojden-det-ar-en-halv-seger

Sammandrag av domslutet:

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM
2016-06-30
M 1775-15

Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. ( MPD: Beslut-Fängsjö-storsjöhöjden   Bilagor: bilagor-Fängsjö-Storsjöhöjden / admin)

2. Mark- och miljödomstolen ändrar miljöprövningsdelegationens beslut i tillståndsdelen avseende antal vindkraftverk, vägar och luftledningar enligt följande
– Tillståndet omfattar uppförande och drift av maximalt 98 vindkraftverk i projektområdet Fängsjön.
– 17 vindkraftverk, luftledningar och vägar får anläggas i projektområde D. (se karta nedan./admin)

– Vindkraftverk, luftledningar och vägar får inte anläggas i projektområdet Storsjöhöjden.

3. Mark- och miljödomstolen ändrar villkor 23 i beslutet till följande lydelse:

23. Bolaget ska i samråd med samebyarna uppföra och bekosta
– tre renhagar med tillhörande anläggningar för förvaring av foder utmed flyttleder i området eller dess närhet inom den antagna störningszonen,
– två renvaktarstugor med lämplig placering i landskapet i anslutning till vindkraftanläggningarna och ställa dessa till samebyarnas disposition,
– GPS-märkning av upp till 300 renar för högst 500 000 kronor innan anläggningsarbetena påbörjas.
Åtgärderna ska fördelas mellan de berörda samebyarna Voernese och Vilhelmina södra på sätt som samebyarmas företrädare gemensamt ska meddela Bolaget. Om samebyarna inte gemensamt anger någon fördelning har Bolaget rätt att med befriande verkan fördela åtgärderna med hälften till respektive sameby. Innan en sådan fördelning sker ska samebyarnas företrädare av Bolaget påminnas om att besked om fördelning ska redovisas till Bolaget.

4. Mark- och miljödomstolen ändrar giltighetstiden i beslutet till följande.
Tillståndet gäller i 35 år från lagakraftvunnet avgörande.

5. Mark- och miljödomstolen ändrar igångsättningstiden i beslutet till följande. Verksamheten ska ha satts igång senast 10 år från lagakraftvunnet avgörande.

6. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.

7. I övrigt gäller miljöprövningsdelegationens beslut.

001

Publicerat i FORSCA, Svensk vindkraft | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vindkraft – en investering med hög politisk risk

61beb1fe-2cfd-4124-b6e1-8dbe8a493730

Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel en europeisk pensionsfond – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik?

Läs Föreningen Svenskt Landskapsskydds debattartikel på dagens SvD debatt
http://www.svd.se/vindkraft-en-investering-med-hog-politisk-risk/i/senaste

I oktober 2015 beslutade riksdagen om den 60-procentiga subventionshöjning som vindindustrin nu behöver för sin räddning. Alla partier utom Sverigedemokraterna slöt upp, även om stödet internt i flera partier var skakigt. Knappt hade bläcket torkat på riksdagsprotokollet, innan vindindustrin började argumentera för ytterligare höjningar.

Förra fredagens energiöverenskommelse växlar kärnkraft utan effektskatt, i utbyte mot ännu en kraftig subventionshöjning till vindkraft.

När dammet lagt sig kommer höjningen att vara kontroversiell. Många menar att vindkraftssubventioner genom de så kallade elcertifikaten nu gjort sitt, till exempel elcertifikatsystemets upphovsman (Second Opinion 2015-09-04). Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott liksom Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, vill avsluta certifikaten. Även SD vill avveckla subventionssystemet, och Liberalerna motsätter sig nu nya elcertifikat efter 2020.

MP räknar nu med att subventionerad svensk koldioxfri vindel ska försörja delar av Europa. Men verkligheten är att fossilkraft säljs avsevärt billigare än osubventionerad vindkraft under överskådlig tid framöver, och det är inte svenska politiker som bestämmer detta. Världsutbudet av kol, olja och gas håller världsmarknadspriserna nere, och det är verkligheten som räknas – inte drömmarna. Vem räknar med europeisk solidaritet i frågan?

I verkligheten bygger vi vindkraft för att sälja kraftigt subventionerad förlust-el. Vindbolagen försöker nu sälja ut sina förlustbringande vindkraftverk, för att koncentrera sig på projektering/byggnation, och riktar sig särskilt till köpare som kommuner, landsting och pensionsfonder. Till dig och mig.

Kan vi ta för givet att efter valet 2018 kommer den politiska majoriteten att troget försvara vindkraftssubventionerna allt medan förlusterna fortsätter – likt varvsstödet på 70-talet? Decemberöverenskommelsen höll mindre än ett år. MP menar nu att 2040 ska vi ha 100 procent förnybart, medan M hävdar att kärnkraften kan fortsätta utan tidsbegränsning. När spricker bubblan?

Följdfråga: Kan en investerare i svensk vindkraft – till exempel europeiska pensionsfonder – inför valet 2018 känna sig trygg om fortsatt subventionspolitik? Hänger investeringens avkastning på en politisk spekulation i att subventionspolitiken fortsätter? Kan den i annat fall – liksom kolgruvor – rentav närma sig ”stranded assets” ?

Osannolika resonemang? Tja…. hur skulle du vilja satsa dina egna sparpengar?

Jan Hedman

ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Henrik Wachtmeister

presstalesman för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 

Publicerat i FSL, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Halverat stöd för vindkraft i mellersta Norrland

980

Vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden i Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner har nyligen invigts på en bergstopp, med orkester och servering, tjo och tjim. ”Vi har känt ett stort stöd från kommunerna, det lokala näringslivet och allmänheten” säger vd i vindkraftbolaget SSVAB.

Hoppas alla hade trevligt. Även jag har haft ganska trevligt, men av en annan anledning. Jag läste nämligen den färska SOM-undersökningen 2015, med en aktuell lägesrapportering från forskningsprojektet om Sveriges energiopinion. Här finns intressanta saker att läsa.

Till exempel syns att årets siffror är tämligen oförändrade jämfört med i fjol. Här ligger nu andelen som vill satsa mer på vindkraften mellan 55 och 66 procent för alla Sveriges områden – utom ett.

Undantaget utmärker sig kraftigt: mellersta Norrland redovisar 40 procent. En halvering från de 80 procent som gällde för området 2008. Det stora raset har kommit efter 2013. Ett halverat stöd på några år, som sammanfaller i tid och rum med den hårdast vindkraftskövlade landsdelen. Något för våra politiker att tänka på inför 2018. Och för väljarna att hålla i minnet.

Jan Hedman

Ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Publicerat i FSL, SSVAB, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Kommunalt självstyre och vindkraftvetot lever farligt

Under 2015 har energimyndigheten, tillsammans med Naturvårdsverket, tagit fram en vägledning för kommunal tillstyrkan eller veto vid vindkraft. Och nyligen avgav miljö- och energidepartementet 2016 års regleringsbrev för myndigheten.

Vi läser det nya regleringsbrevet och sätter kaffet i halsen: “Om myndigheterna mot bakgrund av analysen bedömer att behov föreligger för ytterligare åtgärder för att underlätta tillståndsprocessen bör de föreslå sådana, inklusive författningsförslag“. Uppdraget ska redovisas senast juni 2016.

Regeringspartierna vill avskaffa kommunernas nuvarande vetoträtt vid vindkraftetableringar. energimyndigheten var redan i samband med lagstiftningsprocessen 2009 motståndare till vetot. De har sedan dess, med energiskt stöd av vindkraftbolagen och anlitade advokatbyråer, i olika sammanhang argumenterat för att vetorätten bör avskaffas.

Läs också: Ånge kommun sätter stopp för vindkraft på Bäråsen

I Sollefteå – en mycket vindkraftpositiv kommun – har kommunen under 2014 utnyttjat vetot mot en vindkraftpark om 22 verk som Nordanvind vindkraft AB ville bygga i Kärnsjöområdet. Motivet är att verksamheten skulle hota rennäringen. Östersunds styrande politiker hade för avsikt att utnyttja vetot mot 30 planerade verk som Statskraft och SCA planerade vid Storhögen, mot bakgrund av närheten till flera grannbyar.

Bolaget drog 2013 tillbaka ansökan inför beslutet om veto. I Bräcke ville Statskraft och SCA utöka befintlig vindkraft på Mörttjärnberget med ytterligare sex vindkraftverk. Kommunen sade nej till planerna med hänvisning till bullerproblem hos närboende. Bolaget har nu avbrutit sin vindkraftplanering i Sverige.

Departementets regleringsbrev innebär nu en inbjudan till energimyndigheten att föreslå inskränkning av den kommunala vetorätten. Var beredd på att framåt sommaren hör vi av frågan igen. Vänner av kommunalt självstyre bör vara uppmärksamma.

Jan Hedman

Ordförande i Föreningen svenskt landskapsskydd FSL

Publicerat i FSL, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Samebyn Jijnjevaeries tysta protest i Björkhöjden..

Foto: Robbin Norgren

Foto: Robbin Norgren

Den 1 juni var det invigning av Björkhöjden och Ögonfägnadens vindkraftsområden i gränstrakten mellan Ångermanland och Jämtland. Några hundratal personer kom till invigningen av de 123 vindkraftverken arrangerat av ägarna Statkraft SCA Vind (SSVAB). Temat för invigningen var ”Folkets vindpark”, som möjligen var tänkt att jämföras med en gammaldags folkets park. Där fanns gyckel, spel,  sång och dans till bollkastning och mat.

En av besökarna beskriver jippot så här:

”Det var en afton med gycklares spel, det får bli min slutsats. Förutom vanliga gycklare och ”trollerigubbar” med diverse uppträdanden som passar bäst på ett tivoli fanns div. stånd som förekommer på vanliga tivolin.

Det bjöds på en bussresa till ett vindkraftstorn till att börja med men vi fick inte lämna bussen.

Därefter färd till själva invigningsplatsen. Där fanns uppsatt stora tält, typ rennäringen, men mycket större (så misstanken finns om att man försökte visa på samsyn med samebyn om detta) och dessa innehöll såväl någon form av mat (vi accepterade inte den lååånga kön så vi vet inte vad som bjöds) som div. andra billiga förförelsekonster som luftgevärsskytte och annat oväsentligt.

Där på plats bredvid ett av tornen bjöds också in till besök. Den var dock helt under all kritik för det man fick se var golvet på hissen och inget annat.

Så småningom blev det dags för själva invigningen. Först ut bland talarna var Statskrafts ansvarige (de äger 60% av parken) och därefter SCA-representanten.

De berättade då div. fakta om parken, som sades vara Europas största landbaserade vindkraftpark, som kan uppfattas som både klokt eller dumdristigt.

Därefter erbjöds Elisabeth Lassen (kommunordf. i Sollefteå kn /admin not) ordet tillsammans med Susanne Hansson, Strömsund (kommunalrådet från Ragunda fanns inte på plats) att inviga själva vindparken fysiskt. Det gjordes genom att vrida om en nyckel och därefter en brytare (för strömmen kan vi förledas tro, för det blåste inte). Nåväl, efter det vridet sprutade det av fyrverkeripjäser någon meter rätt upp framför kommunalråden.

Därmed ansågs parken invigd och det bjöds därefter på dans efter något band som ej finns kvar i minnet.

Min hustru och jag lämnade därefter stället med en gemensam uppfattning om att detta var kanske det mest bedrövliga vi någonsin sett. Ett spektakel, en fars eller just gycklarnas afton.”

På en kulle intill invigningsplatsen stod en grupp tysta människor med sorgband som med sin närvaro fick belysa den tragedi som de drabbats av när deras renbetesmarker stulits från dem. Det var medlemmar ur Jijnjevaerie sameby som på detta sätt ville protestera.

Många delar samebyn Jijnjevaeries sorg över den kamp de förlorat mot SSVAB:s vindkraftsetablering i Björkhöjden och Ögonfägnaden.  Jijnjevaeries ordförande Marianne Persson har berättat om de svåra konsekvenser som vindkraften fört med sig för deras renhjordar och hur samebyn överklagat och stångats mot myndigheterna för att försöka få tillbaka de rättigheter de tidigare haft. Men kampen blev förgäves.

Sorgens dag för samebyn. Samebyns ordf. Marianne Persson intervjuas: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/sorgens-dag-for-samebyn

”Jijnjevaerie samebys medlemmar samlades till en tyst manifestation när Björkhedens vindkraftspark invigdes under tivoliliknande former. Sametingsledamöter hade åkt från Östersund för att visa stöd när stora delar av samebyns vinterbete försvinner och naturen hackas sönder av vägar och vindsnurror.”  (citat från Samefolkets gruppsida)

Se filmen om samebyns gripande demonstration påSamefolkets” gruppsida på facebook.

600

Foto: Robbin Norgren

”Invånare från samebyn Jijnjevaerie stod tysta i bakgrunden under invigningen.

– Vi är här för att ta avsked från våra marker som gått förlorade. Det här är ingen invigning för oss, det här är ett avslut, säger Lars Jon Persson.

Han berättar att marken nyttjats i flera generationer som betesmark för renar, men nu är de slut med det.

– Jag kan bara tala ur hjärtat och det känns som det är en begravning, säger han.” (Bild och citat ur Länstidningens artikel)

Bild från VK

Bild från VK

VK: ”Det var en sorg för samerna som var på plats under invigningen av vindkraftsparken utanför Östersund. Marie Persson, ledamot i Sametinget, berättar om hur det var.” Lyssna till henne här:

http://www.vk.se/1738920/tv-marie-persson-berattar-om-invigningen

Invigningen blev ett hån mot samer

VK: ”Med samiska kåtor, akrobater och dansband invigdes i går vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden utanför Östersund. Medan invigningen pågick stod samer på sidan och grät.”

http://www.vk.se/1738356/invigningen-blev-ett-han-mot-samer

SVT sameradion:   ”Jijnjievaerie sameby var på plats för att visa sin sorg över parkerna på deras betesmarker. 

– Känns inte bra, det är ett stort jippo. Jag har inga ord att  förklara hur jag känner, men det känns inte bra, säger Antaris Persson, renskötare i Jijnjevaerie sameby, till Sameradion & SVT Sápmi. ” Prejhta Persson berättar vidare:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6445125&playaudio=5728709

Uppdatering.Sametingets hemsida finns ett nytt inlägg från den 2 juni 2016: ”Sametinget fördömer den accelererande exploateringen.”  Läs mera här: https://www.sametinget.se/105953


Publicerat i SSVAB, Svensk vindkraft | Lämna en kommentar

Vad alla bör känna till..

980

Svenska Kraftnät räknar med sex procent effektutnyttjandegrad, med vindkraft. För att täcka kärnkraftens 10 000 MW installerad effekt måste vi alltså bygga 150 000 MW vindkraft. Detta motsvarar 50 000 stycken 3 MWs vindkraftverk. Men på grund av vindkraftens korta livslängd behöver vi alltså nybygga 2 500 verk årligen enbart för att ersätta verk som faller för åldersstrecket. Men blåser det inte så spelar det ingen roll hur många snurror som byggs. Vindkraft är ju i stort sett meningslös eftersom det måste backas upp av 100 procent vattenkraft och enbart gör lönsamheten på vattenkraften lägre. I november gick chefen för svenska kraftnät Mikael Odenberg ut med att nätavgiften på el skall höjas 36 procent från och med förste februari. På grund av intermittent väderberoende elproduktion, det vill säga vindkraft, solkraft.

Kan vi inte uppfylla effektbehovet måste elintensiva företag flytta ut från landet. Vad tjänar vi med den gröna sörjan egentligen?

Investera i stället en del av subventionerna till vindkraft till att utveckla generation fyra kärnkraft. Då återvinner vi det kärnavfall vi har i dag. Ingen uran behöver brytas. Vi eldar vårt kärnavfall i 500 år.

Dan Bakkman
naturvän

I

Publicerat i Svensk vindkraft | Lämna en kommentar